Old Speckled Hen

Julklapparna räcker länge, känns det som. Dags för den andra av fyra: "Old Speckled Hen" (den har citattecken på etiketten) var bryggeriet Morelands största produkt när de köptes upp av Greene King år 2000. Väldigt lite på etiketten skvallrar dock om att Moreland-bryggeriet är nedlagt sedan nio år tillbaka. En engelsk pale ale på 5,2% är det dock fortfarande. Och jästen ska vara densamma som förr.

Ölet har en rätt intressant historia, läs den gärna på Wikipedia. Senast jag recenserade den på flaska fick den godkända 3,8.

Ölen är oväntat tyst och aningen trög när jag häller upp den. Färgen är koppar och det fingertjocka skummet är varmt benvitt.

Doften är söt med jästiga toner av kola, tobak (rätt mycket faktiskt), lite metallisk bitterhet, rågbröd och en frisk aning av färska grönsaker. Den luktar inte som någon annan öl, tobakstonen är rätt unik.

Smaken har lite lätt rostade maltiga toner (fullkornslimpa, knäckebröd), smör, lite tobak, kålrötter och andra rotfrukter samt en mycket lätt rökig ton. Eftersmaken är torr och medelbitter med karamellmalt, aningar av smörkola, mjöl, jäst och en aning alkohol.

Kolsyran är medel till mild, bubblorna små. Vätskan är medel-mjuk.

Jag gillar Old Speclked Hen. Men det är en rätt egensinnig öl som jag bara blir sugen på vid enstaka tillfällen, ett par gånger om året eller så. Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment. Pris: 22:90 för 500 ml.

Greene King har försökt att utveckla varumärket, och ibland släpper de den flaskjästa varianten Hen's Tooth och den fatlagrade Old Crafty Hen. Speciellt för den svenska marknaden görs också Old Speckled Hen 3,5% som jag skrev om här.

Brödighet

Plötsligt kom jag att tänka på ordet brödighet, ett ord som ger knappt 9.000 träffar på Google. I alla fall de första handlar om öl eller vin (kan en Champagne vara brödigt?).

Det lite intressanta med det ordet är att det känns väldigt "Systembolaget". Alltså det systembolag som fanns innan 1994 med försäljning över disk, beige-gröna inredningar, spritflaskor i skyltskåp och ett ganska torftigt sortiment av öl, ingen starkare än 5,6%.

Då var det finaste som en öl kunde vara just "brödigt".

Medelstor beska med en mycket brödig, rostad smak med en lång eftersmak. Mindre kolsyra, krämigare skum.

beskrevs en sort. Idag heter det om den

Knäckig, humlearomatisk smak med medelstor beska, inslag av apelsin och rågbröd.

Ett steg framåt (kan du gissa vilken öl utan att titta efter?), det verkar generellt som de bytt "brödig" mot "maltig".

Min insikt i hur Systembolag detta ord är var när jag åt middag hos mamma. En släkting som jobbar som systembolagsäljare var också där och fick provsmaka någon dansk stark ljus lager. Hennes första kommentar var "Oj, vilken stor brödighet!".

Det intressanta är att just jämförelserna mellan öl och bröd, som är bakgrunden till brödigheten, verkar vara speciellt för Sverige. Eller i alla fall språkligt okänt i engelskan, när jag tittar på recensioner på Beer Advocate eller Rate Beer så är det sällan som brödsmaker nämns av andra än svenskar.

Brukar du använda "brödig"?

Ännu mer egoboost

Jag svarar på frågor från Double Bastard: Årets Ölperson!

Vad vill du ha av en krogwebb?

Take har inte bara en krog, De Klomp. Han har också en IT-konsultfirma, Take IT.

Så resultatet borde ju bli världens bästa krog-hemsida.

Men det har hamnat i bakvattnet för allt annat som ska göras. Fram till nu.

Fast det verkar lite som de kört fast i spånandet. Vad vill kunderna ha? En idé som nämnts är att ha ett RSS-flöde när nya fat kopplas in. Och så kom tankarna på en från kassasystemet uppdaterad live-lista på vad som finns på fat och flaska.

Vad vill ni, som väl är rätt ölintresserade, ha ut av en kroghemsida?

En idé som redan förkastats är att försöka mäta hur mycket folk det är i lokalen. Visserligen skulle det förhindra resonemang som "Nej, det är ingen som går dit för det är alltid fullt" men det var praktiskt svårgenomförbart.

Nå, har ni tankar/önskemål/idéer?

Senare tillägg: Den nya sidan är nu ute.

Vad jag åt och drack igår kväll

Igår kväll var jag åter på ett litet afterwork på De Klomp. Ny kille i baren som jag gjorde mitt bästa för att entusiasmera och "lära upp". Det blir nog bra.

Otaktiska beslut har alltid varit något av en specialitet för mig, så jag startade kvällen med den DIPA jag skrev om i förra inlägget. Bra grejer.

Men Double Dog var inte den enda anledningen till mitt besök. Jag föreslog i samband med barens öppnande att krögaren Take skulle meditera över den här bilden:

Länk

Det är alltså en "Pilsnerbricka" som den såg ut på Akkurat 2003. Charkvaror och öl är en viktig och fin kombination som inte kan uppskattas nog. I alla fall om det är bra charkvaror och bra öl. Till det lägger jag en av mina viktigaste aforismer: "All mat blir godare med mer ost".

Så på veckans meny så fanns bland förrätterna Chark och osttallrik för 115:-. Tallriken som kom in var givetvis inte en exakt kopia av varianten från Hornsgatan, men det var nog aldrig meningen heller.

Jag frågade mannen i baren vad det var jag fått. Han... visste inte utan smög iväg. Samma fråga ställdes till barchefen Tess lite senare och då fick jag svar (jag är inte 100% säker på att jag minns allt rätt).

Det är tre sorters chark i tunna skivor. En pepparsalami, en torkad skinka och en mycket grov mortadella-liknande korv.

Två sorters kladd, båda hemlagade. Oliv-tapenade och röd fikonmarmelad. Till det skorp-baguette-skivor.

Och så ost. En sorts blåmögelost (varifrån?), en vit hård getost från Holland och en hård lagrad holländsk ost som inte var helt olik parmesan.

Det gick att äta. Speciellt fikonmarmeladen, getosten och pepparsalamin uppskattades av mig. Lagom som förrätt åt en eller två, eller plockmat åt ett par till. Rekommenderas!

Till det skulle mannen i baren få välja öl. Han var villrådig. "Något belgiskt, inte för tungt eller alkoholstarkt" hjälpte jag på traven och fick efter en stund in en flaska Orval. Passade kalas.

Lite senare kände jag fär något efterättslik i ölväg, och då finns få öl som passar bättre än Meantime Coffe. Om andra kaffeöl försöker ge samma upplevelse som en espresso är den här mer som att suga på en sån där indonesisk kaffekaramell. Läckert.

Och nu sistaminuteninformation från Take: "Vi har meantime chokladstout på fat idag"

Flying Dog Double Dog II

Åter till De Klomp igår påhejad av Per, en av deras bartenders som i en bloggkommentar påpekade att DIPAn Double Dog (11,2%) från Flying Dog inte bara fanns på fat utan var på upphällningen. Jag var inte svårövertygad. Humlebomber brukar skilja sig mer mellan fat och flaska än andra öl, så det här vill jag ju inte missa. Och, hur ofta ser man en DIPA på fat här i Linköping?

Recensionen av denna öl på flaska hittas här (betyget blev då 4,45).

Färgen är djup koppar, det fingertjocka skummet är beige. Det lämnar massor av skumrester på glaset.

Doften är frisk-söt med mycket grapefrukt. Toner av karameller och kola balanserar den rätt lätta bitterheten.

Smaken är söt och friskt humlebitter med rejäla mängder grapefrukt. Smör och fenoler, smaken är rejäl utan att bli aggressiv. Söta karameller i eftersmaken blandas med en växande bitterhet som övergår i en viss syrlighet. Buljong och citronsyra i avslutningen.

Kolsyran är frisk men lite kort, vätskan är medel-len och relativt lätt för en så här kraftig öl.

Jämfört med samma öl på flaska så kändes den här aningen mer balanserad och mer lättdrucken (hur nu en öl på över 11% och en IBU på 85 kan vara det), och betyget blir 4,2. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 92:00 för 300 ml.

Kulmbacher Eisbock

Den här har man ju hört mycket gott om, nästan att ordet "hype" kommer tillhands. Kulmbacher Brauerei har bryggt en eisbock de kallar Eisbock. Alkoholhalten ligger på 9,2%.

I korthet är en eisbock en bock som försiktigt kyls ner till under nollpunkten. En del av ölets vatten fryser då till is, is som man tar bort. Resultatet blir en ännu starkare (typiskt 9-12%) och kraftigare lageröl, långt från de vanliga raketbränsle-extra-strong-ölen.

Färgen är mörkt, varmt brun; skummet försvinner fort ner till en minimal ljusbeige ring under ett fräsande ljud. Vätskan är klar.

Doften är elegant med russin, marsipan, portvin, lite lätt bitterhet och antydningar av svarta vinbär och alkohol.

Smaken är krämigt elegant, men den har ändå en hel del karaktär. Toner av russin, kryddig humle, marsipan, massor av aningen rostad söt malt. Kroppen är medelstor, vilket är en liten besvikelse. Eftersmaken är aningen bitter och fruktig med smaker av torkad frukt, rostade grönsaker, lite alkohol och en antydan av sötmandel.

Kolsyran är mild, men de små bubblorna är ändå mycket friska nästan vassa. Vätskan är mjuk.

Jag hade faktiskt hoppats på mycket mer från den här... Det borde funnits mer smaker, mer malt och en betydligt kraftigare kropp. Eller så har jag missförstått stilen? Nå, dålig är den inte och betyget blir 4,05. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga sortiment december 2008 (just nu finns 2.142 flaskor runt om i landet). Pris: 29:90 för 330 ml.

Bilden visar tyvärr inte hologram-mönstret på etiketten. Påkostat värre.

Årets ölperson?!?!

Resultat Double Bastard Beer Awards

Jag är ärligt förvånad och smickrad. Tack alla som röstat!

Carlsberg Sverige Eriksberg

Introduktion I
Tidigare skrev jag om bröllopsfesten där jag drack Eriksberg. Jag insåg att jag knappt druckit den tidigare, och att ingen recenserat den på Beer Advocate. En situation som kräver handling, och handlingen är här:

Introduktion II
Succén för Spendrups' Mariestad var lika oväntad för bryggeriet som för konkurrenterna under det tidiga nittiotalet. De andra bryggerierna kom med snarlika pseudo-nostalgiska öl med mer malt än standardölen: Åbro med den tjeckiskinspirerade Småland och Carlsberg Sverige presenterade Eriksberg. Faktum är att Spendrups får några år sedan gjorde en speciellt riktad egen konkurrent för Stockholmarna: Wårby Stockholm, med en etikett som skulle andas av sjuttiotalets KF-öl. Det finns säkert fler exempel.

Det verkar som om den huvudsakliga anledningen för dessa öls existens är följande situation på krogen:

Personal: Ja tack?
Gäst: Har ni Mariestad?
Personal: Nej, men vi har XXX!
Gäst: Är det en starköl? På flaska?
Personal: Ja!
Gäst: Okej, då tar vi en till mig och en till frugan!

Nog med snack. Till recensionen! Eriksberg är en ljus lager på 5,3% från Carlsberg Sverige.

Ölen ger ifrån sig ett lätt fräsande när man häller upp den. Färgen är medel-guld, det varmvita skummet är två fingrar tjockt.

Doften är frisk och söt med lite toner av aromhumle. Toner av småkakor, knäckebröd och söt deg.

Smaken domineras av ljust franskbröd, lite småkakor och en låg försiktig bitterhet. Sötman är kraftig och smaken blir snart jolmig. Lite mineraler och jäst i eftersmaken, som känns instängd med toner av margarin och något slags aromhumle. Avslutningen har en antydan av fet mjölk.

Kolsyran är medium, bubblornas storlek är också medium. Vätskan är rätt lätt men samtidigt en aning kladdig.

Den här började väl okej, men den blir fort "för mycket" för mig. Kanske lite mer bitterhumle hade kunnat hjälpa upp den här? Betyg: 3,25. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment. Pris: 14:90 (inklusive pant) för 500 ml flaska.

Primátor Premium Dark

Julklappsölen ja. En av dem var den tjeckiska Primátor Premium Dark, en mörk lager på 4,8% från Pivovar Náchod. Flaskans hals pryds av medaljerna från SB&WF 2005 och 2006.

Hösten 2005 gav jag den betyget 3,75. Jag drack presentflaskan tidigare i veckan och tyckte att den var så jättegod att jag bestämde mig för att köpa en till bara för att skriva en recension åt er.

Färgen är mörkt brun med en liten dragning åt rött; det höga skummet är kompakt och brunt, set lämnar en del skumrester på glaset. Vätskan är klar.

Doften är nötigt rostad med mjuka söta toner av hasselnötter och en nyans av karamelliserat socker. Stor kropp och behaglig bitterhet som ändå håller sig i bakgrunden. Smaker av mineraler, torra russin och sirapslimpa. Eftersmaken är maltig och ren med en fin sötma. Krämig och balanserad. Lite torr med mineraler och nybakt mörkt bröd i avslutningen.

Kolsyran är mild och mjuk med små bubblor. Vätskan är mjuk och len i munnen.

En mörk lager eller en schwartzibier? Någonstans däremellan ligger den i alla fall. Hursomhelst en riktigt god och lättdrucken öl som passar lika bra till libanesisk meze som till grillat kött. Betyget den här gången blev hela 4,4. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment. Pris: 13:70 för 330 ml.

Så här ska det gå till

Åter till gårdagens De Klomp-besök (som jag nu bloggat om under längre tid än jag var där).

När jag kom in så hälsade bartendern Per på mig: "Du ska få smaka på en öl som vi är lite osäkra på hur den mår". Okej? Jag fick en liten kupa från ett av faten.

Ölen var torr, brutalt och vasst kolsyrad och aningen syrlig. Inte alls trevlig. Så jag verifierade vad de redan visste: Den här var inte bra.

Det var ett fat av Maredsous 8 där någon mikroorganism smaskat i sig av det goda i ölen.

Så vad hände? Fatet kopplades ur, slangarna spolades noga och ett nytt fat skulle kopplas in senare på kvällen.

Exakt som det ska gå till. För en berättelse om hur det inte ska gå till, läs här.

Samuel Smith Organic Strawberry Fruit Beer

"Har ni fått in något nytt engelskt?" frågade jag De Klomp-bartendern igår kväll. "Nej, inte sedan lunch" hade de kunnat svara om de hade varit på nittiotalshumör, men i stället fick jag svaret "Jo, vi har några nya från Fullers... Portern, Honey Dew och den där fatlagrade (Brewer's Reserve).

Fast den sistnämnda har jag hemma, den första... Jag var inte på porterhumör och honuingsölen kändes mer vår än vinter.

"Men vi fick faktiskt in en laddning i eftermiddags" påpekade mannen bakom baren, "om du väntar ett tag kan vi kolla". Jag var inte sen att tacka ja. Efter lite letande hittades några lådor i hissen. En del belgiskt, men också två ekologiska engelska fruktöl. Jag tog en av dem: Organic Strawberry Fruit Beer från Samuel Smith, Tadcasters minsta bryggeri. Fast ölen bryggs av ett annat bryggeri i trakten, Melbourn Bros. Inget av bryggerierna har någon officiell websida.

Det är en spontanjärst öl på 5,2% med ekologiskt oldade jordgubbar. Jag var en aning orolig för att det skulle smaka sliskigt som sån där "jordgubbs-cider".

Vätskan är aningen grumlig, färgen röd med lite brunt. Det två fingrar höga skummet är varmvitt, det lämnar vissa rester på glaset.

Doften är torr med en rejäl ton av osötat jordgubbsylt. Lite bitter/sur, frisk och kraftig, men inte konstgjord alls.

Smaken är torr med en distinkt ton av färska solmogna jordgubbar och en viss syrlighet utan att bli lambic-sur. Torra och söta smaker gör att ölen inte blir tung utan väldigt lättdrucken. Det finns inte ett spår av konstgjorda fruktestrar här; allt är väldigt naturligt. Eftersmaken är mjuk med massor av osötat jurdgubbsylt och en lätt mjuk bitter ton i slutet.

Kolsyran är medelstark, de små bubblorna är mycket friska. Vätskan är len utan att bli kladdig.

En oväntat "vuxen" fruktöl som överraskade mig positivt. En dessert i sig själv! Betyg: 4,15. Tillgänglighet: Flaska på krogen.

Courage Directors Bitter

Den här ölen säljs under ett tag under sitt gamla namn John Bull Bitter, eftersom det namnet är mer känt i Sverige, men i samband med samanslagningen av Young's, Wells och Courage bytte den namn eftersom det gamla ansågs ha en "dålig klang" i Storbritannien. Inom kort kommer den att kallas Courage Directors Bitter även här; det är en engelsk bitter på 4,8%.

Först tyckte jag att den var väldigt hårt kolsyrad. Efter att ha pratat med barchefen (jag befinner mig alltså på De Klomp) fick jag veta att de fått slut på mixgas, och därför var tvuigna att köra med ren kolsyra på alla fat. Med en drinkpinne gick det dock att röra bort den värsta exsessen.

Färgen är mörk bärnsten, det två fingrar höga skummet är varmt ljusbeige.

Doften har toner av russin, lite bitterhet och torra hallon.

Smaker av torkade frukter, russin, mineraler och rostat bröd. Viss sötma, friskt och fin bitter. Humlingen är rätt så mild. Eftersmaken är krämig med milda toner av Golding-humle och exotisk frukt. Behagligt balanserad och bitter.

Kolsyran är frisk, vätskan len.

Kanske lite mer pale ale med drag av brown ale än en ren bitter, men den var god i alla fall. Betyg: 3,8. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 71:00 för 500 ml.

Förväntningar/drömmar

Bara en plötslig fundering: Vilka är dina drömlanseringar på Systembolaget i år?

Lite om lagring

1993!

Jag har under senaste månaderna fått flera frågor i kommentarer och mail om lagring av öl. "Hur gör man?", "hur ska de förvaras?", "vilka blir bättre av att stå ett tag?" är frågor jag fått.

Och... Jag är inte rätt person att svara på frågorna, och det är väl därför jag inte skrivit om det. Själv är ju mina favoritstilar sådana som engelsk bitter, engelsk mild, kellerbier, DIPA och amerikansk pale ale. Vilka har gemensamt att de är som bäst färska.

De öl jag har lagrat har bara i undantag köpts för att just lagras, de flesta har helt enkelt varit för starka och stora för att drickas ensam. Vissa undantag finns dock: Slottskällans Strong Ale, Chimay Blå och Old Stock Ale samt enstaka amerikanska imperial stouts och någon öl i lambic-familjen.

