Svenska mästerskapen i hembryggd öl 2022

Hård koncentration.

Det var tänkt att Svenska mästerskapen i hembryggd öl 2022 skulle bli tävlingens stora återkomst efter pandemin och de dn halvinställda och helinställda tävlingsåren.

Så blev det inte. Tillståndsmyndigheterna i Göteborg ville annat, så den publika delen med Folkets val blev inställt. Fabrikör Ekstedt skriver utmärkt om det hela här. Men domardelen gick i alla fall att genomföra. 

Jag noterade att det var betydligt färre inlämnade i år än före pesten. Jag lyckas inte få fram siffrorna, men jag tycker att trenden är tydlig. Peakade hembryggningen 2019, eller beror det på att det inte blev den stora publika fest som man hoppats på, och lämnade inte in ölen? Vi får se hur det blir 2023...

Vi hade gott om domare i Linköping i år, så jag fick ta assistent-rollen och hjälpte till med att hålla koll på siffrorna, hälla upp öl och allmänt se till att de andra domarna kunde jobba så smidigt och snabbt som möjligt. 

I år hade vi tilldelats klass 8, kraftig stout och porter. Vilket i sig kan vara en utmaning, men med bara dryga 20 inlämnade öl så gick det att döma klart allt på lördagen.

Nu drack jag inte av ölen, men mina kollegor uttryckte samlat en slutsats som jag redan tidigare formulerat när det gäller den här tävlingen, och hembryggartävling i stort de senaste 10 åren. Jag förklarar den med en ful graf:

Ungefär så här alltså: De sämsta ölen (blå linje) har blivit mycket bättre. 2011 kom det in öl som var obehagliga att dricka. Sådana som bryggaren uppenbart inte förstått sig på, eller vet hur den sortens öl ska smaka (det här gäller speciellt suröl som då var oerhört exotiska och i vissa fall mycket svåra att hitta kommersiella exempel på). Jag tror det beror på att det är lättare för hembryggare att snabbt få återkoppling på sin öl, oavsett om det är via nätforum eller i verkligheten. Det har också blivit lättare att få tag på bra råvaror och tekniken har också gått framåt med stormsteg, såväl i hanterbarhet som pris.

Detta är bra. 

Men det är också så att de bästa ölen (röd linje) har stannat upp. Visst kan det vara så att det är i relativa termer: Om dalarna blir mindre djupa så står inte topparna ut på samma sätt. Fast jag tror inte att det är så. Min teori är att de absolut skickligaste hembryggarna, de där som gör öl i världsklass, de där som faktiskt brygger bättre öl än de bästa kommersiella ölen i stilen. De har i många fall blivit kommersiella bryggare. Eller helt slutat tävla. Man kanske känner att man inte längre har något att uppnå med fler medaljer. Risken att inte placera sig bra kanske inte vägs inte av möjligheten att vinna?

I några fall vet jag att det är så, och det är ju lite tråkigt för tävlingen.

Här är resultaten från årets tävling. Grattis till alla vinnare!

Svenska mästerskapen i hembrygd öl 2020

Hårt arbete pågår.

Jag minns det än. Vi Svenska Hembryggareföreningens domargrupp i Linköping 2019 satt och åt den traditionella pizzalunchen när vi dömde Hembryggar-SM det året. Vi hade, som en nyhet för året, redan då fått reda på vad vi skulle döma 2020. Klass 5. Kraftig ale.

Med det vi visste då var det en av de stora utmaningarna för en domargrupp. Kanske inte numerärt flest öl, men massor av humletunga saker.

Men så blev det 2020. Och COVID-19.

Själva evenemanget med Folkets val och prisutdelningarna (som skulle vara i Göteborg) ställdes in. Men samtidigt bestämdes att så mycket av ölen redan var brygd och övriga förberedelser kommit så långt att vi skulle genomföra domarbedömningen som planerat.

Jag minns inte heller hur eller när, men jag blev i alla fall utsedd till huvuddomare med diverse ansvar för förberedelser och inrapportering.

Det blev rörigt, sent och stressigt. Jag är inte riktigt säker på om någon annan skulle hålla med om detta, men jag har en ganska neurotisk läggning när det gäller sånt här projektledande.

Efter en del av- och påhopp så fick vi ihop 6 domare och en hantlangare. Lokal var bokad, excellistor klara och allt överplanerat i mitt huvud. Som vanligt kom den mesta informationen från Domarkommittén i sista sekund... Vi fick veta att 65 öl var anmälda. Hanterbart, 2019 hade klass 5 67 öl och 2018 75 stycken, så en liten nedgång var det men inte alls så mycket som jag antagit.

Vi körde igång direkt på morgonen 25 april, och tack vara skickliga domare, smidig logistik, bra rutiner och god hjälp så gick det över förväntan snabbt. Vi var faktiskt klara strax efter 16 och kände oss väldigt nöjda - söndagens bokning behövde aldrig utnyttjas.

Så jag vill åter tacka alla som varit inblandade i Linköping i år!

Med det sagt ska jag nämna något kring de öl som vi gick igenom. Och det är därför jag publicerar den här texten så sent, nu ska SHBF ha i en livesändning berättat vilka vinnarna från de olika kategorierna varit och årets finalvinnare utsedda.

