Systembolaget Tillfälligt sortiment lokalt och småskaligt julöl 2015

Stjärngossar, 1917.

De här julölen börjar säljas 2 november 2015, de tillhör det lokala och småskaliga sortimentet och kan köpas i bryggeriets närområde. De som finns i depån kan beställas styckevis (tror jag) till alla butiker.

Nummer, namn, område, i depå?

• 30726, Charlis Julefrid, Kristianstads kommun, Depå
• 30701, Stallhagen Brewdolf the Reinbeer, Åland, Depå
• 30678, Lunds Julöl Ljus Lager, Lunds Kommun, Depå
• 30679, Lunds Julöl Ljus Ale, Lunds Kommun, Depå
• 30741, Villovägens Falu Julöl, Falu kommun, Ej depå
• 30720, Halmstad Brygghus Slottets Julöl, Halmstads kommun, Ej depå
• 30737, Ryentorps Julbrygd, Falu kommun, Depå
• 30713, Nya Carnegiebryggeriet Ljusslingan Julöl, Stockholms stad, Depå
• 30731, Oceanbryggeriet Julöl, Göteborgs stad, Depå
• 30733, Onsala Gathenhielm Vinthunden, Kungsbacka kommun, Ej depå
• 30753, Västergården Tjockö Mörk Stark Julöl, Norrtälje kommun, Ej depå
• 30738, Rättviks Gärdeby Julöl, Rättviks kommun, Ej depå
• 30717, Folkared 15 Deer Beer Christmas Ale, Falkenbergs kommun, Ej depå
• 30715, Tyska Eken Julöl, Kungsbacka kommun, Ej depå
• 30705, Roslags Näsby Snö Vinteröl, Täby Kommun, Depå
• 30723, Helsingborgs Bryggare Peters Julöl, Helsingborgs stad, Ej depå
• 30728, Klackabacken Julöl, Kristianstads kommun, Depå
• 30745, U and Me Umeå X-mas Ale, Umeå kommun, Ej depå
• 30725, Jädraöl Jädra Jul, Sandvikens kommun, Depå
• 30740, Sundbybergs Köksbryggeri Julöl, Sundbybergs kommun, Depå
• 30742, Tran Station Jingle B'Ale Brown Ale, Uppsala kommun, Depå
• 30709, Beer Studio X-mas Ale, Umeå kommun, Depå
• 30712, Byaregårdens Julöl, Varbergs kommun, Ej depå
• 30747, Åre Christmas Ale, Åre kommun, Depå
• 30729, Kristianstad SjöCrona Noël, Kristianstads kommun, Ej depå
• 30703, Stallhagen Julbock, Åland, Depå
• 30719, Nääs Vinter IPA, Ydre kommun, Depå
• 30695, Mohawk Dubbel Xmas, Täby Kommun, Depå
• 30706, Barlingbo Staffen Julöl, Gotland, Depå
• 30727, Charlis Snöfall, Kristianstads kommun, Depå
• 30714, Dugges Christmas Idjit! Imperial Stout, Härryda kommun, Depå

Systembolagets julöl 2015

Julöl, julöl, julöl.

I det speciella släppet Tillfälligt Sortiment Säsong Jul 2015 finns det 56 öl. Till det kommer det 31 lokala småskaliga öl med något slags julkoppling. Man ska också förvänta sig någonstans kring 10-20 exklusiva julöl under december. IPA, mörk lager, bitter, starka belgare, imp stout, brown ale… Det borde finnas något åt alla i år. Rekordantal? Troligen.

Måndag 2 november 2015 dyker de upp i butikerna, som själva bestämmer över sina sortiment.

Personligen är jag redan trött på konceptet innan jag ens druckit en enda av dem. Samtidigt vet jag att det här är många öldrickares… julafton…

