Glasveckan: 5 pilsnerflöjt

Ytterligheterna passerar en efter en... Igår ett lågt brett glas med hög fot. Idag ett högt jättesmalt glas på knapp märkbar fot. Pilsnerflöjten, eller Pisner Flute som den heter på engelska. Det tyska namnet är jag lite osäker på, men det verkar vara Pilsener Flöte. Någon som vet?


Det här var ett mycket populärt glas hos restauranger och inte minst i hemmen i slutet av åttiotalet, gärna då med ett elegant guldtryck och förgylld kant. Dock gjorde dess höga tyngdpunkt det lite opraktiskt och många gick väl sönder under bruk och tvätt.

Men högt ska det vara. Smalt. Koniskt med osvängda kanter. Tillverkat i tunt glas med en klump till botten.

Och det här är ännu ett glas som i stort sett passar till en sorts öl: Tysk pilsener. Visst fungerar den till tjeckisk pilsner och dansk dito också, men det är den rena bittra och mycket friska tyska pilsnern som funkar bäst. Detta beror på att djupen man häller ner ölen i skapar ett stort kraftfullt skum som genom den relativt lilla öppna ytan tvingas fylla glaset. Så får man sakta hålla på skvätt efter skvätt öl tills glaset är fullt.

Den här proceduren har två mål: Dels att mildra den kraftiga kolsyran, men framför allt för att frigöra alla humlens aromrika oljor som får liv i skummet!

Svenska exempel på den här öltypen är Spendrups Old Gold och nu avsomnade Lundgrens Lager från Nils Oscar.

Det finns en variant på det här glaset som verkar vanligare i Tyskland än i Sverige: Då har man ett mindre "glas" satt på en hög fot. De ser mest ut som förstorade champageglas.

Det var nära att det inte blev något idag; jag har åter drabbats av datorkrångel.