Mer extrem öl! Den här gången från Skottlands värstingar BrewDog. Paradox är en serie fatlagrade Imperial Stouts, och den batch som Systembolaget fick hem i vintras var #009. Det innebär att den är lagrad på ekfat som tidigare använts för Ardbeg-whiskey. Alkoholhalten är på 10% och en Färgen är kolsvart; vätskan är klar. Det fingertjocka skummet är mörkt beige, en del skumrester på glaset.
Doften är laddad med rökighet, torv och Islay-whiskey. Lite söta fatlagrade toner, trä, bitterhumle, alkohol och en aning russin.
Smaken... Tar plats, utan att fråga om lov. En torr smak av trä och alkohol startar resan. För en mycket kort stund, smakerna tar en plötsligt paus. bara för att stunden senare slå hårt med alkohol, rök, torv, ekträ, söt lakrits, bittra örter och gräddkola. Eftersmaken är först salt och rökig på ett sätt som skriker "Ardbeg", eftersmaken kan mycket väl vara starkare än smaken när vätskan är i munnen! Hårt rökt korv/ost med värmande alkohol, men det finns en intressant kompletterande bitterhet som får den att bli mer än "bara" en whiskey-lagrad öl. Avslutningen är bitter och rökig med trä, salt och torv i bakgrunden.
Kolsyran är mild med några friska små bubblor. Vätskan är mjuk och måttligt tjock.
En våghalsig och annorlunda öl, som i min smak är betydligt intressantare än de överdrivet söta whiskeylagrade alen från Innis & Gunn. Betyg: B+ eller 4,0.
Soundtrack: Dusty Springfield "If you go away" (1967), Keith and Tex "Stop that train" (?), Timbuktu "Careers" (2000), Organism 12 "Tomma fickor" (2005), Spandau Ballet "Through the barricades" (1985), Arja Saijonmaa "Min första kärlek" (1999), Black Eyed Peas "The boogie that be" (2003), Chaka Demus & Pliers "Murder she wrote"(1992), Yazoo "Situation (Deadline mix)" (1999)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar