En öl bryggd på Spendrups experimentbryggeri i Visby; Gotlands Bryggeri. Det handlar om en hefewiessen, alltså en ale med vetemalt där jästen (die hefe) är kvar i ölen: Wisby Weisse.Färgen är gul-orange med en liten aning grönt. Vätskan är grumlig; skumkronan är två fingrar tjock, kompakt och vit.
Doften är jästig och syrlig med gröna äpplen och deg.
Smaken är lite mildare än jag väntat mig, detsamma gäller kroppen. Jäst, vetedeg/vetebröd, gröna äpplen, ananas och annan exotisk frukt. Eftersmaken är ganska kort och mild, den efterlämnar bara lite jäst och syrliga toner av gröna bananer.
Kolsyran är kraftig och robust, vätskan är lite rå i munnen.
Nja, den här nådde inte inte riktigt upp till de tyska originalen. Jag skulle önskat lite mer sötma och kropp i den här. Betyg: C- 2,9.
Jag har en liten fundering kring dessa ölrecensioner (både hos dig och BA/RB), häller alla recencenter upp ölen lika och hur häller du upp din öl och i vilka glas? Varierar du dina glas/upphällningsmetod beroende på öl o s v, kanske grundkunskap hos er ölfreaks men för mig som inte kan något och bara dricker för att det är så j*vla gott så kan det vara lite intressant att få en bloggpost om det! En annan sak jag funderat på är det här med hur tjock skumkronan blir och hur snabbt den sjunker ihop och hur mycket rester det bildar på glaset, vad säger det egentligen? Sorry för en lång kommentar, men om inte annat så kanske du kan peka mig i rätt riktning om var jag kan läsa mer om denna ädla konst...
SvaraRaderaDu ställer riktigt bra frågor! Jag tror att det bästa är att återkomma till dem i snart kommande inlägg.
SvaraRaderaKort version: Ja, det spelar roll vad man har för glas och hur man häller. Ja, jag har mer ölglas än vad som egentligen är friskt. Skummet indikerar saker om ölens råvaror och tillverkning.