Med reservation för att vi inte tidigare dömt klass 5, men med jämförelser från 8 års SM-dömning så....

Det var sämre än jag väntat mig. Framför allt 5D. New England IPA - Vermont IPA och 5F. Dubbel IPA lämnade mycket i övrigt att önska. Med något enstaka undantag saknades det där riktiga humlebettet, och i DIPA beskan. Den humle som fanns var genomgående ofokuserad och svåridentifierbar. Det enda jag minns som tydligt var en dillig DIPA där nog Sorachi Ace använts.

Men till slut fick vi ihop en final där slumpen gjorde att ingen understil hade mer än ett öl representerat. Och här var all öl mycket god, men vinnaren stod i en klass för sig själv: En utsökt balanserad och kraftfull barley wine med finfina madeiriserade toner som ändå inte kändes gammal

Bonus-beröm till de två ölen i övrigt-gruppen 5H: Båda var Old Ale, en stil jag gärna ser mer av både hos hembryggare och kommersiellt.

Här hittar ni hela resultatlistan från SM 2020.

Något jag funderar på är att öl som bedömts av gruppen i Linköping aldrig vunnit SM-guld. En slump?

SM i hembryggd öl 2018 - SM-dagen

Så, 5 maj 2018, skulle Norrköpings Hembryggarförening arrangera sitt första hembryggar-SM. Inte så underligt eftersom föreningen, tror jag, bara är drygt 3 år gammal.

För mig började dagen olidligt tidigt för att vara en lördag, men 7:21 satt jag på bussen hemifrån.

Orange = besökare

Strax efter nio började genomgången för oss funktionärer/volontärer. Av erfarenhet visste man att merparten av besökarna skulle komma under första timman, så det var rejält uppladdat med folk som scannade biljetter, satte på armband, delade ut programblad och visade besökarna tillrätta. Jag fick en scanner och skulle vara en av de i första linjen.

Kanariefåglar?

Men först hann jag titta runt bland utställarna som jobbade med att göra sig redo för anstormningen. Ambitionsnivån mellan utställarna varierade väldigt, en del nöjde sig med några backar hembrygd och ett papper som beskrev ölet, andra hade kompletta barer med kylanläggning, glasskölj och egen belysning.

Dags för lunch, som var god och kom från Östgöta Kök.

Vi körde två filer parallellt och tack vare Ticketmasters smidiga system och gott samarbete så lyckades vi få bort kön på femkvart. Av de omkring 1 100 som passerade oss var det 2 som hade problem med sina biljetter (vilket löstes smidigt efter en stund) och 1 som krävde att han skulle få köpa biljett kontant (vilket vi inte hade möjlighet att lösa trots stora ansträngningar från vår sida).

 

VIP-entrén

Efter några timmars blippande så är mitt pass över och jag var nu fri att ta ett glas och gå runt och kolla läget.

Ett fåtal öl provades:

Gustav Lindhs båda lageröl (en klassisk tysk, en lite modernare) samt en hefeweizen utom tävlan. Alla var utmärkta, men jag uppskattade den moderna Lindhs Hops mest av dem.

Hos Fredrik Ekstedt fanns Pseudogeuze #5 (men inte bryggaren just då) som var en mycket god och smakdjup traditionell suröl.

De där hade jag planerat att besöka redan innan mästerskapen. Mer spontant blev drickandet av två öl från cask (hur skulle jag kunna motstå?) som William Blackmon bryggt: En bitter, Fluffy Bottoms, och en special bitter, Old Smelly. Här tyckte jag den starkare var snäppet godare.

Här någonstans kom min trötthet ikapp och ett par timmar spenderades med att sitta och halvsova eller prata med trevliga läsare.  Och titta på prisutdelningarna, givetvis.

Diverse sponsorer visade upp sina produkter.

Den traditionella etikett-tävlingen.

Kön in hade nu bytts till
kö till matbilarna.

Vid 18 så fick väktarna sitt egentligen enda jobb under dagen: Att fösa ut alla glada gäster. Därefter vidtog dagens andra jobb för mig, att tömma lokalen från saker som utställare och gäster lämnat kvar.

Ena utställningshallen.

Efter detta passade några av oss som stått i dörren att pusta ut med en wrap-fika på trappan och sammanfatta dagen: Allt hade gått bra. Det fanns små klagomål från ett fåtal gäster: Ingen garderob och inget kaffe. Från arrangörshåll verkar den värsta incidenten ha varit ett en låda med priser ett tag var försvunnen.

Och själv tyckte jag att den avslutande uppstädningen var rörig med för mycket folk på plats och oklara instruktioner.

Men om det är det värsta som hände så är det ett oerhört gott betyg till NHBF, det är ingen barnlek att arrangera en tävling och festival med 1 500 gäster, flera hundra utställare och ungefär 50 volontärer!

Vad mer fanns att notera? Att huvudsponsorn Åbro tydligen gått tillbaka till 70-talets textlogotyp.

Efter detta tog jag den sista gratisbussen (utmärkt initiativ) till Resecentrum, och valde att åka hem i stället för att hänga på den hägrande pubrundan. Vilket kändes som rätt beslut: Jag är inget rolig när jag är trött.

SM i hembryggd öl 2018 - domardömningen

För 30:e gången i ordningen arrangerades svenska mästerskapen i hembrygd öl. Denna gång hölls festivalen i Mässhallarna, Norrköping och det hela arrangerades av Norrköpings Hembryggarförening.

Men för mig började det inte där och då, utan i Linköping för ett par veckor sedan då jag var huvuddomare för domarbedömningen av klass 3 Mild ale.

Eftersom vi nu är så många examinerade domare i Linköping och fick hjälp av en domare utifrån så gick denna bedömning oerhört snabbt och smidigt. Extra stort tack till Johan som skötte alla praktiska bestyr före, under och efter dömningen.

Hungriga domare.

Vi fick fram tre medaljöl som igår presenterades enligt följande:

1:a pris Klass 3 Mild Ale
En mild som heter Ingrid
Simon Svensson
En välbalanserad mild som visar att styrkan den här gången faktiskt sitter i smaken!

2:a pris Klass 3 Mild Ale
Highland Diet
Andreas Högfeldt
Inga nötter.
Ingen choklad.
Inga russin.
Ingen nougat.
Men ändå en stiltypisk skotte som dansar iväg i läderkilt.

3:e pris Klass 3 Mild Ale
Cookie Bitter
William Blackmon
En engelskt småblommig bitter som skulle älskas av alla britter!

Ja, jag var väl rätt så inblandad i motiveringarna…  Grattis till vinnarna som var väl värda sina medaljer med mera.

Svenska Mästerskapen i hembryggd öl 2017

Även i år hade en grupp SHBF-domare samlats i Linköping för att bedöma en klass i Svenska mästerskapen i hembryggd öl.

Lite annorlunda blev det dock: Vi hade fått den ganska stora klassen 4 Karaktärsfull ale. Och schemaskäl gjorde att vi fick använda både lördagen 18 och söndagen 19 mars med varierande besättning. Jag kunde bara på söndagen.

Lördagsgänget hade jobbat på riktigt bra, så kvar åt oss fanns bara 20 American Pale Ale, finaldömning, motiveringar och lite administration. Tack vare rutin och gott humör gick allt oerhört smidigt.

De som vill veta vad som vann kan läsa det här.

Genom de år jag dömt SM så har jag med stigande imponans efteråt förklarat att ölen bara blir bättre och bättre för vare år och att inte minst lägstanivån höjts.

Vilket kanske beror på klasserna vi fått till oss. Eller vad det nu var, men så var det inte i år. Vi hade fått höra från första dagen att många öl, speciellt APA, var riktigt träliga. Och mycket riktigt: Det fanns en hel del där något gått fel, i enstaka fall troligen beroende på receptet, andra var uppenbart snedjästa. Andra var beska och kraftiga som en IPA. Men framför allt vet många av ölen mer eller mindre gamla och trötta.

Det här står om pale ale-ölens munkänsla:

Ska ge en ren och krispig känsla, ej sötsliskig.

Och det var där som väldigt många öl havererade. Det var uppenbart att de bästa ölen i stilen var noggrant framräknade att de skulle drickas exakt den här helgen. Inte att det var några flaskor som blivit kvar sedan i somras.

Men med det sagt så fick vi fram en riktigt bra final där det till slut fanns 3 öl som alla skulle kunnat vinna, om de haft lite mer… tur. Det hela avslutades med att jag lyckades slå sönder ett av mina domarglas. Jaja, det var väl bara en tidsfråga…

Svenska mästerskapen i hembryggd öl 2016

Bild från ett tidigare år.

Igår hölls finalen och folkets val-delen av Svenska mästerskapen i hembryggd öl 2016 (pressmeddelande).

Och så här gick det enligt pressmeddelandet:

Niklas Stenlås och Torbjörn Andersson från Uppsala tog på lördagskvällen emot förstapriset i 2016 års upplaga av SM i hembryggd öl som avgjordes i Baltiska Hallen i Malmö. En enig jury utsåg deras öl Samma Claus till det bästa ölet bland nästan 700 inskickade bidrag. Nu ska ölet bryggas i 30 000 liter på Åbros bryggeri i Vimmerby, för att i höst kunna köpas på Systembolaget och den svenska marknaden.

Jag hade inte möjlighet att vara med i Malmö, men jag var med och dömde i första omgången av domartävlingen för ett par helger sedan. Domargruppen i Linköping hade blivit tilldelade klass 3 Mild Ale, vilket jag personligen var nöjd med.

Drygt 40 öl provades igenom under en heldag. Förutom de 4 lokala domarna så hade vi hjälp av en representant från Stockholm och domarkommittén vilket visade sig vara mycket bra. Trots att vi bara dömt 4(?) gånger i Linköping så insåg vi att vi redan utvecklat ett manér som delvis skilde sig från hur andra gör, tänker, skriver och prioriterar. Nyttigt.

Antalet öl totalt i SM 2016 var något lägre än 2015. Kanske en slump, eller så har vi nått och passerat Peak Hembrygd. Jag lutar åt det senare…

Ölen då? Om jag ska sammanfatta det i ett ord så blir det ”jämntjockt”. Bara under de få år jag dömt så har trenden varit tydlig: Det är väldigt få öl som är dåliga. Genomsnittshembryggaren idag har god koll på vad som är värt att lämna in och vad som kommer att avfärdas med ett kortfattat ”Problematisk”-betyg. Samtidigt har utbudet av både råvaror, utrustning och metoder att skapa recept formligen exploderat under de här åren. Och det uppskattas ju av oss domare som kan koncentrera oss på nyanser och försöka ge goda råd.

Men det verkar som om denna höjning i medelkvalitén har kommit med ett pris: Det är färre öl nu som är riktigt, riktigt bra nu än då. De där ölen som får en att stanna upp och bara njuta. De där som är uppe och slåss med de bästa kommersiella brygderna.

Har det blivit så, eller är vi domare bara mer blasé och bortskämda? Jag tror faktiskt det är ölen. Och jag har funderat över varför det blivit så: Kan det vara så att de absolut skickligaste hembryggarna för 3-5 år sedan inte längre är hembryggare, utan gått vidare och börjat brygga kommersiellt. Jag känner också till ett par riktigt  skickliga hembryggare som tröttnat på SM som tävlingsform och den minutiösa timing som måste ske för att ölen ska vara i sin topp just vid domarbedömningen.

Också från tidigare år.

Några öl i vår klass diskvalificerades på grund av felaktiga flaskor. på grund av att den klassiska 33 cl returflaskan blivit allt mer omöjlig att få tag i så ha man i år valt att ha en övergångsregel med relativt fritt flaskval, men en handfull av de inlämnade ölen uppfyllde inte detta. Från 2017 kommer en ny engångs-standardflaska att vara det enda som godkänns, så förhoppningsvis är det ett övergående problem.

Ytterligare ett par öl fick vi avfärda med ”Ej typriktig”, i ett fall var det öl som lämnats in med kommentarer. Som jag minns dem var de goda – exempelvis en lättölsstark dark mild – men eftersom kommentarerna inte pekade ut en kommersiellt brygd förlaga så skulle de lämnats i klass 11D Modifierade öl. Några öl var inlämnade i fel klass, som en fantastiskt god session-IPA i 3F ordinary bitter. Ja, det är teknikaliteter, men det är viktigt att behandla alla inlämnade bidrag rättvist. Och det var betydligt färre sådana felaktigheter än tidigare år.

Det vanligaste rådet till de bedömda ölen? Håll mer koll på jästemperaturen. 

Till nästa år hoppas jag att SHBF kommer att skapa ett digitalt system för att hantera omdömen, det papperslappsbaserade systemet är för krångligt och tidskrävande för oss domare.

Två öl i skotsk stil

När det nu kommit två öl i skotsk alestil på Systembolaget under hösten så tyckte jag det kändes rätt okej att prova dem mot varandra.

Först ut Skotsk Öl som är ett samarbete mellan skotska Belhaven och svenska Oppigårds, den har bryggts i Skottland. Malten är därifrån men humlen amerikansk. 5 % alkohol. Av någon anledning har Systembolaget valt att kalla den för Brown Ale.

Fingertjockt beige skum, den sjunker undan och lämnar den del rester på glaset. Den ljusbruna vätskan är klar.

Söt knäck i doften, örtkryddor, lite torkad frukt. Ren och lätt med en ton av vörtlimpa.

Smaken är framför allt fruktig med en del malt och en lätt tillbakahållen ren beska. Knäck, torkad frukt. Den är friskare än andra öl i den här stilen, som jag tycker ofta lutar åt det dammiga. Sirapslimpa i bakgrunden. Medelstor kropp. Växande knäckighet i eftersmaken och mer av den lätta rena beskan. Maltigt brunt slut med en kvardröjande humlebeska.

Stor kolsyra. Långlivade medelstora bubblor. Medelkrämig vätska.

Oväntat lätt och torr. Med det sagt en god maltig öl.

Betyg: 3,49. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 6 november 2015 (lagerstatus). Pris: 19:90 för 330 ml. Bäst före: SEP2016.

= = =

Bild: Åbro.

Den andra är brygd av Åbro, i ett samarbete med Svenska Hembryggareföreningen där vinnaren av Hembryggar-SM 2015 Staffan Högfeldt har bryggt sin öl: Skotten, en skotsk ale på 7,5 %.

Mörkbrun klar vätska, två fingrar högt ljusbeige skum som sjunker ner utan att lämna några rester.

Doften är stark och söt och för tankarna om farinsocker och Muscovadosocker. Alkohol och torkade frukter. Knäck, lite russin och knäckebröd.

Smaken är även den söt. Rund. Fruktig. Torkade bananskivor, hasselnötter och lite russin. En lätt och passerande beska. Medelstor till stor kropp. Knäckig nötig eftersmak med mjuk alkohol och röda mogna frukter/bär. Mjukt vörtigt slut.

Kolsyran är mjuk med små långlivade bubblor; vätskan är mjuk.

En rik, trevlig och maltig öl.

