Något om de senaste dagarna

Bussresa i brittisk stil.

Jag har haft något slags minisemester senaste dagarna. Torsdag-fredag har jag åkt på finlandskryssning - konstaterade att Tallink Silja har betydligt bättre ölsortiment än Birka. Det är inte svårt.

Jag hade redan i förväg bestämt mig för två saker den här helgen. Dels att inte skriva några recensioner, dels att inte köpa någon öl på båten: Om man inte har plats med ölen man redan har, vad ska man då med en platta tveksam pilsner till? Fast i baren Joe's Place på båten hade de ett erbjudande: En låda (10 halvlitrar) med den chokladiga A. Le Coq Porter för bara 200 SEK. En öl som borde tåla ett bra tags lagring dessutom... Jag var riktigt lockad, men lyckades övervinna frestelsen.

Fredagskvällen spenderades på Södermalm, inte helt oväntat. Först på Oliver Twist där det var oväntat lite folk för en fredagskväll. En Bath Ales SPA (som jag först förvirrat försökte beställa som Black Sheep SPA). Riktigt smaskig bitter, frisk med lite frukt, mjuk beska och aningen jäst.

Planen var att kvällen inte skulle bli speciellt sen (eller blöt), så jag smet nedför trapporna och gatstumpen (som faktiskt verkar sakna namn!) till Akkurat. Här var det mer folk och lite stimmigare men ändå rätt lugnt. Valborgsmässoafton är bra. Efter att ha kollat på pumparna och åter fått reda på att inget var kvar sedan tysktorsdagen så beställde jag in ett glas av Skebo Amber Ale, en torrhumlad specialbrygd för OT och Akkurat.

Jag var inte riktigt lika förtjust i den. Tyckte den hade en lite fadd sötma och aningen tvålig eftersmak, som kanske kom från torrhumlingen? I vilket fall kände jag att det var dags att ta lokalbanan ut till hotellet.

Lördag. Först en öl ihop med Pekingfolket på Engelen, ett ställe i Gamla Stan som jag aldrig förut varit på. Verkar ha bra stämning i väggarna, men blir nog väldigt högljutt på kvällarna. En Murphy's Irish Stout blev det i alla fall: Jag har inte druckit den på säkert 10 år, eller så. Jämfört med den Guinness Draught jag drack på båten dagen innan så var den här betydligt sötare, vilket gör den aningen mindre hinkbar än vad Guinness är.

Fotboll.

Efter det tog jag mig via omvägar till Akkurat Oliver Twist för en bit mat. Beställde en Janssons frestelse och efter noga övervägande en Jämtlands Hell. Efter en kort stund fick jag veta att potatisrätten var slut, så jag bytte till deras chili. Vilken jag fick in och använde under årets uteserveringspremiär. Ölen var inte idealisk men fungerade okej ihop med köttgrytan.

Nu hade krögaren Jugge dykt upp, och gratulerade till fotbollsvinsten. Han ville bjuda på en seger-öl, och kom efter lita rotande i baren tillbaka med en flaska Dogfish Head Olde School. En intressant och rätt annorlunda amerikansk barleywine: Sötman var först närmast ogenomtränglig, men den lämnade snart plats för väldigt mjuka smaker av engelsk fruktkaka, lite ung cognac och en hel skål med färska frukter.

Jugge hävdade att det var den bästa olagrade barleywine han hittat. Jag kunde inte säga emot, men jag är rätt övertygad att den här kan bli fantastisk på bara 1-2 år.

Eftersom den här ölen var på 15% och jag började få brått till bussen så hade jag två val: Att halsa denna läckerhet och få problem att hitta till Cityterminalen eller att bjuda vidare på den mer än halva flaska som var kvar. Jag valde det andra alternativet och lämnade åter flaskan till Jugge. Hoppas den fick en värdig uppdrickare.

En mycket lugn behaglig och avkopplande helg, allt som allt.