Ett annat slags Londonturism. |
Vi var dock i första hand hungriga, och på något sätt som jag inte minns nu tåg vi oss med overground och tunnelbana till järnvägsstationen King's Cross. Här fanns en av de senast öppnade Fuller's-pubarna, The Parcel Yard.
Puben som hade temat järnväg och godsexpedition var stor, men den var väl ljuddämpad och uppdelad i ett antal mindre och större rum så det blev ganska lugnt och tyst. Speciellt med tanke på att det är på en stor järnvägsstation.
Här blev det mat, för min del en paj på nötkött med mos och grönkål. Till det en Gales Seafarer som var om inte godare än i förmiddags. i korrekt glas dessutom.
£££! |
I've been good and I've been badReseledar-Uffes plan var nu ett par lugna pubar i kategorin ”pubar byggda för tjänstefolket i de finare kvarteren” så vi tog oss nu till Belgravia. Vi passerade en Ferarri-butik och ett par hotell som var så diskreta att de helt saknade skyltar (men verkade ha några Mercedes S-klass redo att köra omkring gästerna med).
I've been guilty of hanging around
Efter att ha gått genom några gränder hittade vi fram till The Nags Head, en relativt liten pub i tre halvplan. Mestadels Adnams-öl på kranarna, men här valde jag en flaska uppfriskande bubbelvatten.
Vi tittade oss runt i rummet (och fick också titta i den för kvällen stängda källardelen). Det var verkligen fullproppat med gamla prylar. Överallt. Om Bishops Arms-kedjan haft en förlaga så är det nog något i den här stilen. Väggarna och taket var fulla med teckningar, tidningsurklipp, minnesplaketter, idrottspriser, tavlor, verktyg, pumpclips, brev, leksaker och gudvetvad.
I en av hyllorna hittade vi en handfull ölflaskor, bryggda för det kungliga bröllopet 1981. Bara sådär. Vi ställde dem försiktigt tillbaka där de stod. Puben hade ett mycket tydligt mobiltelefonförbud, och det kändes inte riktigt läge att plocka fram kameran heller.
I bakgrunden hördes musik från 50- och 60-talen från en stereoanläggning som kändes samtida med den.
Förbluffade över denna pärla beslutade vi oss för att gå vidare till nästa ställe. Som även det var ganska traditionellt, om inte riktigt lika hardcore.
Jag lyckas faktiskt inte komma på vad vi drack i stället. Men den räckte i alla fall till en hel del småprat och plötsligt var klockan elva och de skulle stänga.
Var vi verkligen klara för kvällen? Nähä! Fredric hade uttryckt tydliga önskemål om att besöka en av de pubar som brukar komma mycket högt på CAMRAs ranking över Londons bästa pubar: The Harp.
En sak som störde under besöket var den tydliga klordoft som kom från baren. Antingen hade de just rengjort något, eller så hade de kvar klorlösning i brickorna under pumparna. En liten detalj, men ändå.
Något som däremot underhöll mig var den äldre man som under hela vårt besök stod och sov framför baren.
Efter detta var det hemgång, och med det avslutades den arrangerade delen av Londonresan. Men det kommer inte att hindra mig från att skriva ännu mer om min vistelse där…
Vad är det för Londonturism som avbildas? Bilden är lite otydlig.
SvaraRaderaDet är utanför Harry Potter-shoppen på Kings Cross.
RaderaTack! Det låter säkert konstigt, men jag har funderat i flera dagar vad det kunde vara.
Radera