Jag fortsätter att hälla i mig det som finns i skåpet. Idag BrewDog Paradox Islay batch #9. Jag skrev mer detaljerat om den när jag drack den i april.
En whiskylagrad imperial stout, som jag då gav det höga betyget 4,0.
Och det är fortfarande en stor öl som tar över munnen helt, måhända är kroppen lite svagare och eftersmaken aningen bittrare.
Fast det känns som om trenden med fatlagrad öl är på väg ut. Färre nya sorter lanseras, kanske de experimentellaste hittat något annat och (förhoppningsvis) blir de som blir kvar de bästa. Såg i en artikel att fatlagrings-specialisterna Innis & Gunn ska bygga ut kapaciteten. En stor andel av deras öl säljs faktiskt av Systembolaget.
Så vad tycker jag? Tja, det är sällan i min smak. En flaska någon gång ibland är väl gott, men det är inget jag går och suktar efter.
Jag undrar mest varför man envisas med att göra mesiga fatlagrade sorter efter att jag smakade paradox smokehead. Herregud.
SvaraRaderaParadox Islay Cask tycker jag som whiskyfan är rätt nice. Innis & Gunn ölen är ju däremot ofta kass.
SvaraRaderaBrewdog gör nu en IPA enligt gammal modell, ett öl som också ska få åka lite båt, dock inte runt Godahoppsudden som på den goda tiden.
SvaraRaderahttp://www.brewdog.com/blog-article.php?id=54