Pumpviken - Påsköl från Nynäshamns Ångbryggeri. Om jag ska tro min förra recension av ölet ska det vara en riktig höjdare.Stilen är ovanlig, om inte egenpåhittad. Det är fråga om en strong mild ale. Något som jag först inte fick att gå ihop, men sedan fick jag förklarat för mig att "mild" hade med låg bitterhet, inte låg alkoholhalt att göra. Men den är "strong" med engelskt mått mätt, 5,8% är ganska beskedligt i dagens ölvärld.
Nynäshamns ja. Jag kan inte riktigt förklara varför, men det känns inte som om jag har någon riktig relation till dem. 5 öl har recenserats med genomgående goda betyg, och någon till har jag druckit. Men ändå kan jag inte riktigt sätta fingret på vad jag tycker om deras öl och om de har några speciella särdrag. Lite märkligt egentligen.
Och efter det småpratet har nog ölen tempererats lagom mycket!
Den känns i alla fall som en mild när man häller upp den; mjukt och tyst lämnar ölet flaskan för att bygga upp ett luftigt beige skum, knappt två fingrar högt. Den klara vätskan är djupt brun med röda nyanser. Lite tjusiga skumrester på glaset.
Doften är torrt maltig med en hel del friska jästinslag. En hel del av den utlovade aromhumlen märks: Färska grönsaker, lite margarin, en antydan till valnötter och lite... sjögräs?
Smaken domineras av malt. Först helt söt, nästan som julmust. Så en mycket kvick blixt av bitterhumle. Sedan kommer humlen allteftersom och smaken blir allt torrare. Men som den mild den är blir det aldrig riktigt bittert. Visst finns en beska här, men bara för att balansera den malt som annars skulle blivit kvalmig. Lite frukt och en hel del grönsaker finns i smaken; gröna ärtor, grönkål, vaxbönor, stjälkselleri... Lite nötter hittar jag nog också om jag anstränger mig. Eftersmaken är på samma gång sackarin-söt och aningen torrt bitter. Sötman försvinner långsamt och lämnar en elegant torr (obitter) humlesmak som räcker ett bra tag.
Kolsyran är mild med massor av små bubblor. Vätskan är mjuk och behaglig.
En mycket lättdrucken och samtidigt smakintensiv "session beer". Men jag blir ändå nyfiken på hur den skulle vara som cask-öl?
Soundtrack: Flash & the Pan "Walking In The Rain '96 (Raw Club Mix)" (1996), Missy Elliott "Throw Your Hands Up" (1999), Trolltider "Bergatrollets vaggvisa" (1979), Jack Dieval et Le Paris Jazz Quartet "Green Water" (1972), Teddy Wilson "Undecided" (1944), Saga "Times Up" (1983), Bongo Herman "Times Up" (?), Lior Narkis "Words For Love" (2003), Fatboy Slim "Right Here Right Now (Redanka Mix)" (2007), Fläskkvartetten "Vita Droppar" (1987), Thelonious Monk "Damn That Dream"(1979), Black Sabbath "Gypsy" (1976)
Apropå stycket från ett föregående inlägg:
SvaraRadera"Jovisst ja, jag har ju faktiskt redan druckit en av påskölen; Mariestads Påskbrygd från Spendrups. Om den har jag följande att säga: "
? Say what ?
Var du på något underfundigt vis ironisk, att du inte hade något alls att säga om Mariestads Påskbrygd, eller har det blivit fel i länkandet någonstans? :)
Jag hade ingenting att säga om den ölen. Tillhör ju den ironiska generationen liksom.
SvaraRaderaVet inte om man måste ha en geografisk anknytning till Nynäs för att älska deras öl, men jag tycker genomgående att alla sorter därifrån som jag har provat håller samma jämna (läs höga) standard. Inga konstigheter helt enkelt!
SvaraRaderaVad gäller Pumpviken så visade den sig vara bättre än jag mindes den från förra året; fredagskvällen/-natten resulterade i en renodlad Pumpviksafton både på flaskor och tapp och det sistnämnda ett flertal gånger trots att hela Glenfiddich warehouse:s utbud fanns tillgängligt.
Vet dock inte om det är ett tecken på besatthet eller kvalitet, men jag vill gärna tro det förra.
Jag gillar Nynäshamnarna, ser att Pumpviken 2007 fick en fyra i betyg på Öltorget och Bedarö Bitter handlar jag med jämna mellanrum.
SvaraRaderaIngen geografisk anknytning btw.
Jag gillar också Nynäshamn. Hög klass rakt igenom.
SvaraRaderaVad tror ni om teorin att påsköl bara är överbliven julöl från bryggerierna?
Jag tor inget bryggeri har råd att ha saker kvar i lager bara för at etiketter om det ett kvartal senare. Dessutom måste de ju lämna in smakprover ett bra tag innan försäljningen.
SvaraRaderaJag har ett lite ambivalent förhållade till Nynäshamns Ångbryggeri. Mysingen Midvinterbrygd, Bedarö Bitter tycker jag va bra, även Pumpviken Påsköl. Däremot har de inte övertygat på tapp. Tycker verkligen man kan snacka om hussmak hos Nynäshamn det finns en skarp ngt rökig och kemikaliskt syrlig ton i eftersmaken på många av deras öl. Ålö ale och Landsort lager imponerade inte alls på mig och deras stout va godkänd men absolut inte mer. Lite som Nils Oscar: precis som om grunden de står på i bryggandet inte håller riktigt. Något för ojämna, vissa höjdaröl när de lyckas maskera sin sunkiga hussmak. lite tillspetsat kanske men men....
SvaraRaderaJag är också tveksam till att det är samma öl i jul och påsk flaskorna men....jag har kompisar som har blindprovat utan att känna någon som helst skillnad och om bäst före datumet på flaskorna är samma kan man ju börja fundera...
SvaraRaderaDet enda sättet att bilda sig en uppfattning är väl att just blindprova. Jag är riktigt sugen men har lite dåligt med julöl kvar.
Jag har jobbat på stort bryggeri och är nu på ett mickro...så kan jag säga att det inte förekommer att julölen och påskölen är densamma...
SvaraRaderaJag måste hålla med Klaas helt tyvär.. tycker de flesta svenska "bra" bryggerierna som släpps på bolaget på senaste tiden har haft massvis med konstiga bismaker i ölen, slottskällan är nästan värst..
SvaraRaderaPumpviken var inget undantag och hade mycket kemikaliska bismaker, provade även deras jubileums golden ale på pubben som också var en besvikelse..