SMÖF: Sammanfattning med illustrationer

Kön ringlade lång inför öppningen på lördagen.

Som jag utlovade i lördags, här är en sammanfattning av Söderbärke Micro ÖlFestival 2012:

Livet är fullt av svåra val.

För er som inte känner till fenomenet SMÖF så är det en ölfestival som drivs av den ideella föreningen Malte -  Söderbärke Ölvänner i den lilla orten Söderbärke i södra Dalarna. För den nionde gången i ordningen ordnade man en ölfestival, SMÖF. Festivalen har allt mer kommit att fokusera på de svenska småbryggeriernas öl. I är hade man nära 200 öl från 40 svenska hantverksbryggerier.

Bara det! 40 svenska småbryggerier!

Jag tycker att jag, som är överdrivet intresserad av just den här delen av ölvärlden, borde ha hyfsad koll på de här. Men det hade jag inte. Inte nog med att jag helt missat existensen av många utställde öl, en handfull av de här bryggerierna hade helt ungått mig, några av dem med flera års kommersiell verksamhet bakom sig.

Nå. Ölen köps med klippkort. Man kan både köpa smakprov à 10 cl för mellan 10:00-50:00 kr (de flesta kostade 15:00) eller hel flaska/helt glas.

Det finns två barer. En med flaskkylar i det anrika Folkets Hus, en med fatpumpar i den (rätt) nybyggda idrottshallen bredvid. Dessutom arrangeras seminarier, mat säljs och ett par utställare sålde praliner och lokala delikatesser.

Föreningens medlemmar står bakom barerna, och det här är en viktig del i den fantastiskt goda stämningen som är på festivalen – den liknar inget annat jag varit med på, kanske med undantag av Copenhagen Beer Celebration. Inte för att de som säljer ölen alla gånger vet hur ölen mäskats in eller ens hur en öl ska hällas upp (mer om det nedan), men det gör att alla öl är på plats på lika villkor. Oavsett hus stor eller obefintlig marknadsbudget bryggeriet har så har ölen samma rad i det praktiska programbladet, och man slipper säljsnacket som man ibland råkar ut för när producenter/distributörer ställer ut.

Och det är inte bara volontärer som säljer öl, de gör allt från att bygga barer, dra el, laga mat, städa, plocka skräp utanför och hålla ordning på den stora mängd öl som ska säljas.  Eller inhysa ölbloggare och bryggare i sin fina gäststuga.

Enda gången jag såg Thomas sitta ner under festivalen –
under jurybedömningen av Guldskumsölen.

Hur kommer det sig att den här fina festivalen finns utkastad i Söderbärke med 300 invånare ute på landet? Dels verkar det över huvud taget vara en driftig byggd med nycket företagsamhet och envishet, dels har de eldsjälen Thomas Husig som ligger bakom såväl förening som festival. Jag kan inte i ord beskriva den energi han har, liksom hans kärlek till ölen som lyckats smitta av sig på hela bygden.

Årets glas.

I år hade man byggt ut fatölshallen ytterligare en bit, och festivalen var sedan flera veckor innan starten utsåld: 2.500 biljetter. Vilket är oerhört imponerande, ”Det är fler än vad som bor i hela socknen!” som en i föreningen påpekade under förberedelserna på fredagen

Det var sammanfattningen.

Senare tillägg: Lördagens surprise-öl var LoverBeer BeerBera. En italiensk spontanjäst veteöl med pressade vindruvor. Obskyrt värre!

Bra tryck på lördagen.

Fullsatt!

I fatölshallen fanns ”Ölbacken” där bryggare stod och
svarede på folkets frågor och sålde prylar. 

 

Singelbaren - här såldes smakprov ur enstaka flaskor.

Mitt bloggarbås.

På väg hem efter en lyckad lördag.