I montern fanns fyra kranar med öl som roterades allteftersom. Liksom en stor uppsättning flaskor.
Jag började med en på fat, ett samarbete med Dugges: American Hops In The Ardennes, en blandning mellan en saison och en IPA på 7 %. Jag tyckte att den var… lite… otydlig. Humlen och jästen tog på något sätt ut varandra. Inte dålig, men inte heller speciellt minnesvärd.
Brown Is The New Brown är en av de fasta ölen på flaska, och en trevlig amerikansk brown ale som saknar den där tröttheten som jag tycker att brunmalt ofta ger. Stefan förklarade att det nog berodde på att den inte innehöll någon brunmalt, färg och smak kom i stället från amber- och pale chocolate-malt.
Från fat och Small Batch-serien: Kellerbier. Lätt småsöt doft med drag av smågodis. Tysk gräsig humle, mjukt och behagligt sött. Maltigt slut. Lättdrucken.
En favorit från Mohawk är såklart Black Rocket Porter som hängt med i ett antal år. Numera bryggs den hos Slottskällan.
Mörkare och kraftigare är vinterbrygden Whiteout Stout som kom för två år sedan. Då var den spretig och spritig, men nu tycker jag att den mognat till sig och är nu klart drickmogen.
Den nya designen på etiketterna är också ett klart lyft.
Över till hall III, jag kände mig inte riktigt färdig med ”nybryggarna”. Bland dem fanns en bryggpub på Kungsholmen, Stockholm som gått under min radar: Café Proviant. De brygger ungefär 200 liter i veckan, och det är mestadels säsongsbrygder som tillverkas. En öl i taget serveras från fat.
Med sig hade de Proviant Porter på 4,9 %. Lätt och väl utjäst med citron och lite sträv men ändå balanserande beska.
Bryggaren förklarade att de ofta tittar på säsongens maträtter när de bestämmer sig för vilken öl som ska bryggas.
Åter till hall I och Carlsberg Sverige där bryggmästare Daniel stod och såg allmänt nöjd ut.
Jag pratade en stund med Daniel och han var belåten över det senaste året eftersom Carlsberg centralt har gjort ett antal investeringar i Falkenberg, framför allt anläggningen för att avalkoholifiera öl: Alkoholfri öl är ett växande segment i hela Europa.Han berättade också om den annorlunda skala han bryggde öl i, där humlegivorna kan räknas i ton.
Över till CAP-montern igen.
Det känns rätt typiskt, Systembolaget har just nu en offertprovning för en kommande vete-IPA som ett stort antal svenska bryggerier lämnat in öl till, och som fanns bland utställarna. Det märkte jag nästan ingenting av, samtidigt som andra bloggare tyckte att det var överdrivet många öl i den stilen.
Den enda jag drack under mina två dagar var Great White Hype IPA från just CAP. Den ligger på 50 IBU och är hulad med Calypso och brygd med 50 % vetemalt. Den väntade fruktsallad-konservdoften (typisk för Calypso) fanns här lisom en lätt syrlighet. Kryddigt fenoliska toner i doften. Torr malt. Lång beska med apelsinskal i slutet. Trevlig på sitt sätt.
Nästa: Monkey Business, en APA som nästan helt saknade sötma med återhållna fruktiga humlesmaker. En god öl till lättare maträtter, tror jag.
Sist ut från CAP blev Shot In The Dark, en porter med kaffe. Chokladigt söt, mjuk beska. Len choklad/kakao i smaken och kaffe i eftersmaken. Mycket trevlig.
Ja, klockan var bara strax innan 18, men jag kände att det var dags att dra sig till hotellet och träffa frugan. Senare på kvällen så blev det en Burglar på Flippin' Burgers. Mycket bra hamburgare (även om den kändes ännu bättre förra gången. Visst var de inlindade i papper förut?). Till det en Gamla Enskede EPA. God.
Mmm… Jo. Så blev det en bild och en anteckning över som jag inte lyckades matcha med någonting jag drack eller något jag pratade med någon om. Ni kanske kan hjälpa mig?
Först en bild på en flaska. Jag vet inte vad det är, var den fanns eller om jag drack av den. Rart verkar det i alla fall vara: Senare tillägg: Det är Beer Studio Råger.
Nu har du stavat fel på Whisky igen...
SvaraRaderaHoppsan.
RaderaFlaskan på bilden är Råger, en US Rye BW från Beer Studio.
SvaraRaderaTackar så mycket!
Radera