Rascal Yankee White IPA

Kvällen på Backen fortsatte. Jag sökte en lättare, friskare öl och efter en del funderingar kom vi fram till att det var en irländsk modern vete-IPA som gällde: Yankee White IPA från Rascals Brewing Company. 5 %.

Den grumliga vätskan är gul. Det höga skummet är vitt och två fingrar högt, och det sjunker sakta ner lämnandes en hel del rester på glaset.

Det finns en tydlig vete-syrlighet i doften, liksom kryddiga fenoler, citrusskal, en mjuk beska och kryddgrönt.

Stor smak. Toner av citrusfrukter och -skal, övergående ren beska. Vetesyrlighet, jästiga toner och kryddiga fenoler: Basilika. Stor kropp. Syrliga eftersmaker med kryddor/örter, viss växande beska och lite eukalyptus. Vetetoner, modern humle och en lätt syrlighet i det långa slutet.

Stor, närmastvass, kolsyra. Långlivade små bubblor. Mjuk krämig vätska.

En trevlig öl som kändes som en stilmässig blandning mellan en witbier (så vitt jag vet har inga kryddor använts i denna öl) och en NEIPA. Den hårda kolsyran drar ner betyget en del.

Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Burk på krogen. Pris: 95:00 för 330 ml.

Därefter avslutades kvällen med två Gaffel Kölsch. Gôtt.

McGargles Granny Mary's Red Ale

Och så tar vi en öl som jag inte vet speciellt mycket om, mer än att den finns i fasta sortimentet. Och att jag helt missat att fotografera den vilket irriterar mig.

Granny Mary's Red Ale är en irländsk red ale (4,4 %) från Irland, bryggd av McGargles, som verkar vara ett varumärke för Rye River Brewing.

Det två fingrar höga skummet är ljusbrunt, och det sjunker ner till ett tjockt lock lämnandes lite rester på glaset. Vätskan är klar och brunröd.

Doften är söt och maltig med toner av knäck och kola. Viss fruktig beska. Röda bär och rågbröd. Aningar av plast i bakgrunden.

Smaken startar torrt och beskt, men det mildras snabbt av en växande maltig sötma, röda bär och mogna äpplen. Lätt till medelstor kropp. Hö, hallon, sirapslimpa och katrinplommon i eftersmaken. Avslutningen är medelsöt med röda bär, tydlig knäck och torkade äppelringar.

Kolsyran är mild till medelstor, bubblorna små och kortlivade. Vätskan är små och kortlivade. Vätskan är medelmjuk och lite sträv.

Rena tydliga balanserade smaker, men den saknar det där lilla extra. Så allt är väl som det ska vara.

Betyg: 3,12. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment sedan mars 2017. Pris: 18:10 för 330 ml. Bäst före: UTGANGEN AV JUN 18.

Guinness Dublin Porter

Den andra ölen från Guinness' utforskande av sina arkiv är en lättare porter, på något sätt baserad på ett recept från 1796: Dublin Porter på lätta 3,8 %.

Färgen är mycket mörkt brun, nästan svart. Vätskan är klar. Det tre fingrar höga skummet är varmt beige och kompakt, det lämnar inga rester då det sjunker ner.

Doften är lätt och torr. Rostad malt, lite mineraler, kalk och metall. Aningar av katrinplommon och rostat bröd.

Smaken är lika lätt och torr. Mörk choklad, bränt rostat bröd, röda frukter, nougat och katrinplommon. Lätt kropp. Eftersmaken är även den lätt och torr, det påminner inte så lite om Guinness Mid-Strength. Träkol, olivolja och lätt ren beska. Avslutningen har toner av mörk choklad och träkol.

Kolsyran är lätt, de medelstora bubblorna är kortlivade. Vätskan är mycket lätt, men håller sig borta från det vattniga.

Lätt och lättdrucket. Jag gillar, men inser samtidigt att den här inte är för alla. Kommer nog att beställa en låda så småningom…

Betyg: 4,1. Tillgänglighet: Systembolagets beställningssortiment i kollin om 12 flaskor. Pris: 23:90 för 500 ml (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: 22/04/16.

Guinness West Indies Porter

Bild: Guinness.

Man kan tycka en hel del om de två historiska recept på porter som Guinness tagit fram ur sina arkiv. Å ena sidan är det givetvis spännande med gamla recept. Å  andra sidan är det just Guinness, som satsat hårt genom åren att bli förknippade med en enda ölstil i några varianter.

Är det ett försök att haka på världens nyvunna intresse för öl till premiumpriser när deras traditionella Guinness Draught förlorar i popularitet? Ett sätt att späda ut ett varumärke? Eller stärka det?

Frågorna är många… Personligen är jag glad att få dricka en porter från bryggeriet, de har inte sålt sådant sedan sextiotalet.

