Drick min öl - samling II

Lördagskvällen rullade vidare i ett hetsigt tempo: Tick, tick, tick… Men vi hade i alla fall trevligt under tiden.

När Oliver Twist fyllde 20 år fanns flera specialbrygder på plats, en av dem till och med på Systembolaget: North Coast Oliver Twist 20th Anniversary Ale, en doppelbock på 11,6 %. Vi kring bordet lyckades aldrig komma fram till om det var en ale eller lager.

Rödbrun med orange-beige skum.

Fruktigt brun maltig doft, mandel.

Beskt-humligt söt smak. Lite fatlagrade toner av vanilj och ekskåp. En hel del alkohol växer till sig i eftersmaken som också har en elegant efterbeska. Sött och gott.

Skissbetyg: 4,25.

Danska fantombryggeriet Kissmeyer kom i höstas med en av de mest oortodoxa oktoberfest-ölen: En rökt doppelbock på 7,5 %: Smokey Oktober är brygd hos Ørbæck.

Rödbrun, som så många andra under kvällen. Fint stort beige skum, en del rester på glaset.

Alkohol och chark-rök. Viss syra.

Röken dominerar smaken, den är dock behaglig och påminner mest om prickig korv och dansk salami. Lång eftersmak med torra rökiga toner.

Kraftig kolsyra. 

Skissbetyg: 4.

Omnipollo Erzulie pratade Henok om i intervjun jag gjorde för en stund sedan (länk). Det är ett enkelt färskt amerikanskt barley wine på 13 %.

Äpplen i doften. Gröna frukter och en lätt ren beska.

Stora söta smaker. Sockerdricka. En mjukt besk eftersmak med äppelsyra. Röda äpplen i slutet.

Kraftig kolsyra. Mjuk vätska.

En svår öl, men inte speciellt tung. Jag förstår mig inte på den, men det kan vara en del av konceptet?

Skissbetyg 3,5.

Från samma bryggare: Agamemnon, den amerikanska imperial-stouten som kom hösten 2013 och som bryggts med lönnsirap. 12,5 %…

Jättesvart vätska.

Kaffe och lätt sötma. Rostade dofter. Snygg.

Sött. Elegant. Lite ilsket stor men samtidigt balanserad. Torr eftersmak med mörk choklad och en viss strävhet. Växande sötma i slutet.

Skissbetyg: 4,25.

Över till England och ett av landets mest traditionella bryggerier: Samuel Smith. Yorkshire Stingo är en old ale på 9 %, den här flaskan är från 2009.

Stingo var en gång i tiden en egen stil, men jag har ännu inte begripit exakt hur.

Russin och sötma i doften. Torkade aprikoser.

Medelsött tung smak. Frukigt med lite skalkärvhet i slutet.

Brittiskt trevlig. Skissbetyg: 4,5.

Busstiden för mina gäster började närma sig, så hur skulle man avsluta en kväll som denna? Till slut greppade mina fingrar denna flaska: Evil Twin Imperial Biscotti Break, en imperial stout på 11,5 % som bryggs med bland annat sötmandel.

Svart vätska, litet brunt skum.

Kaffe och torra toner av vanilj i doften, liksom mjölkchokladkakor och drickchoklad.

Smaken startar med vanilj och mjölkchoklad, det är väldigt sött. Rostad malt i bakgrunden. En lätt sälta och naturliga toner av sötmandel. Chokladig, smått rökig eftersmak. Chokladkakor i eftersmaken liksom något slags beska.

Medel kolsyra, sträv vätska.

Spännande och intressant utan att bli för spretigt. Gott? Tja, jodå. Skissbetyg: 3,5.

Pust!