2009-03-24
Mina äventyr i Lund del II
Årsmötet var över och vi blev sittandes på Vildanden, mer eller mindre ivrigt diskuterande. Jag pratade en hel del med blogg-läsaren Sven-David och mången öl blev omnämnd Flera gånger försökte jag påpeka det tröstlösa i att fokusera på dålig öl i stället för bra öl, men vi fungerar ju olika.
Flera kom fram och berömde Ofiltrerat vilket jag alltid tycker är roligt när det händer. Lite överaskad blev jag av berömmet för mitt språk, som jag själv mest tycker är strösslat med felstavningar och konstiga meningsbyggnader. Men tack ska ni ha!
Mer öl dracks. En och annan skvätt Mikkeller Monk's Elexir, men också en jättegod Kellerbier från Mönchshof som jag noggrant recenserade på ett papper som jag senare verkar ha lagt ifrån mig. Ack. Men jag tror betyget kom upp i något strax över 4. Bra grejer.
Plötsligt hade klockan blivit sex och "vanligt folk" släpptes in. Jag kände mig plötsligt jättehungrig och beställde lite tvekande en pizza, en Parma med massor av italienska godsaker på. Min tvekan berodde på att jag i recensioner av puben från tidigare sett "jättebra öl, sådär mat", men mina lokala bordsgrannar påpekade att de bytt personal i köket och pizzan var lika god som mättande om än aningen aningen liten.
Rent tidsmässigt borde jag druckit en öl till vid den här tidpunkten, men jag kommer för allt i livet inte ihåg vad det skulle kunna ha varit. Efter mycket funderande kom jag nu på vad det var, en brittisk favorit: Nut Brown Ale från Samuel Smith.
Men jag kände nu att det var dags för något amerikanskt med mycket humle. Efter att ha tittat på deras listor hittade jag en favorit: Hercules DIPA. Så minuterna senare efter att ha pratat med någon i kön hasplar jag stressat ur mig "En Titan tack!".
Fast den gick utmärkt att dricka den med. Och den tog ett tag eftersom alla vid bordet nu var ivriga att diskutera ölfrämjande i nu- och dåtid.
Kvällen blev senare och folk började droppa av. Jag och Johan Perup från föreningen Glorias Brewclub delade på en Hercules som jag till slut lyckades beställa. Till sist satt alla kvarvarande från mötet vid ett bord och ljög.
Kring halv ett tyckte jag att det inte blir bättre, så jag promenerade tillbaka till hotellet för lite skön sömn.
Etiketter:
babbel,
Ölfrämjandet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vildandspubben i Lund:
SvaraRadera+ Mycket vettiga priser på öl
+ Stort utbud av öl och ofta en del ovanliga sorter om man letar lite, på senare tid även en hel del skandinavisk öl
+ Oftast god mat till rimliga priser
+ Trivsam lokal där det mestadels spelas en skön blandning av lugnare musik
- Bemötandet från personal kan ibland uppfattas som arrogant, buttert eller helt utan servicemind
- Klent utbud av fatöl
- Något "sunkig" lokal
Allt som allt är det ändå en utav mina absoluta favoritpubbar.
Inte vara blygsam nu, din blogg är kanon och du skriver välartikulerat!
SvaraRaderaJag var lite förvånad över Monks Elixir, som saknade det mesta; kropp, smak, balans, spänning. Aja...ska fokusera på gott öl istället ;-)
Framför allt så skriver du väldigt lättillgängligt och har ett bra flöde i texten, du gör bra styckeindelningar med mer. Den är helt enkelt lättläst och fångar antagligen in många olika grupper. Keep up the good work!
SvaraRaderaJa du stavar fel ibland och ja din meningsbyggnad kan vara tveksam men jämfört med de flesta andra som bloggar eller över huvud taget skriver något på nätet är hur du skriver bra.
SvaraRaderaDet du skriver är också bra, fortsätt så.
Även jag vill ange språkbehandlingen som orsak till varför din ölblogg är den enda jag följer oavbrutet. Även andra bloggar har intressant innehåll, men man blir ganska snabbt trött på det ofta trevande språket.
SvaraRaderaAlltså: språkbehandling + kunskap + lite finurlig humor = vanebildande blogg.