Betyg: 3,81. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 16 oktober 2015 (lagerstatus). Pris: 23:90 för 330 ml. Bäst före: 12 AUG 2016.

= = =

Lite orättvist att jämföra två öl med så olika styrkor, och jag har läst lite skeptiska reaktioner till Skotten tidigare. Och nej, den här hade nog inte vunnit SM men ändå en öl jag föredrar framför den andra.

Hembryggar-SM 2015 - en domares rapport

Hm hm hmmhm. Hm?

Nu blir det ett sånt där konstigt ”jag säger A men inte B”-inlägg. Men så får det bli eftersom den större process (Svenska mästerskapen i hembryggd öl) som det texten beskriver en del av inte är färdig så får det bli så.

SHBFs domargrupp i Linköping hade i år fått sig tilldelad klass 7 Mild porter/stout. Inget jag kunde klaga på, det finns mycket gott i de stilarna, det var rätt lagom många öl (drygt 40) och det är inte allt för tung öl.

Jag hade utsetts till huvuddomare i år, vilket är ren rent administrativ roll. Förutom att dricka, tycka och jämföra så höll jag i sammanräknande och jämkande av betygen. Samt inrapporterande av resultaten.

Vi är numera en rätt sammansvetsad grupp, och i år var vi fem som satt och dömde. Det gick faktiskt helt problemfritt och allt flöt på, så vi startade 9:30 och var helt färdiga med finalomgången strax innan 17:00. Med uppehåll för den traditionella pizza-lunchen på Adriatic i Åbylund.

Mjaaa...

Ost!

Vad ska man säga om ölen då? Att den var bra, och att det var extremt jämnt i toppen. Av drygt 40 öl var det 3-4 som var så problematiska att jag skulle skickat ut dem om jag fått ett glas på krogen. Alltså mycket bättre utslag än hos det generella nya svenska mikrobryggeriet på Systembolaget. 1-2 var uppenbart felaktigt klassade av bryggarna, vilket också är ett stort steg framåt jämfört med för några år sedan.

Jag vill åter tacka mina vänner och kollegor för mycket bra jobb i lördags! Det ska bil intressant att se hur "vår" vinnare klarar sig i finalen om en vecka.

Efter Hembryggar-SM 2014 IV - röstningsanalys och tack

En fundering såhär några dagar efter mästerskapet: När vi Folkets Val-gruppen satt och spånade i november-december tyckte vi att vi skulle vara radikala – riva ner och bygga upp. Starta om från noll och skapa ett system som var fokuserat på besökaren snarare än utställaren.

Jag skrev om det redan i  januari (länk), och jag trodde att det skulle skapa mer reaktioner än vad det sedan gjorde. De enda klagomål som nått mig var att vi egentligen tänkt ha elastiska gränser för att få så jämnstora grupper som möjligt. Det visade sig inte bara vara impopulärt eftersom vissa bryggare hade lagt upp sina recept för att säkert kunna ha chans att ta medalj i alla klasser. Och det syntes också på de öl som ställde upp; det fanns exempelvis (enligt de inlämnade uppgifterna) ingen öl i området runt 3,5 %…

Den grafiskt konsekventa linjen att klasserna var uppdelade i färg fungerade också väldigt bra, det var lätt att se vilken öl som tävlade var genom att samma signalfärg på skyltar, i program och på webbsidorna. Till det kom etikettävlingen, som var grå.

Röstningen digitaliserades. Om man som på det första mästerskapet har 25 gäster så är det hanterbart att räkna papperslappar, men vi hade hört vilket grisjobb de haft på SM i Eskilstuna 2013 och ville för allt i världen undvika det. I stället skulle så många som möjligt lockas att rösta via en supersmart webbsida anpassad för smarta mobiler, utvecklad av Micke.

Vi förändrade också sättet man kunde rösta. Tidigare har man get röst till guld/silver/brons som räknats om till 3/2/1 poäng.

I år kunde man i stället rösta på 1, 2 eller 3 öl efter eget val. Man kunde till och med ge ett öl 2 röster, men då var det obligatoriskt att ge en annan öl 1 röst.

Det senare eftersom delar av festivalledningen irriterat sig på ”kompisröstning” där man gav maximalt med röster till ett öl som ställts ut av någon man var kompis med. Samtidigt tyckte vi att det var viktigt att besökarna kunde visa om de gillade en öl extra mycket. Det här blev en kompromiss som alla kunde acceptera.

Pappersröstning motverkades ytterligare genom att de skulle lämnas in 30 minuter innan den digitala röstningen. Och för de som inte hade någon lämplig telefon eller lust fanns en utställd dator och hjälpande funktionär bredvid.  

Under vintern pratades mycket om risken för fusk om man inte använde sig av papperslappar. Men eftersom programbladen skulle tryckas digitalt så löste vi det problemet med en tre tecken lång unik kod tryckt på programbladets röstsedel. På det sättet kunde bara 1 röst lämnas per besökare: Systemet tillät bara en röst per kod oavsett om den lämnades in via webben eller på papper.

Och vi i sekretariatet hade tillgång till en egen webbsida där det gick att mata in rösterna så snabbt som man kunde skriva.

