Systembolagets små partier februari 2015

Dessa öl kommer i Systembolagets två släpp under februari 2015:

Varunummer, namn, alkoholhalt, storlek, inköpt antal, pris 

Säljstart 2015-02-06

• 11853, De Blaugies/Hill Farmstead La Vermontoise, 6 %, 750 ml, 1.980, 69:70
• 11835, Sierra Nevada Snow Wit White IPA, 5,7 %, 350 ml, 7.200, 29:90
• 11877, S:t Eriks & Samuel Adams Belgian Red Strong Ale, 7,3 %, 330 ml, 15.000, 29:90
• 11805, Sierra Nevada Celebration Ale 2014, 6,8 %, 355 ml, 25.200, 29:80
• 11858, De Blaugies La Moneuse, 8 %, 750 ml, 1.980, 74:00
• 11892, Fuller's Past Masters 1914 Strong X, 7,3 %, 500 ml, 12.000,    37:90
• 11824, The Kernel Imperial Brown Stout London, 10 %, 330 ml, 3.984, 51:80
• 11833, Jämtlands Strong Ale Cask Edition, 9 %, 500 ml, 3.500, 48:80
• 11941, Brooklyn Hand & Seal, 13,3 %, 750 ml, 1.000, 149:00
• 11327, Dugges Perfect Idjit!, 11,2 %, 330 ml, 1.000, 79:70
• 11525, Oscar Blues Ten Fidy Imperial Stout, 10,5 %, 355 ml, 7.200, 51:70
• 11249, Great Divide Oak Aged Yeti, 9,5 %, 650 ml, 2.160, 92:00

Säljstart 2015-02-20

• 11822, La Rulles Blonde, 7 %, 750 ml, 2.640, 66:00
• 11802, De Ranke Guldenberg, 8 %, 750 ml, 2.688, 79:80
• 11865, Lagunitas Brown Shugga, 9,9 %, 355 ml, 21.000, 30:90
• 11889, Brewski Culebra DIPA, 8 %, 330 ml, 7.500, 48:90
• 11339, LoveBeer D'UvaBeer, 8 %, 330 ml, 864, 79:80
• 11812, Dupont Monk´s Stout, 5,2 %, 330 ml, 6.912, 27:00
• 11782, Nynäshamn Smörpundet Porter, 5,9 %, 250 ml, 6.000, 27:80
• 11739, Camden Town Camden Versus Petrus, 6 %, 330 ml, 3.000, 29:90
• 11747, Hantverksbryggeriet Baronen 2013, 8,7 %, 330 ml, 2.000, 69:00
• 11345, Celt Ogham Oak, 8,5 %, 330 ml, 1.560, 39:50
• 11240, Stone Double Bastard Ale, 11,2 %, 650 ml, 3.540, 95:40
• 11609, Founders Backwoods Bastard, 10,2 %, 355 ml, 6.360, 41:90
• 11702, De Struise Pannepot Grand Reserva 2010, 10 %, 330 ml, 3.456, 49:00 
• 11708, De Struise Rio Reserva 2011, 10,5 %, 330 ml, 3.456, 39:00

Öppen ölprovning: IPA

En dag på jobbet.
Bild: Take Aanstoot

Det var öppen ölprovning på De Klomp idag, temat IPA och tanken var att bara ha engelsk och amerikansk IPA. Inga dubbla, röda, vita, svarta eller sessionabla varianter. Back to basics!

När jag kom in till krogen och skrev in mig i rullorna så såg ölmannen Bobo nervös ut. Han trodde att det skulle komma mycket folk. Dels var det fler än vanligt anmälda på Facebook-arrangemanget, dels hade han hört att det skulle komma två större sällskap till provningen.

Och… han fick rätt. Kön ringlade sig lång innan dörren öppnades, och det bara fortsatte välla in gäster. Kul, men lite stressigt. Krögare Take fick kallas in för att hjälpa till och det var tur att det var gott om servitörer i tjänst.

Efter ytterligare ett tag började glasen att ta slut, och folk fick sitta ute vid köksdörren vilket gjorde att de sist anlända knappt kunde se mig, och jag fick ta till det större röstläget för att alla skulle höra mig. Vilket tack och lov verkar ha fungerat. Till slut hade vi räknat in 73 gäster vilket med råge är besöksrekord.

Jättekul att möta ett så stort ölintresse i Linköping, även om det tål att tänkas på hur vi i rent praktiskt ska lösa liknande anstormningar i framtiden.