Men lite länkar kan man ju alltid bjussa på:

Ölgurun Michael Jacksom skrev en text i ämnet som nog kan vara en bra introduktion: Ask Michael.

Beer Advocate har en liten introduktion till själva lagerhållningen: How to store beer. Eller så kan man fråga på deras specialla lagringsforum.

Drick Mikkeller med Mikkeller

Fredag 15 22 maj kommer bryggaren Mikkel Borg Bergsø till restaurang Gastro i Helsingborg för att tillsammans med dryckesmannen Fredrik att erbjuda en tretätters middag speciellt avpassad för och med sju olika Mikeller-öl. Mer information på Fredriks blogg.

Marston Old Empire

Dags att hugga i på julklapparna: Old Empire är en engelsk India Pale Ale från Marston, Thompson & Evershed med alkoholstyrkan 5,7%. Jag recenserade den förra gången 2004, och gav den då det låga betyget 2,0.

Färgen är medel-koppar/mässing, det ganska stora och fasta skummet är benvitt. En del skumrester på glaset. Bilden ger dock ölen ett mörkare intryck än vad mina ögon ser nu.

Doften är kraftig. Bitter humle kompletteras med lite smör, örter, äppelsyra och en aning jäst.

Smaken är bitter och lite sur. Småfruktig humle, lite jäst och torra toner av gräddkola och tobak. Malten är helt klart i bakgrunden, och det finns i stort sett ingen sötma att tala om. Eftersmaken är sur/bitter med smör, mineraler och mörkt bröd.

Kolsyran är medel till mild, vätskan är len.

Massor av torr humle och en viss syrlighet. Men utan en matchande maltsötma blir den här öeln obalanderad. Jag begriper inte riktigt varför Systembolaget är så väldigt förtjust i den här. Betyg: 3,25. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment. Pris: 23:90 för 500 ml.

Strömsholms i Östergötland

Strömsholms Brygghus låter meddela att de nu levererat flera fatöl till Black Lion Inn, Norrköping.

Verdi Imperial Stout

En imperial stout på 8,2% från italienska Birrificio Del Ducato: Verdi Imperial Stout.

Färgen är kolsvart, det fingerhöga skummet är beige. Lite skumrester på glaset.

Doften är maltig och något rostad. Kaffe, grädde, karamelliserat socker och en mild ton av alkohol.

Smaken är... Inte alls så stark som jag väntat mig. Milda söta toner av rostad malt, kaffe och en aning syrliga karameller. Kroppen är låg till medium. Eftersmaken är ganska bitter med friska humliga smaker, torr malt och en aning frukt och jord i avslutningen.

Kolsyran är mild, vätskan mjuk.

En rätt lätt och lättdrucken imperial stout. Inte så pjåkig, närmast farlig. Betyg: 3,55. Tillgänglighet: Tillfällig nyhet december 2008, ungefär 300 flaskor finns idag kvar i diverse butiker. Pris: 49:90 för 330 ml.

Prippklubben går vidare - Göteborgs Nya Bryggeri

Aldeles innan jul skickade Prippkubben, en förening för före detta Prippsanställda, ut ett pressmeddelande om att deras satsning på ett nytt regionalt bryggeri Göteborgs Nya Bryggeri i Göteborg förtsätter. Läs det här.

Enligt texten så verkar de satsa på att ha sin första öl klar till "Kulturkalaset" i början av augusti.

Flyt på Bolaget

Bild: kthypryn

Igår var jag på bröllopsfest. Trevlig tillställning, men ur denna bloggs rätt ointressant (Staropramen eller Eriksberg). Då var väl det snabba efterbesöket på De Klomp något intressantare med en liten korg friterade saker och till det en Meantime Pale Ale.

Under festen pratade jag en del med min svärfar, och av någon anledning kom vi in på att vissa räddningstjänster numera hyr ut isdubbar och pikar till skridskoåkare.

Han nämnde då att han svagt mindes att man en gång i tiden kunde hyra flytvästar billigt på Systembolaget. Varför man kunde det var en obesvarad fråga. Det ska ha varit någon gång under första halvan av sjuttiotalet.

Men jag hade faktiskt svar på tal, eftersom jag flera gånger hört om denna uthyrning genom åren, men att alla hade svaga minnen av hur det kunde gå till eller varför det skedde.

Så när jag för några år sedan faktiskt jobbade i en systembolagsbutik så passade jag på att fråga butikschefen och några kollegor i ämnet - de hade jobbat sedan sextiotalet och borde komma ihåg. Samma resultat: "Jo, ja, det där känner jag igen men... Jag minns inte något mer exakt.".

Fast butikschefen kom tillbaka några dagar senare, han hade då tänkt vidare och kanske pratat med ytterligare folk. Såhär var det:

Systembolaget hade i sjuttiotalets början slutat skylta med sina produkter av alkoholpolitiska skäl. Så vad skulle de välplacerade skyltfönstren skulle användas till? Det blev diverse allmänt oförargliga bra saker. Under somrarna var det sjösäkerhet som gällde under flera år, och ett obligatoriskt inslag var flytvästar i olika storlekar. Varje år kom det nytt skyltmaterial, och vad man gjorde med det gamla var upp till butikerna.

Alltså fick man genom åren skänka bort ett antal flytvästar.

Och det var troligen minnet av detta som på något sett gått till folkminnet som uthyrningen av flytvästar.

Systembolagets nyheter mars 2009 (påsköl)

Den 23 mars släpper Systembolaget påskölen. De är alla i kvotgrupp T9, alltså är det som för julölen fritt för butikerna att beställa vad de vill.

Namn, alkoholhalt, storlek, pris

• Falcon Påskbrygd, 5,9%, 500 ml, 15:90
• Mariestads Påskbrygd, 5,8%, 500 ml, 16:50
• Eriksberg Påsköl, 5,8%, 500 ml, 17:90
• Three Hearts Påskebrygd, 6%, 500 ml, 17:30
• Grebbestad Påsköl, 5,2%, 500 ml, 17:90
• Nils Oscar Kalaspåsköl, 5,6%, 330 ml, 19:00
• Oppigårds Easter Ale, 5,3%, 500 ml, 24:90
• Pumpviken Påsköl, 5,8%, 500 ml, 28:90
• Blåkulla, 4,8%, 500 ml, 23:50
• Easter Booster, 7%, 500 ml, 29:90
• 2009 Påsk Alt Bier, 7,5%, 500 ml, 29:90

Ungefär lika upphetsande som TV-programmet en tisdagseftermiddag i juli 1986: Mest repriser.

