En italiensk lambic ska väl kunna skrämma bort de sista resterna av förkylningen?Nej, jag visste inte heller att en sådan öl var möjlig, men Divina från
Panil Birra Artigianale bevisar tesen att italienarna i brist på egen stark öltradition kan ta de mest spännande bitarna från hela världen. Bryggeriet ligger i Torrechiara, strax söder om Parma.
Färgen är guld med en aning orange. Fastän ölen har en rejäl klump jäst i flaskans botten håller sig vätskan i stort sett klar. Det fingertjocka skummet sjunker ner till en vit ring med lite skumpartiklar som flyter omkring.
Doften är syrlig med toner av äppelkart, jäst, mineraler och vinäger. Kemiska nyanser av lösningsmedel. Lite söta dofter av sylt balanserar syran.
Smaken är först sur, men den blir snabbt balanserad av söta frukter och en mild ton av jäst och mineraler. Eftermaken är uppfriskande syrlig (lagrad vinäger) med smaker av gröna äpplen, kex, deg och vitmögelost. Avslutningen är torr och syrlig.
Kolsyran är något mildare än vad jag väntat: Mer åt medium än stark. Vätskan är lätt.
Inte den mest komplexa eller syrliga lambic-ölen jag druckit, men väl en av de mest lättdruckna. Betyg: 3,9. Tillgänglighet: Systembolagets mitt-i-månaden-nyheter juni 2008, ett fåtal flaskor finns kvar idag.
Hur länge kan man tänkas lagra detta öl för att få ned lite syra och den ska smaka som bäst?
SvaraRaderaLa vantarna på denna idag, Regeringsgatan i Stockholm har fått in ett gäng till.