Den andra tillfälliga nyheten från Nils Oscar är/var en tripel vid namn Trippel, som är en av de klassiska klosterölstilar som skapades av trappistklostret Westmalle under 1930-talet (enkel, dubbel, tripel, quadrupel).Det är en ganska stark öl på 8%, som väl egentligen bara har färgen gemensamt med de klassiska exemplen på trippel; den är djupt guldfärgad. Annars ska skumkronan vara stor och tjock (den har har knappt något skum alls), den är oftast lite grumlig (den här är klar som äpplejuice) och doften ska vara kraftig, komplex och lite jästig-syrlig (den här påminner mest om tråkig äppeljuice).
Okej, en sak till är korrekt: Sötman. En tripel ska vara söt eftersom man under bryggningen tillsätter stora mängder socker, och den här är det. Så pass att läpparna blir kladdiga efter att ha druckit den. Smaken? Inte direkt jästig, komplex eller elegant. Mest handlar det om äppeljuice med orena tillägg av mineraler, bitter humle, vax, kanel, basilika. Kolsyran är mediumstark med små bubblor, vätskan är tjock som för starkt blandad söt saft.
Som ni kanske begriper: Det här är inte en öl som jag tyckte om. Inte för att tripel är min favorit-öl, men det här var en riktigt underlig tolkning av stilen som jag egentligen inte alls begriper mig på... Nä, betyget blev 2,7. Jag kommer inte att köpa den igen.
Jag håller med, den här var märklig. Bättre kan de - till exmpel med den dyra, dyra julölen.
SvaraRaderaInte är trippel bra men sötman kommer sig inte av strösocker. Sockret torkar faktiskt ur ölen. Socker är lättjäst och bidrar till att hålla igång jästen längre tid så att ölen faktiskt blir något torrare än utan socker.
SvaraRaderaJag har skrivit om denna öl på min blogg, och var kanske ännu mer kritisk i mitt omdömme.
SvaraRaderaAnnars så vill jag bara säga att jag uppskattar Din blogg. Tack för intressanta tips.