Alla webb-vyer hade också avancerad felkontroll som inte accepterade felaktigt antal röster på en öl, inmatning av öl-nummer som inte fanns eller röster i fel klass.

Micke hade alltså utvecklat ett fantastiskt lättarbetat och lättbegripligt röstsystem. Jag är fortfarande imponerad. Och jag ser också fram mot den analys av röstandet som han just nu jobbar med (kanske med inlånade extra kraftfulla datorresurser?).

= = =

Arrangörsgruppen. Fofo: Gustav Lindh.

Jag har ingenting att luta mig tillbaka mot, men jag tror att Hembryggar-SM 2014 i Linköping är det största ölarrangemanget någonsin som planerats, organiserats och genomförts av glada amatörer.

Som bloggare vill jag därför passa på att tacka alla inblandade som gjorde det här möjligt: Funktionärer, volontärer, utställare, sponsorer och gäster.

Och så några som har stuckit ut lite extra:

Festivalgeneral Anna, vars uppgift ibland måste ha känts som att agera herde för en flock vildkatter.

Björn, som måste ha lagt ner åtskilliga timmar med pysslet att få till märklappar, klistermärken och tillbehör för de utställda ölen.

Och så rösträkningsgruppen, som jag själv ingick i: Oscar, Conny och Micke.

Plus Beer Expo samt de som hjälpte oss med glas när krisen var som värst!

Bonus: Här kan man ladda hem festivalprogrammet där jag brer ut mig på en sida och försöker förklara hur det där med öl går till. Och här finns hela resultatlistan för Folkets Val-omröstningen.

Efter Hembryggar-SM 2014 III - lördag

Jag hade sovit rätt dåligt på natten, men strax efter 9 på lördagen tog jag cykeln till Sportcenter. Där hade Local Crew, arrangörer och volontärer nu gjort allt helt klart för att ta emot utställarna.

Svart evenemangs-t-shirt byttes mot grön funktionärs-t-shirt.

I sekretariatet plockade jag upp mina medhavda datorer och gick sedan runt ett par varv och hälsade på de andra som skulle jobba. Allt verkade vara klart och förberett.

10:00 släpptes bryggarna in, de fick hämta ut sina nummerlappar och bygga sina montrar. Allt gick väldigt smidigt och kön av gäster började sakta men säkert att byggas upp. Jag hade blivit placerad vid ”röstningsbordet” där de som skulle tävla i etikettstävlingen skulle anmäla sig, få nummerlappar och registrera sig.

Reglerna för etiketterna är många och detaljerade: Man ska ha en flaska med etiketten, etiketten ska hålla sig inom vissa storleksramar och dessutom ska två ytterligare etiketter vara med, en för en anslagstavla och en för eventuellt vinstdiplom. Det var väl sådär med efterlevnaden för vissa, men vi släppte igenom alla som ville anmäla sig. Etikett-delen av SM är något som i alla fall jag tar mer med en klackspark.

Så. Kön blev bara längre och längre. Vid halv tolv såg man inte slutet av den från dörren:

Det var bara att köra, jag placerade mig som planerat på stolen vid röstningsbordet för att kunna svara på eventuella frågor och hänvisa vilsna besökare (och utställare) till rätt plats.

Plötsligt spred det sig en oro i festivalledningen.

Volontärerna som stått och packat upp de specialbeställda festivalglasen hade räknar lådorna som de packat upp. Pallen hade innehållit omkring 110 lådor.

Alltså 660 glas.

Vilket var i lite minsta laget eftersom vi sålt 1.200 biljetter, hade ytterligare 50 vid dörren och dessutom hade en VIP-lista och andra extrapersoner som behövde glas, ungefär 100 stycken.

Intensiv aktivitet startade. Hade någon räknat fel vid beställningen? Hade någon missuppfattat beställningen? Hade det försvunnit glas? Oro och frågor hopade sig.

Jag har fortfarande inte till 100 % förstått vad som egentligen hänt, men jag tror det var så att 1½ pall med glas stod på en lastterminal i Malmö, av någon anledning hade de inte levererats i tid. Eller eventuellt fanns de inlåsta någonstans i Linköping?

Okej. Posten hade ingen bemanning på lördagar. Och var de i Malmö skulle de i alla fall inte hinna fram i tid.

Sakta men säkert såg vi borden med glas bli allt tommare. Under tiden försökte jag hålla mig så långt borta från det arbete som skedde i kulisserna, vis av min erfarenhet att jag är helt omöjlig att ha att göra med om jag blir för stressad. I stället gick jag runt och försökte plocka med glas-sköljarna, ladda vattenbehållarna och kasta skräp.

Det snackades. Hur mycket ölglas hade IKEA hemma? Kände någon någon som kunde hjälpa oss? Mästerskapets sponsor Åbro var på plats, men de kunde dels inte komma in i sitt lager på något enkelt sätt när det var stängt, dels skulle operationen att ta hit saker från Vimmerby ta för lång tid.

Plötsligt kom vår hyrda skåpbil till entrédörren, lastad med ytterligare drygt 600 glas! Det var bara att börja bära in.

En räddare i nöden.