West Indies Porter är en engelsk porter på 6 % som baserats på ett recept från 1801.

Färgen är kolsvart, det tre fingrar höga skummet är brunt. Det sjunker långsamt och lämnar lite rester på glaset.

Doften startar närmast metalliskt beskt. Kaffe, laktos, melass, choklad. Komplex utan att bli tung.

Smaken är riktigt torr och rejält rostad. Passerande lätta toner av tvål. Torra kaffetoner och lite träkol. Lätt till medelstor kropp. Chokladpudding i de långa mjuka eftersmaken. En aning rök och mörk rom i slutet.

Kolsyran är medelstor, de medelstora vassa bubblorna är långlivade. Vätskan är lätt.

Oväntat torr och lätt för styrkan, men samtidigt väldigt lättdrucken.

Betyg: 3,75. Tillgänglighet: Systembolagets beställningssortiment i kollin om 6 12 flaskor. Pris: 25:90 för 500 ml (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: 26/05/16.

O'Hara's Irish Red

Irländska bryggeriet Carlow Brewing Company har till och från haft några öl under sitt varumärke O'Hara's hos Systembolaget. Den här gången är det en irländsk röd ale med namnet O'Hara's Irish Red med alkoholhalten 4,3 %.

Färgen är djupt brun-röd (60 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är beige och kompakt, det lämnar lite rester efter sig när det sjunker ner.

Doften är maltig med en hel del knäck, mjölkchoklad och torkade röda bär. Blommig beska, och aningar av vanillin och kokta grönsaker.

Smaken är halvtorr med knäck, rågbröd och torkad frukt. Lätt blommig humle och ganska låg beska. Medelstor kropp. Eftersmaken har växande toner av kål och kokta grönsaker, mörkt bröd och farinsocker. Avslutningen är mjuk med mjölksötma och kalk.

Kolsyran är medelstark, de medelstora bubblorna är friska och kortlivade. Vätskan är medelmjuk.

Trist med de här tonerna av kål och grönsaker… De förstör mycket av den här ölen.

Betyg: 2,54. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment sedan september 2014. Pris: 16:50 för 330 ml. Bäst före: 31 08 2015.

O'Hara's Christmas Velvet

Dagen innan tjugondag Knut så passar det väl bra med en öl med juletikett? Mmm. O'Hara's Christmas Velvet är en export stout på 6 % från Irländska Carlow Brewing Company.

Färgen är svart (110 EBC), vätskan är klar (tror jag). Det fyra fingrar höga skummet är brunt, kompakt och ojämnt, det lämnar lite rester på glaset efter sig.

Doften har tydliga alkoholtoner och rostad malt. Det finns en viss syrlighet, och den känns ganska tung. Lite torkade frukter, cederträ och kex. Mild ren beska.

Smaken är rostad/bränd med eleganta toner av mörk choklad och pumpernickel. Lite syrliga toner av svartmalt. Medel till stor kropp. Eftersmaken har en del värmande alkohol, besk humle och lite knäck. Den är rätt torr, som de svarta ölen från Irland brukar vara. Om än ren och balanserad är den inte speciellt djup i eftersmaken. Avslutningen har mjuk beska, rostad malt och en lätt ton av trä.

Kolsyran är medelstark, bubblorna är kortlivade och mjuka. Vätskan är tjock men inte kladdig.

En rättfram export-stout: Ren och torr. Helt okej.

Betyg: 3,41. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga sortiment julen 2013 (lagerstatus). Pris: 21:90 för 330 ml. Bäst före: 31 03 2015.

Porterhouse Plain Porter

Nej men liksom att bara… Kooolla hääär! En kapsyl med plåtring! När såg jag en sådan på en flaska senast?

Um, hm. Det måste ha varit i nittiotalets mitt när jag handlade hos studentfiket Baljan på Campus Linköping. De sålde på den tiden läsk från Åbro, men också andra drycker på 33 cl returglas. Som svartvinbärssaft eller apelsinjuice. Just denna högpastöriserade juice hade den här sortens ring-kapsyl. Ibland lossnade ringen och då var det ett rent helsike att få upp flaskan utan att hitta någon med något slags tång.

Ack ja, ack ja. Baljan hade ett specialundantag från det monopol på mat och dryck som annars… Partena? Fazer? Amica? hade på campus. Dock fick de bara sälja drycker och färdigförpackat tilltugg, så jäklar vad med Delicatobollar och Wasa-mackan man tryckte i sig. Och apelsinjuice.

Något efter att jag gett upp studierna fick de också börja sälja riktiga smörgåsar, baguetter som av någon anledning kallades ”Jochen". Som de visst fortfarande heter, såhär drygt 15 år senare. Ack ja, ack ja.

Öh. Hur kom jag in på att berätta minnen från min studenttid? Jo, ringkapsylen. Ni ska bara vara tacksamma att jag fick frisedel, så ni slipper i alla fall en massa lumparminnen.