Varunummer, namn, alkoholhalt, storlek, pris

• 1960, Eriksberg Julbordslager, 0,5 %, 330 ml, 11:00       
• 1967, Mikkeller Drink'in The Snow, 0,3 %, 330 ml, 16:90       
• 1133, Slottskällans Winter Eko, 4,5 %, 330 ml, 24:20       
• 11409, Melleruds Klassiska Julöl, 5 %, 330 ml, 14:90       
• 11362, S:t Eriks Winter Session IPA, 4,1 %, 330 ml, 18:90       
• 11531, Mikkeller Xmas Wish Glutenfri, 5,5 %, 330 ml, 26:40       
• 11547, Dugges Christmas Bitter, 4,5 %, 330 ml, 19:70       
• 11363, Samuel Adams Winter Lager, 5,5 %, 355 ml, 19:90       
• 11350, Spendrups Julbrygd, 5,3 %, 500 ml, 16:90       
• 11338, Mariestads Julebrygd (burk), 5,8 %, 500 ml, 18:80       
• 11338, Mariestads Julebrygd, 5,8 %, 500 ml, 18:90       
• 11372, Sofiero Julöl, 5,2 %, 500 ml, 15:90       
• 11329, Falcon Julöl, 5,2 %, 500 ml, 18:40       
• 11329, Falcon Julöl, 5,2 %, 330 ml, 13:10       
• 11356, Pripps Jul, 5 %, 500, ml 16:90       
• 11373, Eriksberg Julöl, 5,6 %, 500 ml, 18:80       
• 11371, Grebbestad Julöl, 5,2 %, 500 ml, 23:70       
• 11380, Three Hearts Julöl, 5,3 %, 500 ml, 16:80       
• 11382, Jämtlands Julöl, 6,5 %, 500 ml, 29:60       
• 11377, Slottskällan Nisse Julöl, 5,3 %, 500 ml, 28:70       
• 11300, Nils Oscar Kalasjulöl, 5,2 %, 330 ml, 19:50       
• 11826, Nääs Mörk Lager Julöl, 5,3 %, 330 ml, 19:80       
• 11311, Wisby Julbrygd, 6 %, 330 ml, 19:50       
• 11552, Rådanäs Ekologiska Vinterbajer, 5,8 %, 500 ml, 29:50       
• 11320, Oppigårds Winter Ale, 5,3 %, 500 ml, 27:90       
• 11368, BrewDog Santa Paws, 4,5 %, 330 ml, 22:10       
• 11540, Electric Nurse Winter Brown Ale, 5,6 %, 330 ml, 24:90       
• 11590, The Red Slope Imperial Red Ale, 8,5 %, 330 ml, 32:00       
• 11301, Gotlands Sleepy Bulldog Winter Ale, 6,2 %, 330 ml, 20:50       
• 11749, Mohawk Brown Xmas, 5,7 %, 330, ml 25:90       
• 11811, Mohawk Midvinternattens Mörker, 6,2 %, 330 ml, 26:40       
• 11319, Sigtuna Winter IPA Organic, 6 %, 330 ml, 20:90       
• 11545, Boulder Slope Style IPA, 6,4 %, 355 ml, 28:40       
• 11543, Bryggmästarens Stjärnfall Ale, 7,5 %, 330 ml, 23:90       
• 11501, De Ranke Père Noél, 7 %, 330 ml, 26:40       
• 11532, Bernard Bohemian Winter Ale, 8,2 %, 330 ml, 24:90       
• 11369, S:t Eriks Julale, 5,4 %, 330 ml, 20:90       
• 11390, Anchor Christmas Ale 2015, 5,5 %, 355 ml, 25:90       
• 11331, St Peter's Winter Ale, 6,5 %, 500 ml, 31:50       
• 11357, Shepherd Neame Christmas Ale, 7 %, 500 ml, 28:90       
• 11365, Jacobsen Golden Naked Christmas Ale, 7,5 %, 750 ml, 59:90       
• 11381, Mysingen Midvinterbrygd 2015, 6 %, 500 ml, 32:90       
• 11520, Ayinger Winter Bock, 6,7 %, 500 ml, 29:90       
• 11342, Ölvisholt Jòlabjòr Smoked Bock, 6,5 %, 330 ml, 27:90       
• 11332, Great Divide Hibernation Ale, 8,7 %, 355 ml, 29:90       
• 11560, Sigtuna Dark Strong Winter Ale, 8,5 %, 330 ml, 32:90       
• 11574, Left Hand Fade to Black, 8,5 %, 355 ml, 31:50       
• 11354, Mikkeller Santa's Little Helper, 9,1 %, 330 ml, 29:90       
• 11364, N'Ice Chouffe, 10 %, 750 ml, 63:90       
• 11502, Slottskällans Winter Stout, 4,5 %, 330 ml, 19:70       
• 11314, Mohawk Whiteout Imperial Stout, 9,7 %, 330 ml, 29:90       
• 11399, Thornbridge Winter Imperial Stout, 7,4 %, 500 ml, 39:90       
• 11376, Liefmans Glühkriek, 6 %, 750 ml, 59:90       
• 11355, Falcons Julmumma, 5,2 %, 500 ml, 19:40       
• 11575, Grängesbergs Julöl Eko, 5,3 %, 500 ml, 16:80 Annulerad
  

Medelliterpris: 62:60 kr. Medelalkoholhalt: 5,98 %

Tempel Seraph

Jag provade lite av ölen från Uppsalas första surölsbryggeri Tempel Brygghus under Stockholm Beer tidigare i höstas och pratade med en av bryggarna.