Det var 100 % fatöl som dracks idag, i form av:

1. Vi gick ut brittiskt-amerinakskt i form av We Can Do It på 4,6 % 65 IBU som är ett samarbete mellan Oceanbryggeriet och FemAleBeer. Ljust bärnstensfärgad och väldigt mycket Ocean med tydlig ton av Marris Otter Pale Ale-malten, men också en kraftigare beska än vad bryggeriet brukar ha. 
2. Lokal öl: Nääs IPA är en engelsk IPA på 6,3 % och många sorters malt och humle. Överbesk i början men mjukare i slutet där karamellmalten fick huvudrollen. 
3. Över till Colorado, USA: Ska Modus Hoperandi (6,8 % 68 IBU) känndes väldigt söt, men hade också de där tydliga tonerna av citrusfrukt och kåda som jag vill ha i en AIPA. Lättdrucken trots sin sötma. 
4. Smuttynose IPA Finest Kind var på pappret snarlik den förra med 6,9 % 73 IBU men kändes betydligt lugnare, mjukare och mer sandpapprad i smaken. Provningens rödaste öl!
5. Stone IPA på 6,9 % och 77 IBU. Tung, på ett bra sätt, med eftermiddagens hittills kraftfullaste beska, givetvis utan någon strävhet eller konstiga bismaker. Mycket kåda.  Gott.
6. Sist ut blev dess storebror Stone Ruination IPA (8,2 %, 100+ IBU). Jag har aldrig druckit dem sida vid sida tidigare, och jag blev lite förvånad när jag nu gjorde det: Det här inte inte riktigt den ”maximalt av allt”-DIPA som man är van vid. Snarare tog den upp alla de smaker som finns i den vanliga IPA men med större smaker och framför allt mer djup. 

Eftersom provningen hade en del logistikproblem så blev den lite ojämn i tempot, men jag fick ändå med allt jag skulle säga. Och då jag inte hade möjlighet att se hela publiken kan jag inte ge något resultat i handuppräcknings-omröstningen heller.

= = =

Kommande provningar: 31 januari: Trådlöst med Bobo. 7 februari: Stone Brewing Co med Bobo.

Direktionen låter också hälsa att det släppts fler biljetter till Öl och lakrits-provning med Petter och Nammi,  samt att de finns att köpa i baren.

BrewDog Santa Paws

Nejmen, var det inte en liten julöl som gömt sig i skafferiets skrymslen? Santa Paws är en ”baby scotch ale” på 4,5 % från BrewDog.

Färgen är mörkt brun (60 EBC), vätskan är klar. Det tre fingrar höga skummet är beige och kompakt, det lämnar efter sig kaffelika fina rester när det sjunker ner.

Doften är fullproppad med kakao, fikon, russin och en aning besk metall. Den ger ett intryck av att vara betydligt kraftigare än sina 4,5 %.

Smaken är mjuk och medeltorr. Toner av fikon, rostad malt, svagt kaffe, rågbröd och en aning träkol. Lätt till medelstor kropp. Eftersmaken har en ren beska, choklad, citrusskal, rökt skinka och farinsocker. Avslutningen är mild, något besk och rostad.

Kolsyran är medelstark, de många små bubblorna är långlivade. Vätskan är något lätt och mjuk.

En lättdrucken öl med spännande fruktighet. Lite som klassiska svenska mörka jul-lageröl, men mycket komplexare.

Betyg: 3,85. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga sortiment julen 2014 (lagerstatus). Pris: 19:90 för 330 ml. Bäst före: 12/08/15.

Något mer om lördagen i Stockholm

Efter Zodiak tänkte jag ta ett glas av Brewski Mangofeber DIPA, ett öl jag hört mycket gott om.

Men… Den hade tagit slut under tiden jag drack den första ölen. Blamage!

När chocken gett sig och jag insett att jag faktiskt inte var sugen på en Ocean Dark Mild som kanske var på cask. Så det blev en klassiker: Mikkeller American Dream. Funkar alltid.

Vi gick och åkte alltså vidare  till Vasastan och Mikkeller Bar.

Här fanns det intressant öl i en eklektisk blandning, som väntat. Startade med Three Floyds War Mullet, en maltig och rätt mjuk DIPA på 8,1 % (skissbetyg 4,11). Sedan tog jag en Mikkeller / Siren Beer Geek Daydream, deras försök att göra en ljus stout på 12 %. Mja, smakade som en amerikansk barley wine där någon rört i O'Boy. Skissbetyg: 2,91.

Sedan kändes det som en bra idé att gå och lägga sig.

Omnipollo Zodiak

Det hela började tidigare i veckan. På något forum delade någon av Beer Advocates grundare "ölbröderna” Ahlström en bild snarlik den ovan, och uttryckte att de var tveksamma till den här nya generationens väldigt grumliga IPA-varianter. Kommentarerna tog fart och en del uttryckte att ”en IPA är klar eller felgjord”. Givetvis har jag inte lyckats hitta diskussionen nu i efterhand.

Så när jag i går var i Stockholm för att äta och dricka gott så hamnade vi på Bishops Arms Folkungagatan. Jag vet inte om det är så att just den här BA gör någonting rätt eller fel jämfört med de andra krogarna i kedjan, men dess ölsortiment är mycket mer fokuserat och på tårna än de andras.

Ett av tornen med kranar verkar vara reserverad för tre av Omnipollos öl. I går fanns det Magic #42, Fatamorgana och så Zokiak, en amerikansk IPA på 6,2 %. Det var just den sista som jag valde, tog bilden, publicerade den på min Facebooksida och noterade kopplingen till diskussionen om grumligheten. Det kom också lite kommentarer där.

