Så var det dags för första recensionen av öl ur det tillfälliga släppet i mars: Wheatland från Michigan Brewing Company. Kan amerikanarna göra lika god hefeweizen som tyskarna?
Färgen är ljust gul med en aning grönt. Vätskan är smågrumlig med en massa bubblor. Det fingertjocka skummet är vitt och kompakt. Fina skumrester bildas på glaset.
Doften är syrlig med en distinkt ton av vete. Lite parfymerade drag av gröna äpplen och kiwi. Det finns också toner av vetedeg och -bröd.
Smaken är frisk med en hel del gröna äpplen. Inte så sur som jag hade väntat mig. Jäst och deg, syrliga exotiska frukter. Eftersmaken är fruktig med mer vetedeg och en mycket försiktig men märkbar bitterhet i avslutningen.
Kolsyran är medelstark (ska den inte vara krafigare i en veteöl?), bubblorna är små och vätskan är mycket mjuk, närmast tjock.
En helt OK hefeweizen. Men det känns på något vis att den inte är gjord i Sydtyskland. Betyg B 3,35.
Lustig detalj: Datumstämpeln på etiketten är gjord med bläckspruta och utläses ordagrant Bäst Förë 2008 08 01. De har tagit i ordentligt med prickarna...
Det här var recension #850. Passerar jag 1000 i år?
Soundtrack: Pink Floyd "Sorrow (live)" (1988), Keith Rowe "Groovy Situation - Groovy Dub" (1977), Fats Domino "Blue Monday" (1956)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar