Riktigt bra lager i sammanfattning

Bild: patrickd. Licens.

Igår lördag håll jag en öppen ölprovning på De Klomp. Temat var "Riktigt Bra Lager" och det, såväl som urvalet av de flesta ölen stod Bobo för. Tänkte dra igenom lite reflektioner kring ölen:

1. Falcon Bayerskt 5,2%. Min idé. Ett öl som väl alla stött på någon gång... Wienerlagern var i stort sett utdöd, utom i Sverige och Mexiko. Och för 20 år sedan var det här på många uteställen det enda alternativet till den vanliga stora starka. Söt, nötig och lite trött i smaken.
   
2. Ölvisholt Skjálfti. En California common från Island? Jepp, och en mycket bra sådan: Ilsk kolsyra, mycket smaker med lite råa toner. Riktigt läskande sak som fullständigt skriker efter en rejält chilimarinerad köttbit.
   
3. Brewdog Zeitgeist. Den första kommersiellt bryggda brittiska schwarzbieren. En av de jämnaste brygderna från de skumma skottarna, tycker jag. Frisk, lätt, karaktärsfull och låghumlad. En snygg gräsklipparöl!
4. Sierra Nevada Dark Lager (går också under namnet Schwarz). Samma stil, ungefär samma styrka. Men ändå en helt annan öl med klar amerikansk humling och en mjuk rostad/bränd ton som borde vara kalas till rejäla kötträtter.
   
5. S:t Eriks Pilsner. Jessica Heidrich' första stora kommersiella öl. ”Genuin modern svensk pilsner i modern stil” enligt förhandsreklamen. ”En amerikansk mikropilsner med massvis av Amarillo” enligt mig. Många på provningen tyckte att humlen var större än ölen, och att den var lite obalanserad. Man förstod vad hon varit ute efter men inte riktigt kommit dit.
   
6. Stone BrewDog Cambridge Juxtaposition Black Pilsner. Världens enda svarta imperial pilsner. Med sina 10% och stora smaker eftermiddagens mest komplexa och tuffa öl, som gav många av gästerna och mig leenden på läpparna. Riktigt bra öl i små klunkar. Funkar nog till snygga tryfflar.
   

Efter provningen, dit det kommit oväntat mycket folk, blev jag sittande med några av gästerna för att äta personallunchen (något slags kryddig köttgryta med potatismos). Jag hade redan under provningen förklarat att till sån här mat borde Sierra Nevada-svartlagern passa perfekt. Nu var jag ju tvungen att prova, och minsann om jag inte hade helt rätt.

Innan jag åkte hem passade jag på att hinka i mig ett glas av veckas real ale: Ocean Göteborgsporter. Flera av gästerna hade åsikter om att den tidigare i veckan varit för blaskig och lätt. Det tyckte inte jag, i alla fall inte i går: Härligt läskande och syrlig med fina karamelltoner. Riktigt god... Jag är verkligen inne i en engelsk porterperiod.