Efter ytterligare en öl blev det resa vidare till Mikkeller Bar. Och vem sitter där om inte fantombryggare Henok? Jag passade på att störa honom och fråga hur det kommer sig att ölen var oklar. Jag uppfattade inte allt som sades, delvis för att bartendern fått feeling och spelade Michael Jackson på rejäl volym.

Men i korthet så förklarade Henok att De Proef, som bryggt ölen, är världens tekniskt mest skickliga bryggeri och att ingenting de gör är av slump. Det hade varit väldigt enkelt att köra ölen genom centrifug för att få den helt klar. Men med den maltsammansättning den har så skulle den se ut som en pilsner, och det var inte så ölen skulle se ut. Salterna som tillsätts vattnet är också valda för att framhäva arom snarare än beska i humlen, samtidigt blir ölet mindre klart av dessa. Så grumligheten är mycket medvetet vald.

Med detta avklarat så är det alltså dags för den vanliga recensionen:

Färgen är gul-orange, vätskan är verkligen grumlig. Det ser verkligen ut som grapefrukt-juice som fått en fingerhög skumkrona av gulaktig kompakt skum. Det blir en hel del rester på glaset när det sjunker ner.

Doften är mjuk med viss beska. Lime, grapefrukt och citronlemonad. Den är mycket ren.

Smaken startar karamelligt med grapefrukt, mango, limejuice och mediumstor beska. Medelstor kropp. Mjuk fruktigt något besk eftersmak med exotiska frukter. Beskan växer sakta men säkert, slutet är runt med nästan övertydliga toner av grapefruktjuice.

Frisk kolsyra, medelstora bubblor som är långlivade. Mjuk gräddig beska.

En rätt så o-besk IPA med totalt fokus på fruktig humle.

Utsökt.

Betyg: 4,34. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 75:00 för 300 ml.

Sigtuna Winter IPA

Bild: Sigtuna Brygghus.

Det är slaskigt utanför fönstret. Blött, isigt och lite snö. Som vintern brukar vara i den här trakten, alltså. Bra tillfälle att dricka ännu en av de IPA som kommit från Sigtuna Brygghus senaste månaderna: Winter IPA, en amerikansk bärnstensfärgad IPA på 6 %.

Färgen är brun (50 EBC), vätskan klar. Det två fingrar höga skummet är beige och kompakt, det sjunker långsamt ner och lämnar fina rester på glaset.

Doften är söt med drag av mjölk, citrusskal och knäck. Aningar av mjölkchoklad.

Smaken är besk och rostad. Choklad, rostade nötter, apelsinskal, beska örter och knäck. Medelstor kropp. Eftersmaken har förbipasserande toner av multnande löv och jord. Mjuk sötma, beska örter och trä-sav. Avslutningen är besk-söt med lite knäck.

Kolsyran är kraftig, de kortlivade bubblorna är mjuka. Vätskan är mjuk och något torr.

För brun för mig, och lite för mycket konstiga bismaker. Inte min favorit-IPA.

Betyg: 2,96. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga sortiment julen 2014 (lagerstatus). Pris: 20:40 för 330 ml. Bäst före: 08-07-2015 (batch 859 17850).

Nya Carnegiebryggeriet Kellerbier

Bild: Carlsberg Sverige.

Sist ut från sändningen av öl för utprovning jag fick lite innan jul från Nya Carnegiebryggeriet via Carlsberg Sverige: Den öl som först presenterades med en prototyp redan under SB&WF 2013: Kellerbier, en tysk kellerbier på 5,9 %.

Färgen är djupt gul (6 EBC), vätskan är helt klar. Det fingertjocka skummet är vitt, det sjunker snabbt ned till ett tunt lock utan att lämna rester på glaset.

Doften är söt med mineraler, blommig humle och färsk jäst.

Smaken är humlig utan att vara uttalat besk. Blommor, tjocka jästiga smaker, söt malt och aningar av kex. Medelstor kropp. Lite alkohol i eftersmaken, mjuk karamellig sötma och en hel del bröd och digistivekex. Det korta slutet är medelsött.

Kolsyran är mild till medelstark, de små bubblorna mjuka. Vätskan är aningen kladdig.

En trevligt lättdrucken fräsch kellerbier, men det stör mig oväntat mycket att den är helt klar; för mig är grumlighet en utmärkande egenskap för stilen. 

När jag pratade med Brooklyn-bryggaren Garrett Oliver om Nya Carnegiebryggeriet sommaren 2013 så uttryckte han förhoppningar att bryggeriet skulle få en uttalat nordisk smakprofil. Jag tycker inte riktigt de kommit dit, å andra sidan vet jag inte riktigt vad en ”nordisk smakprofil” är när det gäller öl. 

Betyg: 3,68. Tillgänglighet: Lokal vara i vissa Stockholmsbutiker, styckvis beställbar till övriga butiker. Pris: 20:30 för 330 ml (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: 150213 (batch 037/38).