Som nämnts (här) har jag fått lite potatischips i OLWs nya serie "Superchips" för att prova ihop med öl. Jag har redan gnagt i mig lite av dem och konstaterar att de visserligen är något större och tjockare än de vanliga OLW-chipsen vilket visserligen är rätt gott, men det innebär ochså att det krymper väldigt fort i påsen. Jag anar en konspiration.
Först ut är Superchips Sourcream & Onion, en numera klassisk smak som jag faktiskt minns när de lanserades i slutet av 1980-talet. Den gräddiga lite syrliga smaken och finräfflingen var verkligen en nyhet då. Här är chipsen precis lika grovt räfflade som den andra smaken. När jag tidigare ät dem tyckte jag att de smakade väldigt laktos-sött och på tok för mycket dill, en smak jag anser ska hålla sig borta från chips.
Men okej. Hur är de tillsammans med Avery duganA IPA, en humlekraftig och småsöt amerikansk DIPA på 8,5%?
Oväntat bra, faktiskt. Sötman i chips och öl funkar bra ihop och smakerna skär sig inte. Dock tar ölens humle helt över chipsens lätta lök- och örtsmaker.
Nästa chipssort är Superchips Grill. Eller Lök, som de heter på andra ställen eftersom det är den smaken som dominerar ihop med något slags grillkrydd-mix. Normalt är jag ingen stor vän av grillchips, men de här var rätt gode i och med att löksmaken inte är lika rå som den brukar utan snarare... stekt. Och ganska mild.
Ihop med ölen... Funkade det inte lika bra. Lök-paprika-salt-smaken drog fram de metalliska tonerna i ölen och tillsammans med ölens lätta köttsmaker blev det... Metall-syrligt, aningen unket och, ja, det skar sig helt enkelt.
Återkommer inom kort med samma chips och en ny öl.
Jävla pretentiöst haha.. Hare fiint!
SvaraRadera