Allt om Guldskum

Guldskum 2010.

Guldskum är ett pris som delas ut till ett öl vid Söderbärke Mikro ÖlFestival (SMÖF).

Eftersom jag var insyltad i det här i år tänkte jag onödigt detaljerat och omständigt skriva om detta pris, jag har fått för mig att ni gillar sånt.

Själva priset är en glasskulptur av konsthantverkaren Lotta Stål, Smedjebacken. Ungefär 4 decimeter hög och skapad i tekniken ”glasfusing av bullseys-glas” med en ram av järnsmide och en bottenplatta i stål. Vare års pris har ett unikt utseende.

De bryggerier som deltar i festivalen inbjuds att i förväg ställa upp med ett öl som man själv väljer. Alla är inte med, så i år var det 11 öl som ställde upp. Det är väl ungefär så många öl som går att hantera med dagens upplägg. Festivalordföranden Thomas Husing förklarade att om man i framtiden får in fler öl så måste det här upplägget göras om på något sätt.

Hälften av rösterna kommer från besökarna, hälften från en jury. Jo, upplägget påminner lite om finalen i svenska melodifestivalsfinalen. Ursprungligen togs den här lösningen fram för att undvika att ett bryggeri teoretiskt skulle kunna ”kuppa” in många röster, men det var nog mer i början när det var färre besökare än nu.

I det festivalprogram som besökarna får när de löser in sin biljett finns en sida som fungerar som röstsedel. På den finns en lista över deltagande öl och en instruktion hur det hela går till.

I år ställde det upp 10 fatöl och 1 flasköl. Dessa är utmärkta i montrarna med en röd skylt till skillnad mot de vanliga vita. Besökarna ska sedan på röstsedeln kryssa för det öl de tycker är bäst utifrån ”smak, arom, utseende och karaktär”. Det finns ingen kontroll av att de som lämnar in röstsedlarna provat alla, eller ens någon, av de deltagande ölen.

De som vill kan notera namn och adress på röstsedeln, då deltar man i en utlottning där 5 vinnare får varsin biljett till nästa års festival.

Som sagt står dessa röstsedlar för 50 % av rösterna. Resten av rösterna kommer från den jury på fem personer som jag deltog i. Vi träffades på lördagseftermiddagen i folket hus-källaren där det annars är ungdomsgård, jag visste inte ens att det fanns en källarvåning…

Förutom mig, som väl deltog som ”ölkunnig domare” i allmänhetbestod juryn i år av

• Tomas Danko, som bland annat dömt ett antal år på Stockholm Beer och är ansvarig för Belgienbevakningen på Ratebeer.
• Joel Hedman, Maltmedia, som håller på med en dokumentärfilm.
• Jenny Andersson, som var utsänd av Sveriges Radio P4 Dalarna för att kunna rapportera om sin helg. Hade aldrig dömt öl tidigare.
• Evan Rail, frilansande dryckes- och matskribemt med Prag som bas. Hembryggare, dessutom.

Det var alltså en blandning, från experter till bara allmänt intresserade. Vi dömde så blint vi kunde, några av oss hade väl aningar om vilka öl som medverkade, men inga listor fanns. Ölen kom in i numrerade tillbringare och sedan fick vi en blankett och instruktionen ”Ge 12 poäng till den öl ni gillar bäst. Sedan 10, 9 och ner till 1. Bry er inte om typdeff eller stilar.”

Ganska fort märktes, framför allt på provningshastigheten, vilka som var vana vid ölbedömning och vilka som inte gjort detta förut. Vi kom överens om att det var okej att småprata under provandet, men inte om ölen vi drack.

Jag tycker själv att det gick rätt bra. Snabbt delades de 11 plastmuggarna i tre grupper: ”Usch”, ”Meeeh”, och ”Gôtt”. Den sista innehöll två öl och en hel del av tiden gick till att välja vilken som skulle få 12 respektive 10 poäng. Jag har idag trots att jag fått listan inte lyckats koppla ihop mer än tre öl till de jag drack.

Festivalordföranden satt bredvid och verkade vara rätt nöjd att få sitta ner några minuter och pusta lite.

Vi lämnade en efter en in våra papper och gick tillbaka till festivalandet, funderande på om vi valt rätt.

Ölen som deltog?

• Anders DIPA, Eskilstuna Ölkultur
• Ahle Ale, Ahlafors Bryggeri
• Nils Oscar Coffee Stout, the Nils Oscar Company
• Svea IPA, Monks Café
• Oppigårds Amarillo, Oppigårds Bryggeri
• Strong Bitter, Sandbacka Bryggeri
• Grumpy, Skebo Bruksbryggeri
• Slottskällan India Pale Ale, Gamla Slottskällans Bryggeri
• Gransus, Närke Kulturbryggeri
• Slussvaktaren, Strömsholms Brygghus
• Onkel Weissbier, Klövsjö Gårdsbryggeri

Det jag grämde mig mest åt efteråt var att jag insåg att Coffee Stout – som jag annars håller för att av mina favoritöl – sågades ordentligt och snabbt försvann från min lista. Jag har därmed lärt mig två saker om denna öl: Den får inte serveras för kall, då smakar den metalliskt (som den gjorde på SB&WF i år). Och den får inte ha tappat för mycket kolsyra, då blir den sur-syrlig och tunn (som den blev här). När jag drack mer av samma öl senare på kvällen så kände jag igen den i sin vanliga fina form.

Årets guldskum. Joel i bakgrunden.

Som ni säkert redan vet vann Gransus, och det rättvist. Jag tror att det var en av de två öl jag valde mellan att ge högsta betyg. Och när jag skulle kolla hur Grumpy var lite senare så var den slutsåld. Ack ja, den hade jag annars hört mycket bra om innan dess.

Förutom förstapriset offentliggörs inga andra resultat från tävlingen. Vilket väl är lika bra.

Så, nu vet ni lite mer om Guldskum och jobbet bakom det. Förresten, jag kan ju ge listan över de tidigare pristagarna när jag ändå är igång:

• 2010 Batch 352, Dugges Ale- & Porterbryggeri
• 2009 Oppigårds Pale Ale, Oppigårds Bryggeri
• 2008 Skebo Bruksöl, Skebo Bruksbryggeri

Något jag inser nu när jag ser listan är att ”session beers” som premieras snarare än alkoholstarka och/eller konstiga extremöl. Intressant.  Men det beror ju också på vilka öl som bryggerierna väljer att nominera.