OG 1049, SG 1012, Alk vol: 4,6 %, EBC 14, IBU 42.Med andra ord vårens säsongsöl från södra Dalarnas stolthet Oppigårds Bryggeri: Spring Ale. Enligt bryggeriet själva ett öl någonstans mellan en Engelsk bitter och en Amerikansk pale ale.
Och... Vem som än skulle presentera en öl med den beskrivningen skulle vinna mitt gillande: En lättdrucken "session beer" med lite extra lyxig och citrusartad humle - utan att den blir för tufft humlad - låter ju som något jag skulle
Dessutom har Oppigårds en liten speciell plats i mitt ölhjärta: De är fortfarande det enda svenska bryggeri som inte gjort en öl som jag tycker är dålig eller tråkig. Det "sämsta" ölet jag smakat från dem var höst-såsongsölet Slåtteröl som fick 3,2.
Så hur är den?
Det uppstår ett lätt fräsande ljud när man häller upp. Färgen är ljust koppar med lite bärnsten. Det två fingrar höga skummet är vitt; det sjunger långsamt och lämnar en del skumrester på glaset.
Doften är oväntat söt och fruktig. Den påminner faktiskt en hel del om lemon/lime-läsk. Jag noterar en viss "amerikansk" citruston liksom en aning av kokt kött.
Smaken är inte alls så söt som doften indikerar. Vissa maltiga smaker av rågbröd och lite deg.
Spring Ale är torrhumlad (man inte bara kokar med humle i vörten, man har i humle i ölet efter jäsningen före lagringen) vilket ger en klar och tydlig humlesmak och en fin bitterhet. Torra humlesmaker av grapefrukt, lime, en aning koriander... Eftersmaken har en mjuk smak av köttfärslimpa, tonic water och grapefruktjuice. Avslutningen adderar söta toner av malt, rågkex och en elegant citronsmak.
Kolsyran är ganska stark, men den ställer sig aldrig i vägen för smakerna, tvärtom förstärks de.
Så. Har de skapat en blandning av lättdrucken maltig bitter och amerikanska citrussmaker? Ja! Vad tycker jag om den här ölen? Jättemycket! Betyg: A eller 4,35.
Och Oppigårds behåller sin speciella plats hos mig som bryggeriet-med-bara-bra-öl.
Soundtrack: Dusty Springfield "Let me get in your way" (1970), They Might Be Giants "Letterbox" (1990), KoRn & Dust Brothers "Kick the PA" (1997), Fad Gadget "Swallow It (Regurirated)" (1981), Carl-Henrik Norins Orkester (Dom Röda Banditerna) "Shortly" (1955), Bob Marley & the Wailers "Sun Is Shining" (1978), Dipper "2 Four in my Pick-Up" (1997), Kraftwerk "Boing Boom Tschack" (1986), Fluke "Astrosapians" (1993), DJ Large & Petter "Snurrar Runt" (2005)
"Dessutom har Oppigårds en liten speciell plats i mitt ölhjärta: De är fortfarande det enda svenska bryggeri som inte gjort en öl som jag tycker är dålig eller tråkig." - Va kul, det är exakt så jag också har förklarat Oppigårds för mina öl vänner! ... btw, vilken temperatur höll Spring Ale'n när du serverade den?
SvaraRaderaJag håller med om att den är bra! En sak som jag irriterar mig på är dockk att fruktigheten dör alltför snabbt i smaken. Avslutningen och eftersmaken domineras nästan helt av en torr humlebesk tallbarssmak(tänk granskott om ni smakat det ngn gång). Den här eftersmaken känner jag igen från deras tidigare winter och golden ale. Nån som vet vad jag menar??
SvaraRaderaAlexander: Den var nog aningen för kall när jag började dricka den, men med lite tid i glaset växte smaken till det jag beskriver.
SvaraRaderaAnonym: Jag tror jag vet vad du menar.
SvaraRaderaJag antar att det blir väldigt torrbeskt och smak av gran när dom humlar ölet så hårt. Skickligt att få in fruktigheten i ölet innan beskan tar över.
Det stämmer ju att Oppis inte gjort nån dålig öl. Än.
SvaraRaderaUtav dom jag druckit (vår, vinter, golden, slåtter, easter) så måste jag nog sätta lägst betyg på Golden. Därmed inte sagt att den smakar illa. Tvärtom.
Hög lägstanivå.