Maten kom in. Och min öl från Skebokvarn hade tagit slut. Per i baren funderade på vad som skulle passa till. Valet var rätt självklart: Källaröl från Krönleins, en öl som bara blir bättre varje gång jag får tag i den.
Och så blev det efterrätt, en flytande sådan. Samma Per "Skäggklomp" hade fått in en ny fruktöl, en belgisk körsbärsöl som var baserad på veteöl och inte lambic: Kasteel Rouge från Brouwerij Van Honsebrouck. Jag och sambon delade och fick varsitt vinglas, och hon sammanfattade den träffande som "Kolsyrad spottsoppa".
"Jättegodis för en sockergris som mig" förklarade bartendern. Jag hade velat ha lite mer ölkaraktär på den, det blev väldigt sött och lite tjockt i munnen efter ett tag. Betyg? Tja, kring 3,2.
Man får ju diabetes bara av att uttala Kastee....eh....
SvaraRaderaMed tanke på doublebastards inlägg om råfrukt kan man fundera om deras starkare öl bryggs på helmalt. Inte omöjligt. Kastee...eh...sliskets konung!
Sliskigt är bra ibland. Jag hade den till princesstårta. Testade även deras bruna men den var för sliskig även för mig.
SvaraRadera