Ölen under kapsylen kommer från irländska Porterhouse Brewing Company, är en irländsk stout på 5 % och heter Plain Porter. Jahapp?

Färgen är nästan svart (90 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är ljust brunt och kompakt, det sjunkerlångsamt och lämnar lite rester efter sig på glaset.

Doften är maltig och rostad. Den är mjuk utan någon strävhet. Maltsyrlighet, mörk choklad och en aning svart kaffe. En hel del kex, aningar av deg, tobaksrök och blommor.

Smaken är torr och besk med kaffe och choklad. Ren beska, och en aning knäck. Medelstor kropp. Lite alkohol i eftersmaken, såväl som blommig-örtiga toner och en växande beska. Gräddigt kaffe i slutet.

Kolsyran är medelstark, de stora bubblorna friska. Vätskan är torr och rätt lätt.

En trevlig stout med tillräckligt mycket djup för att vara intressant, men inte så mycket att den blir tung. Men ändå, det hade ju varit trevligt med en porter bakom den där etiketten.

Betyg: 3,53. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment, inkvalad från beställningssortimentet i december 2013. Pris: 25:00 för 330 ml. Bäst före: 05 01 15.

Carlow O'hara's Celtic Stout

Carlow Brewing Company. O'hara's Celtic Stout. 4,3%. Irländsk torr stout. Irland.

Kolsvart, klar vätska. Stort beige kompakt fast skum.

Lukten är full av rostad malt. Lite toner av tvål, frisk mint, choklad och lite fin bitterhet.

Smaken är först syrlig med mycket av rostad malt. Klara tydliga toner av hårt rostat bröd med en knappt märkbar rökighet. Eftersmak med kola, kaffe, nötter och medium bitterhet.

Lätt kolsyra, mjuk vätska.

En riktigt trevlig och lättdrucken stout. Det skulle inte vara några problem att sänka några sådana en kylslagen kväll... Betyg 3,95.

Jag tyckte, när jag drack den här i går kväll på träffen med Svenska Ölfrämjandet i Norrköping, att jag på något sätt både kände igen ölen och flaskan... Ytterligare funderande fick mig att inse att den här är mycket snarlik den Carlow-brygd som brittiska varuhuskedjan Marks & Spencer säljer under varumärket Genuine Irish Stout. Den gav jag då betyget 3,2. Och bilden fick för lite skärpa. Häpp.

Marks & Spencer Genuine Irish Stout

Jag har tidigare druckit och bloggat om den serie av "genuina" brittiska flaskjästa öl som varuhuskedjan Marks & Spencer säljer sedan en tid tillbaka.

En av de flaskor som överlevde färden från London var Genuine Irish Stout som är en del av den här serien. Den bryggs av det lilla bryggeriet Carlow för Marks & Spencer.

Och den här är svart. Man kan ana lite rödbruna nyanser i kanten, men svart är det bästa ordet att beskriva det hela. Det är svårt att recensera en irländsk torr stout utan att hela tiden jämföra med stilens gigant Guinness. Och jämfört med den är har den här knappt något skum alls: Det här är knappt fingerhögt och försvinner efter ett tag ner till ett beige kager med lite rester på kanten.

Lukten är rostad med lite toner av spannmål och grädde. Lite lätt sötma och lite sura dofter av deg.

Smaken är, för att åter jämföra med Guinness, kraftigare, sötare och mycket bittrare. Till att börja med dominerar rostade, nästan brända toner av malt och lite råg. Snart kompletteras dess av sura toner av deg och jäst. Det finns också lite fruktiga/blommiga smaker, men närmast ingen sötma alls. Kroppen är mediumkraftig. Eftersmaken är syrlig-bitter med lite fruktig humle och torr, rostad malt.

Kolsyran är ganska kraftig, små bubblor. Vätskan är lite blaskig.

Lite för bitter för att vara en riktigt bra stout, jag vill ha mer fokus på den närmast sönderrostade malten! Betyg 3,2.

(hm, undrar varför den här flaskbilden känns suddig?)

Murphy's Irish Red

Irish Red från Muphy Brewery Ireland Ltd. Fatöl.

Färgen är klar rödbrun. Det lilla skummet är vitt och luftigt. Doften är maltig, men ganska diskret med lite rostade och bitter-sura toner.

Smaken är till att börja med lätt rostad med antydningar till sirapslimpa och syrliga karameller. Jag anade också en svag smak av sötmandel. Eftersmaken hade lite söt jästig smak och en balanserande syrlig-bitterhet. Kolsyran var på tok för stark. Detta tillsammans med att den serverades för kall (4-5℃) gjorde den vattningare än vad den nog egentligen var.

Med den gamla Björk-refrängen "There's more to life than this" i huvudet gav jag den betyget 3,05.