Mohawk och Stefan Gustavsson – del 1: Bakgrunden.

En av de stora öl-nyheterna och samtalsämnena under 2010 har varit de tre svenskbryggda india pale ale-ölen (IPA) i amerikanska stilar som släppts på Systembolaget: Mowhawk. Inte bara för ölen som sådana utan också för att de bryggs av ett fantombryggeri – en bryggare som inte har något eget fysiskt bryggverk utan brygger hos andra bryggerier som har överkapacitet. Detta koncept startade i USA och som också är populärt i Danmark och Belgien.

För några veckor sedan pratade jag lite med Jessica Heidrich, kvinnan bakom varumärkena S:t Erik och Angel’s Share (länk). Nu är det dags att ringa och prata med mannen bakom Mowhak-serien, Stefan Gustavsson.

Stefan startade sin ölkarriär lite försiktigt som hembryggare 1990, och fyra år senare gick han med i göteborgs-hembryggarklubben Amylase, och så sent som förra året tog han två medaljer i hembryggar-SM.

Tillsammans med en vän startade han 1999 importfirman More Import, som plockade hit öl och bryggerier som Golden Draak, Einbecker, Brakspear och Bluebird Bitter. De tyckte att det svenska ölsortimentet var dåligt och att svenskarna var värda att ”få tillgång till bättre grejer som fanns utomlands”. Tyvärr var varken krogarna eller konsumenterna riktigt redo, och 2004 gick firman omkull.

Efter att varuportföljen vandrat runt hos en handfull andra importfirmor hamnade de till slut hos distributören Wicked Wine.

Stefan var inte riktigt redo att ge upp tanken på ett liv i ölvärlden, så han sökte och blev antagen till den Kvalificerade Yrkesutbildningen i bryggeriteknik i Grängesberg. Efter praktik hos Krönleins och sedan Grebbestad, där han så småningom blev bryggmästare. Senare flyttade han tillbaka till Göteborg av familjeskäl, men där hittade han inte något lämpligt jobb som bryggare.

Redan hos Grebbestad hade han blivit inspirerad av danska Mikkellers framfart och börjat fundera på att skapa en serie exklusivare öl i små serier under ett eget varumärke. Dessa skulle bryggas på olika, hemliga bryggerier.

Eftersom Stefan hade kontakter med Wicked Wine (inte minst för att de tagit över de gamla importerna), och de sedan flera år tillbaka hade funderat på att starta ett eget bryggeri, så beslutade de sig för att testa om idéerna kring ett svenskt fantombryggeri skulle fungera.

De första ölen som kom in på Systembolaget var den något kryddade winter warmern Midvinternattens Mörker julen 2008. Sedan rullade det på med påskölen Påsk Alt Bier (i den förbluffande stilen Doppel Sticke). Julölen MNM återkom 2009, tillsammans med Snowblind Strong Ale, alla tre med det gemensamt att de tänjde eller passerade gränserna för hur säsongsölen egentligen ”ska” vara.

Till vännerna av Snowblind Strong Ale kan jag komma med det tråkiga beskedet att den inte ser ut att komma med i julölsläppet i år. ”De verkade tycka att den inte var tillräckligt julig-vintrig, vilket de kanske har rätt i.” förklarade Stefan. Intrycket är att Systembolaget julen 2010 försöker strama upp sortimentet en aning.

Samtliga dessa öl såväl provbryggdes som kontraktsbryggdes hos Sigtuna Brygghus. Ölen som lyckades komma in på Systembolaget därefter, den amerikansksmakande Black Rocket Porter, bryggdes däremot hos Gamla Slottskällan.

Det var dock inte helt lätt att se att ölen hade någonting med varandra att göra eller varifrån de kom.

Och därmed är vi framme vid vad den här lilla serien egentligen ska handla om; byggandet av varumärket Mowhawk.