Vad jag definitivt inte trodde just då var att den första öl därifrån som jag skulle sitta och recensera skulle vara en folköl köpt hos Hemköp… 

…Men så är det. Seraph är en berliner weisse med hallon på 2,8 %.

Färgen är guld-orange, vätskan är grumlig. på flaskans botten finns en dryg halvcentimeter fällning. Det låga vita skummet försvinner iväg nästan direkt utan att lämna några rester.

Doften är torr med mineraler, jod och söta färska hallon.

Smaken är torr och rejält syrlig. Friska sura hallon och lite mineraler. Lätt kropp. Eftersmaken är mindre syrlig med tydligare hallon och lite bagerijäst. Hallonyoghurt i avslutningen.

Kolsyran är medelkraftig, de få medelstora bubblorna är kortlivade. Vätskan är lätt och sträv.

En lätt och smaklig berliner weisse med förtjusande hallon.

Betyg: 3,64. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: 24:95 för 330 ml. Bäst före: 2016-04 (b1).

Troligen den dyraste tvåkommaåttan jag köpt.

Jag tror att denne man jobbar
på Tempel, men är osäker. Hjälp?
Bryggare Arvid från Tempel.

Kommande ölprovning: Svenska småbryggerier, igen

Nu är det dags igen. Vi har slutat räkna hur många provningar på temat svenska småbryggerier som arrangerats på De Klomp. Men utan att skämmas bjuder vi in till en till!
Under ledning av Magnus Bark går vi igenom vad som har hänt i öl-Sverige sen förra gången.

• Lördag 7/11 2015 kl 15.00
• Tema: Svenska småbryggerier, igen.
• Provningsledare: Magnus Bark
• Pris: 200kr/person

Obs! Drop-in. Ingen föranmälan behövs. Efter provningen har bar och kök öppet som vanligt. Vi öppnar dörrarna kl 14.45.
Välkommen!

Facebookarrangemang.

Mikkeller Wit Fit

En öl från den handfull jag köpte på Kihoskh i Köpenhamn: Mikkellers tolkning av witbier, en imperial amerikansk sådan med kryddor, 6,2 % alkohol. Wit Fit är fysiskt brygd av Sly Fox Brewing i PA, USA.

När jag skulle recensera den här insåg jag att jag inte recenserat någon öl med papper och penna på ett bra tag, så nu gjorde jag det. Tycker det blir ett annat flyt och mer fokus när jag gör så. Om det märks på den färdiga recensionen? Mer tveksamt.

Vätskan är grumlig, det flyter omkring lite vita flagor i den. Färgen är guld; det stora höga vita skummet är luftigt och hållbart. Lite rester blir kvar av det på glaset.

Doften är vetesyrlig och kryddig. Citrusskal och lite korianderblad. Friskt blommig sötma. Kanske lite för tung.

Fenoliskt parfymerad smak, i alla fall i början som samsas med en tydlig och ren beska. Lite örtkryddor och sötma som drar åt för koncentrerad saft. Apelsinskal och fruktskum. Medel till lätt kropp. Växande beska i eftersmaken liksom vetesyrlighet och apelsinsuckat. Beska citrustoner i slutet.

Frisk kolsyra… Medelstora långlivade bubblor och en medelmjuk vätska.

En sötare, beskare och saftig witbier. Inte alls dum, men jag föredrar nog de belgiska varianterna.

Jag noterar nu att burken varken har datummärkning  (undersidan har bara sifferserierna 2734562205 07151) eller dansk pantmärkning, jag gissar att det är någon slags direktimport.

Betyg: 3,48. Tillgänglighet: Köpt i Danmark. Pris: 34:00 DKR för 355 ml. Bäst före: -

Oppigårds Session Pale Ale

Ännu en öl från folkölshyllan: Session Pale Ale, där Oppigårds i stället för att haka på session-folk-IPA-trenden gjort en svagare variant av amerikansk pale ale. 3,5 %. Med Amarillo och Cascade…

Färgen är guld-bärnsten (12 EBC), vätskan är helt klar (det finns lite fällning på flaskans botten). Det tre fingrar höga varmvita skummet är luftigt, och det sjunker långsamt ner lämnandes tjocka skumrester på glaset.

Doften är ganska lätt med humle och brödig malt. Viss citrus, aningar av kåda och knäck.

Smaken startar oväntat beskt med en brödig torr malt-bakgrund. Citrus-skal, grapefruktsjuice och lite furuvirke. Medelstor kropp. Eftersmaken är mindre besk med pilsnermalt, franskbröd, mandarin och en aning laktos. Avslutningen är medelsöt med lite beska och vanilj.