Okej, det var inga perfekta mäss-glas, det var fel namn men det var fasen så mycket bättre än plastmuggar som hade varit nöd-alternativet!

Om jag fattat det hela rätt kom de från .en av våra andra sponsorer, krogen Pitcher's i Linköping någonstans. På något sätt hade de lagt vantarna på en stor mängd Pripps-märkta glas en gång i tiden som nu låg i deras förråd. Så de fick vi komma och hämta. Att de var i den klassiska Liten Stark-storleken 0,3 l gjorde det ännu mer passande för oss.

Pust! Fast en snabb räkning gav att vi fortfarande saknade några hundra glas. Skåpbilen skickades nu till Mjölby för att hämta glas från Linköping Beer Expos förråd.

Det fanns dock lite småproblem med Pripps-glasen: Jag uppskattar att modellen är från mitten av nittiotalet (någon som vet), och de hade stått i sina lådor sedan dess. Några glas var trasiga, andra smutsiga och en hel del innehöll sedan länge döda småkryp av varierande art.

Det var bara att börja jobba. De flinka fingrarna som packade upp besiktade glasen och la de skitiga i en egen hög som jag hämtade, sprang med tvärs över glasen där de diskades i de fantastiska SpülBoy som dels sponsrades av Humlegården, dels ägs av SHBF.

Plask plask. Jag fattar inte riktigt vad som är i de där rengöringstabletterna, man glasen blev direkt skinande rena. Sedan var det bara att ta de tre lådorna med 36 glas som jag klarade att bära och hämta nästa omgång.

Ja, i stället för att flyta runt, kolla att röstningen gick bra och hjälpa besökare så blev det disktjänst. Men det gick bra, och min kavaj kommer att lämnas in för sanering inom kort.

Några gäster uppskattade inte alls att inte få det glas som fanns på evenemangets reklambilder, men de flesta av dem förstod när man förklarade vad som hänt. Och på något sätt ska vi erbjuda de besökare som fick fel glas att få det riktiga. Detaljerna kring detta känner jag ännu inte till, det är något att återkomma till.

Tiden gick. Gästerna fortsatte att välla in, timme efter timme. Till slut började de kvarvarande glasen så rätt få ut jämfört med antalet icke anlända gäster. Hade de fastnat i Mjölby?

Till slut kom de tillbaka med Beer Expo-glas. Vi började direkt att lasta ur och placera glas på borden vid entrén. Nu dök det plötsligt upp en hög med besökare som ville, en enstaka fall krävde, att få byta ut sitt Pripps-glas mot en kupa. Tja, okej då. Bara det blev mer glas så fick det väl gå.

Tyvärr såg jag några som vid det här tillfället plocka på sig Beer Expo-glas när de redan hade ett festivalglas. Och hur snåla och egoistiska jag än tycker att de var så har de ju två glas i sin hylla nu. Inte mycket att göra åt.

Utbytet gjorde att det blev massor med smutsiga Pripps-glas över. Bara att börja diska igen…

… fram till att klockan närmade sig 15:00 då de som röstade på programmets baksida hade en halvtimme på sig att lämna in sina röster. Hög tid att sätta sig vid datorerna.

Jonas och jag registrerar röster.

Det tog väl kanske en timme, och vi hann innan tiden för digital röstning stängde. Perfekt! dessutom var det bara enstaka som hade missuppfattat våra småkrångliga regler och lika få som skrivit oläsbara siffror. Ett gott betyg åt alla. Snälla medarbetare kom ibland förbi med lite öl åt oss – de första för dagen för mig.

Jodå. Åter fick jag förbi entrén och kollade läget med besökare och glas. Ingen mer verkade vilja gå in, av 1.200 förköp var det drygt 10 som ännu inte löst in sina biljetter och det fanns ungefär 50 nydiskade glas att ta av. Gott!

Så nu passade jag på tillfället i akt att sjunka ner vid röstningsbordet och bara förnöjt glo på allt som hände (se bild här).

Tja, därefter var livet sång och dans och jag kunde äntligen gå runt bland borden och prova öl, prata med folk och kolla på de sista prisutdelningarna.

Tyvärr har jag inte så många minnen av det jag drack, men Fermentörernas KantarAle – en wee heavy där kantareller fått liga med i sekundärjäsningen var mer intressant än god i min mun. Den jättetunga malten lämnade inte mycket rum åt svampsmakerna. Årets INKA-pris för nyskapande öl fick den i alla fall.

Nå, tiden gick fort de sista timmarna och när klockan slog 18 blev det åter bråttom. Alla utställare skulle nu packa ihop sina saker samtidigt som vi + Local Crew på 1½ timme skulle utrymma lokalen så att tennisklubbens medlemmar kunde ta bort golvet och städa.

Det gick det med. Redan efter trekvart var i stort sett allt ute ur lokalen.

Packa ihop datorer, plocka samman sekretariatet och kolla en sista runda att vi inte glömt något.

Kvällen avslutades med en trevlig buffé på Matverkstan nära Sportcenter där utställare, arrangörer och volontärer umgicks och provade förra årets SM-vinnare Casper Yolle Schwarz som nu bryggts hos S:t Eriks (kommer på Systembolaget i maj).

