Pripps Julöl

Åter dags att kolla in en öl jag recenserade för en massa år sedan: Pripps Julöl från Carlsberg Sverige, en wienerlager på 5%.

När jag drack den innan julen 2004 fick den betyget 1,95 och jag tyckte väl (lite frustrerat) att den var söt, lite unken, vass och saknade eftersmak.

Doften är mycket maltig med lite rostade toner. Det finns en lätt syrligt ton och en stark sötma. Lite kemiskt beska smaker och en kyddig ton av muskot och ingefära.

Färgen är röd-brun (40 EBU), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är varmt beige och kompakt. Det lämnar nästan inga skumrester på glaset när det efter en stund sjunker ihop.

Smaken är söt och maltig med en mild beska. Aningar av blommor, torked frukt, sirapslimpa och jordgubbar. Medel till stor kropp. Eftersmaken är relativt lätt med torra maltiga toner och en lätt ren beska, en söt ton av färska äpplen och rostad malt.

Kolsyran är medelstark, bubblorna medelstora. Vätskan är medel-mjuk i munnen.

Redan under helgens julölsprovning med Svenska Ölfrämjandet var det flera som oberoende av varandra blev förvånade över det här ölet: Det var betydligt bättre än vad vi mindes det. Och jag måste även nu när jag dricker det under mer kontrollerade former hålla med. De måste ha ändrat receptet. Kan det varis samtidigt som de ändrade namn och etikett?

Betyg: 3,3. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment 2010 (lagerstatus). Pris: 14:90 för 500 ml inklusive pant (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: 10 MAJ 11.

Bild: Carlsberg Sverige.

Gösser Dark Beer

Det är bara att fortsätta försöken att tömma skafferiet… I kväll blir det Gösser Dark Beer, en München dunkel på 4,5% från Brau Union Österreich. I hemlandet Österrike går den dock under namnet Gösser Sitftsbräu.

Gösser ja… Jag har ett visst nostalgiskt förhållande till detta ölmärke. Inte direkt på grund av någon after ski i alperna, snarare för att den ljusa varianten var premiumölet (tillsammans med John Bull Bitter) hos den pizzeria i Linköping jag och mina kompisar brukade hänga på för sådär 10-15 år sedan. På den tiden var det Åbro som licenstillverkade Gösser i Sverige.

Doften är maltig och rostad, närmast torr: Kaffe med mjölk, lite nötter och en nästan övertydlig ton av tyskt rågbröd. Lite beska toner i bakgrunden.

Färgen är mörkt varmt brun, vätskan är klar. Det fingertjocka skummet är beige och kompakt. Mycket lite skumrester blir kvar på glaset.

Smaken är torr och uppfriskande med en hel del rågbröd/kavring och söta toner av nötter och kola. Eftersmaken är något torr med rena beska smaker, en aning kakdeg och lite mörk-malt-syrlighet.

Kolsyran är medelstark, de små bubblorna mycket friska. Vätskan är lätt.

Den här tyckte jag var torrare och friskare än andra Dunkel som jag druckit. Mycket lättdrucken.

Betyg: 3,75. Tillgänglighet: Systembolagets strategiska sortiment oktober 2010 (lagerstatus). Pris: 11:90 för 330 ml. Bäst före: 08.2011.

Samuel Adams Winter Lager

Rejält med snö idag. Läge för en öl med vinter i namnet. Och så som av en slump hade jag en flaska Samuel Adams Winter Lager i kylen. Det är en ”mörk vete-bock” från Boston Beer Company på 5,5%. Jag drack den när den kom ut på Systembolaget 2004 och gav den då 3,95 i betyg.

Doften är lite syrlig med rostade toner, lite mörkt bröd och aningar av kaffe och en fin ren beska. Märkligt lite malttoner för att vara en bock.

Färgen är någonstans mellan bärnsten och röd (35 EBC), vätskan klar och det stora fasta beigea skummet är fast med en snygg krater, men det faller plötsligt ner till ingenting. Fina tjocka skumrester på glaset blir i alla fall kvar.

Smaken är mjukt sött maltig med klara smaker av smörkakor, vörtlimpa och rågflingor. Det finns en spännande syrlig ton med lite kryddor (nejlika, timjan), aningar av tvål och en aning fruktgodis. Eftersmaken är lite tung och degig med en lite stickig beska som nästan blir rå och påminner om bananskal. Det finns också en sötma och en rostad ton av karamellsås (på rostat socker).

Kolsyran är medelstark, bubblorna små och lite stickiga. Vätskan är åt det lätta hållet och känns lite sträv i munnen (tänk bananskal eller vindruvskal).

Nej, den här tyckte jag inte var speciellt bra. Den blev helt enkelt för tung, ja tyngande, i sin karaktär. Den rostade malten ville åt ett håll, vetet åt ett annat och… Nej, det funkade helt enkelt inte för mig.

Betyg: 2,85. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment 2010 (lagerstatus). Pris: 17:50 för 355 ml (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: SEP 11.

Mora Guld-Pilsner

För någon vecka sedan kom frugan hem med en trio svenska mikrogbryggda folköl från den lokala Hemköp-butiken. Kul!

Den första av dessa öl blir Guld-Pilsner från Mora Bryggeri. Stilen är tjeckisk pilsner och alkoholhalten, föga förvånande, 3,5%.

Mora Bryggeri ja. Minns jag rätt är det en familj som startade ett bryggeri med läsktillverkning på sin gård i Moratrakten. Jag minns att man hörde en del om dem för sådär 5-10 år sedan och de var alltid trevliga att prata med på SB&WF. Sedan slutade de ställa ut, jag tror de koncentrerade sig mer på sina läskedrycker, tillverkade efter gamla recept som de fått med när de köpte namnet. För två år sedan drack jag en skvätt av deras starköl-Guld-Pilsner och det var en ganska jobbig upplevelse, en av de mest diacetyl-skadade öl jag någonsin druckit.

Lite märkligt att den här ölen inte alls nämns på deras hemsida. Fast jag gillar verkligen etiketten; så här såg en normal öletikett ut för 100 år sedan. Klassiskt!

Doften är torr med en del (blommig) humle och aningar av smörkola samt en frisk beska. Svaga men märkbara kemiska/metalliska toner i bakgrunden såväl som lite spannmål.

Färgen är guld (15 EBC), vätskan klar. Det två fingrar höga skummet är varmvitt; det sjunker långsamt ner och lämnar lite skumrester på glaset och en tjock ring runt ölet.

Smaken är skarp med snabbt passerande beska smaker, lite smörkola/margarin och spannmål. Kroppen är mycket svag, smakerna är mycket torra och o-söta, närkast vasst astringenta. Eftersmaken är mild/svag med toner av kornmalt och en ganska neutral beska med en syrlig aning av lime och lösningsmedel.

Kolsyran är mycket stark och vass. Massor av stora bubblor. Tack och lov varar de inte speciellt länge i munnen. Vätskan är lätt.

En öl som ibland blir närmast obehaglig att dricka. Stickig, både i smak och känsla.

Betyg: 2,6. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: 16:90 för 330 ml. Bäst före: 23-02-2011.

Svenska Ölfrämjandets Julölprovning 2010

I eftermiddags var det så dags för årets julölprovning med Svenska Ölfrämjandet. Liksom 2009 höll östgötasektionen till på anrika Broadway Konditori i Norrköping. Av någon anledning som inte analyserats än var det märkbart färre deltagare än tidigare år. Tråkigt.

Det hade bestämts att vi i år enbart skulle prova de svenska. Dels för att det helt enkelt annars blev för mycket, dels att vi trots allt är Svenska Ölfrämjandet. De importerade får våra vänner i EBCU ta hand om.

Och ölen dracks, saker noterades i det småklumpiga plottriga protokollet. Och jag funderade mer och mer på en liknelse.

Det kom att handla om ett löparlopp.

Tänk er ett lopp som ska avgöras av en bunt domare vid målet. Resultatlistor ska sedan publiceras. Problemet är bara att de olika deltagarna inte är överens om vad loppet ska gå ut på. Domarna har fått vet att de ska ta fram den bästa löparen, utan att veta vad det ska innebära. Inte ens målets plats är de överens om.

Startsignal. Löparna ger sig iväg. En del anser att målet är över efter 200 meter tartanbana. Andra ger sig iväg på ett maratonlopp. Ytterligare några ger sig ut på ett hårt terränglopp. Några börjar hoppa häck och en löpare spänner på sig rullskidor och rullar iväg.

Domarna känner sig lite förvirrade, såklart. Många tar fram tidtagaruren och ställer sig på något slags mållinje. Andra tittar mer på löparnas steglängd och stil. Några tittar i stället på löparnas klädsel och skoval. Och ett par försöker i stället se vilken löpare som har bäst hejarklack. Allt i stor hast och med massor av löpare.

När så resultatlistorna når allmänheten är rubriken ”Vem var bästa löpare?”. Hur man ska tolka resultatlistan är i det närmsta omöjligt, och dess värde är ännu svårare att bedöma.

Det var liknelsen det. Och ungefär så är det jag, tillspetsat, känner för Ölfrämjandets julölsprovningar.

Min lista ”Sveriges bästa julöl” blev som följer:

1. Visby Julbrygd
2. Jämtlands Julöl
3. Dugges Rudolf

Bästa julölsetikett: Sigtuna Merry Christmas.

Första gången som inte Jämtlands fått första plats av mig på de här provningarna.

En trevlig eftermiddag med god macka och årets första risgrynsgröt blev det dessutom. Ett mycket välgenomfört arrangemang.

Nästa träff är 22 januari på Restaurang Mitropa.

Aecht Schlenkerla Rauchbier Urbock

Igår lyckades jag äntligen bevista den tyska torsdagen på Akkurat i Stockholm. Jag har visserligen lyckats vara där på rätt dag förut, men då för tidigt för att deras busfärska cask från Franken hade öppnats. Men i går kom jag precis lagom. Det fanns tre öl att välja mellan: Aecht Schlenkerla Rauchbier Urbock, Spezial Lager och Günther Bernstein. Jag ville bara ha en av dem och frågade krögaren Stene om råd. ”Urbock” var svaret.

Jag har druckit denna rökiga bock på 6,5% från Braueri Heller-Traum i Bamberg förut, då på flaska med 3,5 som betyg.

Doften är söt och rökig. Tydliga toner av salami och chakrvaror.

Vätskan är klar, färgen är mörkt brunröd. Det två fingrar höga skummet är ljusbrunt. Gott om skumrester på glaset (se bild).

Smaken har först en liten metallisk beska, men den försvinner fort till förmån för en mjuk och elegant chark-rökighet samt en lätt sälta. Salami-toner i eftersmaken liksom en lätt sötma.

Kolsyran är frisk och medelstark. Vätskan är medelmjuk och aningen kladdig.

Den är var god. Problemet med Schenkerla-ölen i stort är att rökigheten är så kraftig att ölet bakom skyms: Det blir främst en rökt dryck med något slags öl bakom. Detta beaktat är det en bättre öl än den på flaska vars rökighet var mer vass och påträngande. Jag nämnde det för Stene som kom med teorin att det kunde bero på det icke trycksatta fatet och den färskhet detta öl hade i går (tror att det tappades mindre än en vecka sedan).

Betyg: 3,8. Tillgänglighet: Cask på krogen. Pris: 69:00(?) för 500 ml.

Åter till Påsk Alt

Påsken 2009 släpptes Påsk Alt Bier, en doppel sticke på 7,5% från Sigtuna Brygghus. Jag glömde kvar en flaska, vilket jag oroade mig lite för häromveckan (länk).

Å andra sidan, för en mörk ale på 7,5% och jäst i flaskan borde inte 1½ år vara något att bry sig om. Väl?

Jag recenserade den här i februari 2009 och gav den då 4,05 i betyg (länk).

Och… Den har nog blivit aningen torrare och beskan därmed lite mer framträdande. Men annars inga större skillnader. Fortfarande en riktigt bra öl.