Fast Grebbestad är ju ny, liksom de två sista, som kommer från Sigtuna Brygghus. Personlig förhandsfavorit: Oppigårds.

Men jag blir samtidigt lite smått irriterad, jag vet ju vad vi går miste om: Var är alla danska påsköl? Har våra importörer sprungit ifrån vårt grannland på grund av valutaosäkerheten? Kom igen nu, det är inte så att det finns brist på bra danska små och medelstora bryggerier som gör intressant och god påsköl, ofta till bra priser!

Systembolagets nyheter mars 2009 (tillfälliga sortimentet)

Håhå jaja. 2 mars 2009 kommer de här tillfälliga nyheterna till Systembolaget.

Namn, alkoholhalt, storlek, modul ("kvotgrupp"), inköpt antal, pris

• Oppigårds Spring Ale, 4,6%, 330 ml, T1, 45.000, 16:80
• Early Bird Spring Hop Ale, 4,5%, 500 ml, T4, 20.000, 21:50
• Mars Contreras Especial, 6,5%, 330 ml, T5, 3.000, 27:00
• Slottskällans Strong Ale, 6,7%, 500 ml, T5, 7.000, 28:60
• Paradox Smokehead, 10%, 330 ml, T5, 3.600, 59:90
• Rogue XS Imperial Indian Pale Ale, 9,5%, 750 ml, T5, 1.500, 139:60
• Rogue XS Imperial Stout, 11%, 750 ml, T5, 1.500, 139:10

Spontana reaktioner: Reprismånad. Oppigårds Spring Ale kommer i mindre flaska. XS-keramikflaskorna har gått upp i pris sedan senast. Och Early Bird är ju jättegod.

Så blir det också tid för den emotsedda vertikalprovningen av Slottskällan Strong Ale, jag har en flaska vardera av '05 och '06 i skafferiet.

Damm Voll-Damm

En spansk starklager på burk? Jodå, en gåva från min turistande mamma! Voll-Damm kommer från Damm i Barcelona, den är på 7,2%.

Färgen är ljust guld, det stora vita luftiga skummet är vitt. Det lämnar en hel del rester på glaset.

Doften är oväntat svag. Lite söt malt, småkakor och honung.

Smaken är söt och lite maltig. Franskbröd, lite marsipan och alkohol. Eftermaken har toner av bröd och deg, alkohol och lite terpentin. Smaken lyckas vara tung och blaskig på samma gång.

Kolsyran är medelstark, bubblorna stora. Vätskan är lätt kladdig.

Tja, en extrastark eurolager blir inte bättre bara för att den är från andra änden av Europa. Betyg: 2,5. Tillgänglighet: Egen privatimport.

Det var förresten just den här jag skrev om i inlägget "Inflation".

Wells London Stout

Den här har jag haft en del problem med att identifiera. Den handskrivna brickan på pumpkranen proklamerade Wells London Stout 5% från Wells & Young's. Men den hittade jag inte på någon ölsite eller knappt via Google heller.

Take (krögaren) tittade extra noga på fatet och under etiketten som troligen satts dit av importören TOMP. Och jodå, där stod det ett annat namn: Oatmeal Stout, en engelsk havrestout på 5% som tidigare sålts som Young's Oatmeal Stout och då varit 0,2% starkare. Sammanslagningen av sortimenten från Wells, Young's och Courage har inte varit helt genomskinlig.

Jag hoppas få bekräftelse av detta under nästa vecka. Under tiden tänkte jag recensera ölen.

Färgen är kolsvart, det lilla kompakta skummet är ljustbeige.

Doften är fulld av kaffe och rostad malt, frisk, lite rågflingor och havregrynsgröt. Krämig.

Smaken är rostad med lite rök, över huvud taget är den krämigt mjuk. Kaffetoner, matig och frisk med lite köttbuljong. Mild eftersmak med gröt, bröd, grädde. Den är lite kort, men det gör den samtidigt mer lättdrucken.

Kolsyran är mild, vätskan krämig (mycket krämig).

En bra brittisk stout med tydliga havretoner. Ren, fin och lätt att ta en till av. Betyg: 4,15. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 56:00 för 400 ml.

Den med god iaktagelseförmåga märker att jag i tisdags drack 100% öl med ordet "London" i namnet. He...

Senare tillägg: Det är inte samma öl som Oatmeal Stout, det här är en ny öl enligt importören.

Mat och dryck i onsdags

Jag och sambon var ju på De Klomp i onsdags.

Egentligen hade jag tänkt mig en biff, för den hade jag inte provat tidigare. Men den var ersatt med rumpstek. Ingen dum bit kött, men inte riktigt vad jag tänkt mig. Krögaren kom förbi och förklarade att eftersom de tar köttet från en liten närliggande producent hade de helt enkelt fått all biff och var nu "tvungna" att äta upp resten av kon.

Men, påpekade han, de höll på att lansera "kvällens husman" på samma sätt som Bishops Arms har till och från. Och just idag var den extra läcker: Hem-rimmad oxbringa med senapsfrästa rödbetor och skånsk potatis. För 129:-. Vilket vi tog, och det var en lika ovan (när åt du rimmat senast? Utanför Akkurat?) som välsmakande maträtt. Kanske var potatisen lite för... pyttig?

Till det tog jag in varsin flasköl: Special London Ale från Wells & Young's. Det här är ännu en öl som jag har en lite speciell relation med. När vi frekventerade Bishops Arms Norrköping som mest kring 2000-2002 så fanns den här på fat. Och det var en av favoriterna, tillsammans med London Pride och ESB från Fuller's. Om man var riktigt crazy kunde man beställa in "en London" och se vad man fick.

Men Special London Ale dracks i alla fall i veckan. Och det är märkligt så känslig i alla fall jag är för nostalgi när det gäller smaker och dofter. Den här fick mig verkligen att detaljerat minnas när man drack den förr, för den var precis lika maltigt torr och elegant humlad som förr.

Det var väl nästan tur att de inte hade Ram Rod eller Oatmeal Stout från gamla Young's. Då hade jag nog flyttats tillbaka till 1992-1994, då de var vanliga öl i min värld.

Undrar varför det är så få öl från Young's hos Systembolaget? Hoppas importören TOMP bättrar på de siffrorna! Men hos krogen fanns det nu ett antal öl från såväl Wells & Youngs som Meantime. En lockande syn för en ölanglofil!

