 |
I korthet är tre olika saker som är aktuella:
- Sänkt alkoholskatt för hantverksmässiga alkoholproducenter, något som är vanligt i andra delar av Europa.
- Möjlighet att i någon omfattning köpa alkohol direkt från små tillverkare, ofta kallat "gårdsförsäljning".
- Möjligheten att låta catering till privata hem inkludera alkoholdrycker utan att cateringfirman är på plats under hela tiden som alkoholen konsumeras (vilket skett i Växjö och Nacka, läs mer här).
Jag tror inte detta kommer att genomföras/bli kvar. Och jag ska här försöka förklara varför.
Svensk alkoholpolitik vilar sedan ungefär 50 år tillbaka på totalkonsumtionsmodellen. I all korthet beskriver den att mängden alkoholskador är direkt kopplad till befolkningens totala alkoholkonsumtion. Skador ska här ses i sin bredaste definition: Medicinska skador, kriminalitet, psykiskt lidande, produktionsbortfall, olyckor. Etc. Det är därför Sverige valt en politik som når befolkningen så brett som möjligt och inte, som många andra länder, fokuserar på hög/risk-konsumenter eller missbrukare. Den enda grupp som får extra fokus är ungdomar. Av medicinska skäl.
De verktyg som används för att nå minskad totalkonsumtion är desamma som de som lanserades i samband med och strax efter första världskriget för drygt 100 år sedan: Minskad tillgänglighet. Minimalt inslag av privata vinstintressen. Restriktivitet vad gäller varuutbud och marknadsföring.
Under mitten av 1950-talet ersattes den individuella ransoneringen och kontrollen över alkoholinköp (motboken) med en hög punktskatt på alkohol. Detta eftersom det ansågs vara den effektivaste metoden att hålla alkoholkonsumtionen nere. Att det på samma gång drabbade den med låga inkomster mer än de med höga sågs bara som praktiskt - motbokssystemet utgick bland annat från inkomst vad gäller ranson.
Sedan dess har Sveriges alkoholpolitik med undantag av en period cirka 1975-85 liberaliserats. EU-inträdet 1995 var den största enskilda händelsen med sådant som öl över 5,6 %, privatisering av grossist- och importverksamhet för alkohol, distansförsäljning och marknadsföring av alkohol.
Men i grunden råder stor konsensus om totalkonsumtionsmodellen. Och punktskattens viktiga del i att minska alkoholskadorna.
Så nu kommer några små bryggerier och föreslår att de ska få minskad alkoholskatt för att kunna överleva och växa. Inte för att kunna konkurrera med de stora genom sänkta priser mot konsumenten, utan för att kunna behålla en större andel av pengarna och delvis få igen de större kostnader som småskaligheten innebär.
Det är här som de två systemen krockar med varann:
Alkoholskatten, och teorierna bakom den, pekar på att för samhället i stort är det fullständigt egalt om alkoholen kommer från en imperial stout med rödbetsjuice som lagrats på romfat för 75 kronor eller en burk stark-stark eurolager för 21:40. Den ger i det stor perspektivet samma skador.
Ja, skatten ger pengar till saten, men det är sekundärt. Det är skademinimering som den är där för. Och skademinimeringen bryr sig föga om bryggeriet ger 5 nya arbetstillfällen i en avfolkningsbygd.
Så det kanske inte är just punktskatten som småbryggerierna ska fokusera på, utan andra skatter? I Maltesen 1/2020 förde Sveriges Bryggeriers VD Anna-Karin Fondberg fram idén om att snarare titta på differentierad arbetsgivaravgift. Tja, kanske det?
Så till gårdsförsäljningen. Förslaget är att konsumenterna i någon mindre omfattning skulle få köpa alkohol direkt från producenten. Kanske som en del i en obligatorisk rundvandring/visning/provning. Mer som en souvenir än som en alkoholdryck.
Här är det alltså vår sista icke-liberaliserade del av det 100-åriga Brattsystemet som står i fokus: Det icke vinstdrivande detaljmonopolet. Systembolaget.
Skulle EU tillåta detta hårt framförhandlade undantag från den fria marknaden? Kanske? Kanske inte? Frågan är mycket komplex.
Men här kommer också större krafter in i spelet. Systembolaget (vars ledning ser det som en del i sitt uppdrag att till varje pris försvara sin särställning), nykterhetsrörelsen och Systembolagets andra vänner. De kommer inte att sitta stilla och titta på en utveckling åt det här hållet.
Tro mig. Telefonlistorna till riksdagspolitikerna är redan klara. Insändarna och debattartiklarna ligger redo. Annonskampanjerna och de sociala medie-kontakterna är förberedda. Pengarna och rösterna finns där.
Och vad ska de slåss mot? En bryggeribransch som inte ens klarar att organisera sig själva (se "Starkare tillsammans!" i Maltesen 4/20).
Visa mig de riksdagspolitiker som väljer att slåss för några fler arbetstillfällen när de möts av argument som "Vill du vara den som låter fler små barn bli ihjälslagna av sina berusade pappor?".
Så. Catering. Tillståndsenheten i Växjö kommun har tillåtit en cateringfirma att tillsammans med mat i ett cateringpaket även sälja alkohol till konsumenten i sitt hem. Senare har också Nacka följt efter detta som aktualiserats av krogarnas ökade problem i coronatider. Länsstyrelsen i Kronoberg utreder detta, och jag tror att de kommer att säga att det är en felaktig tolkning av utskänkningslagen.
Om inte så förutspår jag en snabb ändring av lagtexten. Av samma anledning som gårdsförsäljningen ovan.
