2008-02-03

Sierra Nevada Celebration Ale

Den fjärde ölen från Sierra Nevada jag bloggar om (jag blev själv förvånad) är deras lyxiga amerikanska india pale ale Celebration Ale, en tillfällig nyhet på 6,8%. Det här är deras vinteröl.

Färgen är djupt rödbrun; det stora fasta skummet sjunker sakta ner till en ljusbeige två fingrar tjock mycket ojämn skumkrona. Vätskan är klar.

Doften är lika lycig och elegant som utseendet: Djupa mogna toner av fruktiga torr-bittra humlesoter blandas med söta karamelliserade lukter av kola och blandade torkade frukter. Vär där hittade jag lite grapefrukt, russin, pomerans, röda druvor, aprikoser, rostbiff och fruktkräm med vispgrädde. En aning alkohol, dessutom.

Den första smaken som når min mun är bitter. Men snabbt utvecklas den till en sötare, kraftfull smak med toner av mörkt bröd och bittra frukter. Kroppen är mellan medium och kraftig. Beskan är kraftig, men den tar aldrig över helt. Torkade frukter, grillat kött och lite lätt rostad malt. Eftersmaken är mycket lång, den har en syrlig ton som matchar bitterheten. Smaker av torkade frukter och lite grönsaker dyker också upp.

Kolsyran är mild, vätskan är måttligt mjuk och krämig. Ölen är helt klart mer lämpad för smuttande än för törstsläckning, men den ger inget motstånd som vissa kraftigare amerikanska öl gör (inget negativt med det i och för sig).

Jag blir lite tacksam över att jag är just här just nu med den tillgång till riktigt bra amerikansk öl som finns, om än tillfälligt. Den som kollar på min profil på Beer Advocate ser att favoritstilen sedan ett tag tillbaka är amerikansk IPA. Det här är en amerikansk IPA, och det är nog så att det är svårt att få den bättre på flaska. Betyg: A eller 4,45!

Bonus: Vansinnigt men sant, den hör ölen funkar perfekt till Toffifee-godis!

Soundtrack: the Cardigans "My Favourite Game" (1998), Janne Schaffer "Till vinden" (1994), Elvis Presley "Harbour Lights (alternative take 3)" (1954), Therapy? "Bowels of Love" (1995), Thelonious Monk "Body and Soul (remake take 3)" (1962), Svensk Ramelorkester "The Purjolök Song" (2006), Povel Ramel "Van att få som jag vill" (1957)

10 kommentarer:

  1. Du bloggar så man blir rent törstig. Sju flaskor kvar på Tornby - jag får nog åka förbi imorrn...

    SvaraRadera
  2. ja den är ju helt sanslöst god denna. jag köpte på mig 35 flaskor. har nog 30 kvar bara.

    planen är att iallafall ha 10 st kvar om ett år. den ska nämligen bara bli bättre och bättre enligt kännarna på wicked wine.

    ska se till att ha ett par st till fotbolls-em i sommar med :)

    SvaraRadera
  3. Själv köpte jag 12, gick åt fort men var duktig att lägga undan några till en annan gång och spara en till den framtida ölprovningen. Börjar bli ett gäng där nu...

    Riktigt god, älskar humlen och önskar för allt i världen att någon kunde börja importera Beer Republic Racer 5 till Sverige!

    SvaraRadera
  4. Morgan: Det var fler än sju på hyllan. Nu är det tre färre. Den goda goda!

    SvaraRadera
  5. När jag kom dit var det roliga redan slut - hyllan gapade tom. Jag tröstköpte vanliga Sierra Nevada Pale Ale och Slottskällans jubileumsvariant. Alltid nåt, sade fan när han såg Fucking Åmål.

    SvaraRadera
  6. Jag hade tur och kom över två stycken men har inte provat än. Nu får man ju riktigt höga förväntningar.

    SvaraRadera
  7. Japp!
    Kanongod med typiska amerikanska cascadesmaker. Ordentligt besk också.
    Ett bra öl!

    SvaraRadera
  8. Drack denna när jag var i Florida över jul/nyår. Köpte den för att jag tyckte priset var så lågt!!! Brukar dricka vanlig "Sierra Nevada" här hemma och när vi hittade denna för runt 10 kr/flaskan så slog vi till på ett 6-pack. Underbart god men eftersom det var värmebölja när vi var där se behövdes mer törstsläckande öl (som t.ex. Sam Adams Cherry Wheat). Men varför kostar denna runt 10 kr i USA och 27,50 i Sverige?

    SvaraRadera
  9. Det godaste öl jag har köpt på Systembolaget!

    SvaraRadera