Om någon är intresserad kostade halvlitersflaskan 69:00.

Nytt från Norge/Sverige

Från grannbloggen Beerwell snor jag att den sahti som Nøgne Ø och Dugges har bryggt tillsammas kommer till Systembolaget i mars. Norrbaggarnas Dobbel IPA kommer också att lanseras i någon framtid. Senare tillägg: Det blir i mitt-i-månaden-släppet.

Nils Oscar berättar att de nästa vecka släpper en batch Farm Ale till krogarna. Troligen blir det sista gången den bryggs; den sålde för dåligt på Systembolaget och har nu för liten försäljning för att försvara sig. Själv tyckte jag att den var lite fadd och instängd när jag recenserade den för några år sedan. Det ska bli spännande att se vad de hittar på i stället.

Meantime London Pale Ale

Det har varit tyst ett par dagar. Men jag har inte druckit något intressant, och inget annat har direkt hänt så... Tja. Det kommer mer inom kort.

Men igår kväll tog jag mig lite after-work på De Klomp.

Den första ölen... Tar jag sen. Den andra... Behöver jag lite mer fakta från importören för att skriva om. Så kvällens sista öl blev London Pale Ale från Meantime Brewing Company, en engelsk pale ale på 4,3%. Samma bryggeri gör en annan pale ale på 4,7% som heter Pale Ale, men den ska vara lite mer bitsk i humlingen. Något förvirrande med så snarlika namn och produkter dock.

På etiketterna påpekar bryggeriet att London minsann är födelseplatsen för pale ale, och att det tar tid att göra en bra öl i stilen. Men eftersom bryggeriet ligger i Greenwich så anser de sig vara väldigt duktiga på just tid. Det låter det...

Färgen är medel bärnsten, vätskan är klar även om det kommer lite smulor ur flaskan när man hällt upp hela ölen. Skummet är jättestort, hårt och varmt benvitt.

Doften är fruktig med en hel del humle. Smör, aprikoser, friska bittra toner och lite blommor.

Smaken är först mycket humlig med toner av färsk frukt, smör, hjortron och lite hallonsylt. Stor kropp. Eftersmaken är lätt rostad med toner av rågbröd och valnötter. Jag tror det är en del Fuggles-humle i den här faktiskt.

Kolsyran är något kraftig för stilen, vätskan är medel-mjuk i munnen.

En klassisk pale ale med oväntat mycket humle utan att få syskonstilen IPAs bitterhet. Kanske är den här aningen för tillbakahållen? Betyg: 3,95. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: 69:00 för 500 ml.

Inga nyheter

Nu börjar det kännas som jag bloggar för mycket, men det får jag väl ta. Ville bara skicka vidare ett budskap från vin-siten BKWine som är väl värt att tänka på under januari, även för oss ölkännare:

Glöm inte att ett vin kan vara utmärkt utan att det är en ”nyhet”. Botanisera i Systemets ”gamla” sortiment också!

Kettle chips!

Ja, ryktena var sanna. City Gross har chips från Kettle Chips i sitt sortiment. Flera smaksättningar, bland andra mina favoriter Sea Salt & Balsamic Vinegar och Sweet Chili. 150 g i en påse för ungefär 28:00.

När jag tänker efter var det nog de vinägerchipsen som blev min första kontakt med brittisk chipskultur på ett praktiskt plan när de såldes på studentstället Ryds Herrgård någonstans kring 1995. En sån påse och en pint John Bull bitter blev... det. Både en och två gånger. *drömmer sig iväg i ett nostalgiskt moln*

BrewDog Paradox - igen

Jag fortsätter att hälla i mig det som finns i skåpet. Idag BrewDog Paradox Islay batch #9. Jag skrev mer detaljerat om den när jag drack den i april.

En whiskylagrad imperial stout, som jag då gav det höga betyget 4,0.

Och det är fortfarande en stor öl som tar över munnen helt, måhända är kroppen lite svagare och eftersmaken aningen bittrare.

Fast det känns som om trenden med fatlagrad öl är på väg ut. Färre nya sorter lanseras, kanske de experimentellaste hittat något annat och (förhoppningsvis) blir de som blir kvar de bästa. Såg i en artikel att fatlagrings-specialisterna Innis & Gunn ska bygga ut kapaciteten. En stor andel av deras öl säljs faktiskt av Systembolaget.

Så vad tycker jag? Tja, det är sällan i min smak. En flaska någon gång ibland är väl gott, men det är inget jag går och suktar efter.

Nytt från Nynäshamn

Nynäshamns Ångbryggeri kommer att få in en öl i BAS-sortimentet:

[...] Ekholmen Ekologiska Ale, en riktigt trevlig ale som håller 4,7%. Den är humlad med ekologisk Fuggle, First Gold, Hallertau Tradition och torrhumlad med Challenger.

Släpps på Systembolaget 1 april, men finns på vissa stockholmskrogar på cask fat redan nu. Låter inte dumt, tycker jag och ser fram mot släppet.

Hanssens Oude Kriek

Åter ett fynd från skafferiet... Jag verkar inte ha druckit Oude Kriek från Hanssens Artisanaal tidigare, eller i alla fall inte recenserat den. Undrar när den är inköpt? Det var väl en höst för några år sedan som det kom in en del Hanssen-öl till Systembolaget. Kan det ha varit 2005? Tillräckligt långt tillbaka att jag inte ska ha tagit en bild i alla fall.

Etiketten ger inte någon säker ledtråd, bara att bäst-före-datumet är 7 augusti 2024. Ölet är en kriek, alltså en spontanjäst veteöl där man tillsatt körbär under bryggningen. Många anser att de är de mest publika ölen ur lambic-familjen. 6% alkohol.

Färgen är rödbrun - mer röd än brun faktiskt. Det pyttelilla skummet försvinner snart, helt utan att lämna spår efter sig. Vätskan är i stort sett klar.

Doften är syrlig med toner av vinäger, jäst, jord och en söt ton av körsbärsgodis.

Smaken är torr och sur med de väntade tonerna av mineraler, vinäger, jod, salt och jordigt kemiska smaker liksom en torr smak av klarbär, körsbärsgelégodis och nypon. Eftersmaken är syrlig med en metallisk bitterhet och konstgjorda nyanser av körsbär.

Kolsyran är medelstark, bubblorna är medelstora. Vätskan är torr och ganska lätt med en lite kladdig känsla.