Som vanligt gick jag hem först. Ingen blir gladare av att ha mig sovande vid bordet, liksom. Väl hemma somnade jag gott, nöjd över ett gott dagsverke. 

Efter Hembryggar-SM 2014 II - fredag

Jag hade tagit bilen till jobbet i fredags.

Anledningen var att jag hade lånat en drös tangentbord och några dokumentfack från jobbet. Med 100 pizzasalladskartonger som inköpts tidigare. Och så skulle jag förbi Biltema och införskaffa en trave kökssaxar, skarvsladdar och spritpennor. I en påse hade jag också tagit med mig 300 C6-kuvert hemifrån.

Ja, det var dags att förbereda sig inför de värsta tänkbara scenarierna för det rösträknarprojekt jag varit med och planerat så länge. Alla de här prylarna skulle användas om vi plötsligt skulle stå helt utan datorer, nätverk och serverresurser.

För att gå händelserna i förväg så behövde vi tack och lov aldrig packa upp de planerade reservplanerna. Men man vet ju aldrig.

Jag kom till Sportcenter strax efter halv sex och lyckades direkt gå till fel ända av lokalerna. Men det är väl nyttigt med motion. På baksidan stod det bekanta människor och flyttade på saker. Vissa väntade på att hembryggare skulle komma dit och lämpa av saker i vår hyrda container eller öl som skulle placeras i kyl-lastbilen bredvid.

Vi andra stod mest och småpratade, ivrigt väntande på att ungarna inne i Sportcenter skulle bli klara med sin innebandymatch. När de blev det började tennisklubbens medlemmar att plocka bort sargar, nät, borttappade badmintonbollar och annat innan de satte igång att placera ut masonitskivor på sport-golvet.

Under tiden tittade några av oss på, diskuterande hembryggar-läget i Sverige 2014.

Det fick vi inte göra länge. Raskt blev vi kommenderade att efter den noggranna planeringen bära in bord, stolar, betongvikter, ståbord, och annat som vi hyrt av Local Crew, vilka också var på plats för att bära grejer, dra el och sätta upp ljudet.

Efter ett tag hade vi kånkat tillräckligt med bord. Nu skulle en mindre gupp av oss hämta kartongerna med malt, humle, jäst, kläder och andra prylar från våra sponsorer delas upp och paketeras till de olika vinnarkategorierna.

För det är fler vinster än man först kan tro i den här tävlingen. 11 domardömda klasser ska ha 3 priser var, folkets val ska ha 3 priser i 4 klasser. Och så lite extra saker till de som går vidare till Skandinaviska Mästerskapen. Det blir några tygpåsar…

När vi tyckte att vi börjat få ordning på allt insåg vi att det slumpmässigt var fel antal på de flesta grejerna. Diskussion uppstod om hur vi borde lösa det hela, allt medan rester av lokalen började att se färdig ut, till och med scenen hade nu kommit.

Liksom en del bryggare, som redan nu börjat bygga sina montrar och smycka sina bord. Det märks att vissa lägger ner mycket tid och pengar på att visa upp sin bästa sida under det här mästerskapet, där det också finns priser för bästa utställare.

Fast folk började verka trötta och till slut insåg jag att jag inte skulle göra någon som helst nytta där, så jag åkte hem, helt slutkörd.

Vilket jag börjar känna mig nu med, så resten av SM får jag rapportera om senare.

Foto: Gustav Lindh, såklart!

Efter Hembryggar-SM 2014 I

Normalt sitter inte kavajen såhär.

Igår genomfördes äntligen det SM i Hembrygd öl som jag varit med och planerat och förberett i nära 1½ år.

Och jag är fortfarande rätt tröttkörd, öm och stel av allt glasdiskande.

Så det får bli mer om det senare.

Nyfiken på resultaten i tävlingarna? Här är resultaten i domartävlingen och Folkets val.

Därefter är det obligatoriskt att titta på Gustav Lindhs foton från tävlingen. 

SM i hembrygd öl 2014 - plats för några till!

SM 2013.

Det är mycket pyssel såhär de sista dagarna innan hembryggar-SM i Linköping: Ikväll var mästerskapsledningens sista möte innan evenemanget. Det känns som att vi har koll på läget, i alla fall det som vi kan ha koll på.

Under mötet kollade vi försäljningssiffrorna, och precis när vi höll mötet passerade 1.000 sålda biljetter! Slutsålt enligt ordinarie plan, alltså.

Å andra sidan har det kommit in många fler öl till Folkets Val än vad vi planerade. Risken att det skulle bli slut på dryck att provsmaka känns därmed mycket mindre.

Så nu släpper vi ytterligare 200 biljetter!

De köps precis som tidigare på Tickster.

Välkomna!

Hembryggar-SM 2014 - domardömningen i Linköping

I år dömde Linköpings-domarna klasserna 9 Belgisk och fransk ale och 10 Syrliga öl. Knappt 100 öl sönderanalyserades på två dagar.

Här är ett litet bildreportage.

Biljetter till SM i hembrygd öl 2014, nästa helg i Linköping, köps här.