Nja, lite för mycket lambic och för lite körsbär för min smak faktiskt. Betyg: 3,1. Tillgänlighet: Gammalt systembolagsinköp. Okänt pris.

Strömsholms experimenterar vidare

Fick just en notis från Strömholms Brygghus som kokat ihop en belgisk pale ale. De kommer att kalla den för Beridaren. Som en extra twist har de haft i lite rökmalt.

Om en dryg månad kommer resultatet att kunna drickas.

Gammal statistik-graf funnen

Jag håller på att rensa bland gamla filer och hittade den här. Bör vara självförklarande. Jag tror den en gång skulle visa en poäng, men vilken minns jag inte nu.

Senare tillägg: Jodå, nu minns jag. Någon i bekantskapskretsen tyckte "de riktiga storsäljarna på Bolaget säljer som de gör för att de har lågt pris". Grafen visar att det inte är så enkelt.

Brøckhouse Julebryg 2007 igen

Ytterligare en öl från lagret. Förra året drack jag den här färsk och tyckte då 3,6. Julebryg 2007 från Brøckhouse är en mörk stark belgisk ale på 9%.

Är det bara jag, eller har den blivit lite grumligare under året i skafferiet? Annars ser den ut och låter som då. Och smakar väl som jag beskrev den då. Fast alkoholen är betydligt mer framträdande än då, liksom efterbeskan. Inte helt väntad utveckling.

Fortfarande en helt okej vinteröl. Inget jag blev så förtjust i att jag skulle köpa mer av idag dock.

En kväll på De Klomp

Igår kväll var jag som kanske märkts på De Klomp. Anledningen var till stor del att jag i mellandagarna blivit påhoppad av en man som förklarade "vi är ett ölgäng som tänkte träffas här den åttonde och du får gärna komma förbi".

Det är alltid roligt att träffa trevligt folk, så jag dök upp, lite osäker på tiden. Efter en stund där jag satt och bråkade med en dator så kom (samme?) man och undrade om jag ville flytta till deras bord.

Det visade sig vara knappa tiotalet män och kvinnor (eller kvinna tror jag) som satt och småljög och provade krogens sortiment. Gänget kallade sig Östgöta Ölklubb, en informell sammanslutning av öldrickare och hembryggare.

Förutom den recenserade högen med öl som dracks under kvällen blev det mycket ölprat. Om humleskördar, hembryggningens hemligheter, kroghistoria, charketuriproduktion och... jag minns inte allt faktiskt.

Jag gick relativt tidigt (det har varit jobbigt att gå upp den här veckan) efter att ha satt i mig en bit av deras Holländska friterade ost. Alltså... Friterad ost med thai sweet chili-sås... Hur kan det gå fel?

De som läser recensionerna av kvällens två fatöl noterar ett gemensamt drag i stark kolsyra. Detta har påpekats till krögaren som ska justera anläggningen.

Han (Take) låter förresten hälsa att det är öl från Holland och Oppigårds på väg in och att ytterligare akustikdämpning kommer att ske i den främre delen.

Bombardier Burning Gold

Dags för den sista ölen jag drack igår, fortfarande på De Klomp: Det blev en engelsk blond ale på 4,7% från engelska Wells &Youngs: Bombardier Burning Gold. Precis som den tidigare druckna portern Satanic Mills kommer namnet från dikten Jerusalem av William Blake.

Färgen är koppar-mässing; det fingertjocka skummet är benvitt. Vätskan är klar.

Den lätta doften är maltig med lite jordiga smörtoner. Lite anonym frukt och bitter-torra toner.

Klassiska smaker av mild engelsk humle är de första jag märker. Kroppen är rätt lätt. Aningar av exotisk frukt, mjöl och torr aromatisk humle. Eftersmaken är lätt och påminner mest om en välhumlad ljus lager.

Kolsyran är mjuk, vätskan likaså.

Den engelska öltypen "blonde ale" uppfanns för några år sedan för att övertyga lagerdrickare att det fanns något mer i världen, Fullers Discovery är väl den mest kända. Men den här var liksom bara en efterhärmning av en bra lager. Och... Det ska väl vara något mer?

Betyg: 3,4. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: 69:00 för 500 ml.

Skebo Triple Gold Bitter

I somras drack jag den här på flaska och gav den då 3,15. Skebo Bruksbryggeri har bryggt Triple Gold Bitter, en engelsk ale med som med styrkan 4,5% hamnar i facket best bitter (tycker jag). De Klomp hade den på fat.

Namnet kommer precis som i somras av att det bland humlesorterna ingår East Kent Golding, First Gold och Styrian Golding.

Vätskan är aningen grumlig och orange-mässing i färgen. Litet vitt skum. Vissa rester på glaset.

Doften är frisk och fruktig; gröna äpplen, lite ananas och en aning jäst. En bra bitterhet med toner av trä och spånskiva.

Bra, frisk elegant bitter med toner av mogna äpplen och deg. Ganska stor kropp, men på något sätt känns ölen lite för tung för sitt eget bästa, framför allt med tanke på den måttliga alkoholhalten. Blommor och mogen säd. Eftersmaken är rätt bitter med lätta aningar av smör och småkakor.

Kolsyran är stark; små mjuka bubblor. Vätskans känsla döljs helt bakom bubblorna.

För att vara riktigt ärlig så... Skebo har andra bitters som är betydligt bättre. Den här är inte dålig, men inte heller bäst. Betyg: 3,55. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 67:00 för 400 ml.

Flying Dog Snake Dog IPA

Jag börjar ett recensera gårdagens andra öl: Snake Dog IPA, en amerikansk India Pale Ale på 7,1% från Flying Dog Brewery som De Klomp hade på fat.

Färgen är djup koppar, det lilla skummet är vitt.

Doften är fylld med citrustoner, amerikansk humle och exotisk frukt.

Smaken domineras av citrus-smakande humle. Lite söt, aningen kemisk och stor men balanserad. Bitter och citruskaftig eftersmak som trorts styrkan inte blir tung. Rå och tuff är den i alla fall.

Kolsyran är mycket kraftig. Vätskan något lätt.

En helt OK amerikansk IPA, betyget dras dock ner av en överdrivna kolsyran.

Betyg: 3,7. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 72:00 för en amerikansk pint.

För de som tycker att den här recensionen var något kort i tonen så beror det på att jag bara hade ett pyttelitet kvitto att skriva på.

Real ale i Norrköping

Richard på Black Lion Inn hälsar:

Lördag den 10/1 kl 16.00 så kommer vi att tappa ut den första real ale på Black Lion

Det är en London Pride från Fullers bryggeri efter den så följer Jack Frost.

Var där upplev glädjen och smaken.

Medlemmar i Svenska Ölfrämjandet har specialrabatt, medtag medlemskort!

Sveriges Mikrobryggerier

Av en ren slump hamnade jag på siten Mikrobryggerier.se, jag gissar att det är starten för de som samlades på SMÖF i höstas för att se om det gick att göra något gemensamt. Trevlig läsning.

Senare tillägg: Nej, den siten är tydligen gjord av någon annan.

Då dricker du mest öl!

Jag frågade för en vecka sedan "När dricker du mest öl?"

Och här är svaret:


Klar övervikt för sommaren alltså, kanske inte förvånande. Själv känner jag det just nu som det är vintern med den mängd julöl som går ner. Men det kanske inte är helt sant? Jag vet inte.

Töm och glöm

Försöker bli av med lite åldrande öl. Igår Samuel Adams Hallertau Imperial Pilsner och Sigtuna /Wicked Wine Midvinternattens mörker, idag en Great Divide Hercules Double IPA och sista flaskan Nøgne Ø Underlig Jul från förra året. Och så den sista Lunator '08 när jag ändå håller på.

Sämre kan man ha det... Ska vi därmed anse att veckans kvot för humle och kryddor är fylld för veckan? Och lite mer plats för flaskor förste februari blev det ju.

Årsmöte med ölfrämjandet

Jätten Finn efter ett par Hercules Double IPA för mycket. Bild: Christian Bickel, licens

Den 21 mars är det årsmöte för Svenska Ölfrämjandet. Det hålls i Lund, en håla på slätten som jag inte besökt på säkert 15 år. Billiga tågbiljetter är redan beställda (första gången jag får tag i en 95-biljett), frågan är var man ska bo natten lördag-söndag?

Rösta med den dubble oäktingen!

Tidigare i höstas kunde vi ölbloggsaficionados nominera folk, företag och öl till utmärkelsen "Double Bastard Beer Awards 2008", och nu är det dags att rösta fram vinnarna. Bloggaren själv var lite orolig att ingen slulle komma ihåg att bloggen fanns och bad mig om hjälp.

Jag har redan redan röstat, en del val var inte helt enkla, andra helt självklara.

Så jag citerar Lilla lördagslistan i Sportradion: Du behöver inte veta vad du vill, men det behöver vi!

Double Bastard Beer Awards 2008

REA på Systembolaget

Foto: Cosmic Kitty

"REA på Systembolaget" har ju ibland förekommit som första april-skämt hos en del tidningar genom åren.

Men numera så sänks priset då och då på utgående varor. En nyhet får i år är att julölen redan sänkts. De intresserade kan se listan här (hoppas jag).

Saker som är intressanta i min bok: Great Divide Hibernation Ale (ner från 29:90 till 23:90), Nils Oscar Julöl 2008 (ner från 49:00 till 39:90), Brasserie Dieu Du Ciel Solstice D'hiver (ner från 28:90 till 23:10), Ølfabrikken Jule Ale (ner från 49:50 till 39:60). Alla borde gå att lagra minst till nästa jul.

... i den mån de finns kvar. Redan innan jul var många av dem i stort slutsålda.

Lanseringar 2009 januari - september

De vet vad du vill ha.

I våras pratade jag om att Systembolagets lanseringsplaner är ett intressant dokument för den dryckesintresserade - här kan man läsa hur inköpsavdelningen tänkt sig året och vad för stilar man kan vänta sig. Dokumenten (länk till del 1 del 2) kom redan tidigare i höstas men det har inte blivit av läsa dem förrän nu.

Å andra sidan passar det ju bra i det nya året.

Redan i förordet ser jag en nyhet: Det blir en lansering 1 juli, vilket inte skett (Eller varit väldigt improviserat) tidigare. Ekologiska varor, klimatvänliga förpackningar, små flaskor och lägre alkoholhalt är annars ledorden för 2009.

Säsongsvaror (utpekat bland annat öl) är "Sommar", "Midsommar" och "Kräftor".

Vin, vin, vin, sprit, sprit...

Det här är ju en positiv analys:

Efterfrågan på mer exklusiva ölsorter ökar ständigt. Kunskapsnivån och intresset för öl bland de svenska konsumenterna har antagligen aldrig varit större. Många restauranger/barer profilerar sig med ett stort och brett ölsortiment, fatölskranarna med mer profilöl blir fler och fler, och resor till bryggerier och öldistrikt i Europa är populärare än någonsin. Media har på bred front återkommande recensioner av lanseringar.

...

Vi vill också förnya sortimentet med nya ursprung, lågkaloriartiklar och förhoppningsvis fler ekologiska erbjudanden. Och söka en glutenfri ale.

Här är det som kommer i den fasta lanseringen i april:

Modul	Produktgrupp	Ursprung	Beskrivning
BAS	Lager burk svensk (0–5,9%)	Sverige	Good value/premium
BAS	Ale/porter/stout flaska (0–5,9%)	Sverige	Premium
BAS	Halvsöt/söt cider burk		Good value
T1	Lager flaska internationell (0–5,9%)		Premium
T1	Lager burk internationell (0–5,9%)		Good value/Premium
T1	Ale/porter/stout flaska (0–5,9%)	Storbritannien	Premium
T1	Ale/porter/stout extra stark (6,0+ %)	Storbritannien	Premium
T2	Lager flaska internationell (0–5,9%)		Premium
T2	Lager flaska svensk (0–5,9%)	Sverige	Premium
T2	Ale/porter/stout flaska (0–5,9%)	Sverige	Premium
T2	Veteöl flaska/burk	EU/USA	Premium
T3	Ale/porter/stout flaska (0–5,9%)	EU	glutenfri Premium
T4	Ale/porter/stout flaska (0–5,9%)		Premium
T4	Ale/porter/stout extra stark(6,0+ %)		Premium

Okej, vad av det där är redan känt? Premium-veteölen blir Left Hand Haystack Wheat. Den ena svenska alen blir Oppigård Single Hop Ale. Jag kommer inte på någon mer just nu?

Tja, de tillfälliga släppen var inte så många så de får ni glo på själva. Det verkar dock som att man sparar de starkare ölen (>6%) till mitt-i-månaden-släppen.

Senare tillägg: Den svenska alen i BAS kommer att bli Ekholmen Ekologiska Ale från Nynäshamns Ångbryggeri.