Kolsyran är kraftig, de många medelstora bubblorna är kortlivade. Vätskan är mjuk.

En mycket uppfriskande och balanserad APA med fin humlighet. Precis så välgjort som jag hoppats på, men genomgående lite lätt.

Betyg: 3,61. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: Okänt. Bäst före: Utgången av MAR 16.

Öppen ölprovning - Internationellt

Provningsdags på De Klomp. Idag firas ”International Day of Action for Trans Depathologization”. Vi lyckades inte hitta sex bra öl under temat, så vi återvände till almanackan och insåg att idag firas FN-dagen.

Internationell provning med sex öl från sex länder? Japp, där har vi det!

Rätt få i kön när dörren öppnades 14:45, men det trillade in en hel del folk allteftersom.

1. Tyskland – Früh Kölsch. Klassiker. Frisk och behagligt söt. Gott.
2. Sverige – Dugges Tropic Thunder. Fruuuktig. Sötsyrlig. Nyskapande. Somrig. 
3. Belgien – 3 Fonteinen Oude Gueuze. Ja, vad ska man säga om denna lambic-klassiker? Unik. 
4. USA – Green Flash Soul Style. En ny öl för mig. En rak och okomplicerad AIPA med massor av citrusbeska.
5. Skottland – Williams Brothers Kelpie är ännu en unik öl som kryddats med sjögräs. Unamismaker, lite sälta och chokladig malt. En gäst tyckte sig hitta smak av råtobak i den, vilket jag håller med om.
6. Norge – Nøgne Ø Terrapin Imperial Rye Porter (bryggd 2014) hade också klassiska smaker. Stor, tung och mörkt maltig med rom-russin och kaffe. 

Handuppräckningen vanns av Imperial Rye Porter.

Nästa vecka, 31 oktober 2015, återkommer Bobo och håller en Höstölsprovning (Facebookarrangemang). 

Omnipollo Magic Number 90000

Under sommaren 1996 gick det svenska telefonsystemet över från 90000 till 112 som nödnummer. Ja, det gamla fungerar fortfarande och kommer att göra det länge till, men det marknadsförs inte aktivt.

Jag antar att det är minnen av detta som gör att Omnipollo valt detta som en av siffrorna i deras serie med engångsbrygder Magic Numbers. 90000 är en amerikansk IPA på 7 % smaksatt med blåbär, laktos, mandel, pekannöt och vaniljstång.

 Såklart.

Jag hade verkligen siktat in mig på den här vid senaste systembolagssläppet, men blev lite nedslagen när jag såg en tomt gapande hylla. Men det gick snabbt över när jag insåg att det fanns tre fulla kartonger som stod bredvid Små partier-hyllplanen. Pust.


 Färgen är… uhm… Blå-beige-lila (tänk utspädd blåbärssoppa), vätskan är grumlig. Det låga ljust rosa skummet försvinner iväg snabbt utan att lämna några rester på glaset.

Doften är ovanlig och oväntad. Fruktiga toner av blåbär och granatäpple. Aningar av mint, beska örter, amerikansk citrus-humle, färskt nötkött och textilplåster.

Smaken startar med en lätt och vass sötma, och en tydligt strävhet. Växande toner av blåbär och omogna persikor. Kexig malt, och en rå sträv beska. Aningar av apelsingodis och sötlakrits. Medelstor kropp. Växande värmande alkohol i eftersmaken där det också finns syrliga blåbär, hallon och björnbär. Det passerar märkliga toner av tvål, diesel och bananskal. Avslutningen är söt med hasselnötter och beska örter.

Som väntat i den magiska sifferserien är det mycket experimentellt, och den här får verkligen fram blåbären på ett imponerande sätt. Dock är jag mer tveksam till nätterna och vaniljen. Om jag fick ett glas utan mandel/pecan/vanilj bredvid det här skulle det nog märkas vad de gör, men såhär ser jag inte riktigt var de kommer in. Och så var det den där märkliga drivmedels-bismaken…

Fungerar oväntat bra tillsammans med blåmögelost och kex!

Betyg: 3,33. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 16 oktober 2015 (lagerstatus). Pris: 37:90 för 330 ml. Bäst före: 05/08/16.

Austmann Sjokolade & Kirsebærporter

Jahapp… Vad vet jag då om den här ölen? Inte så mycket, som vanligt numera. Ausmann Bryggeri är ett litet men ganska framgångsrikt norskt bryggeri beläget i Trondheim. Sjokolade & Kirsebærporter är en porter på 7,5 % som smaksatts med körsbär och kakao. Det lilla jag läst om den är att den har bra körsbärssmak och låg kolsyra.

Färgen är svart (100 EBC), det tre fingrar höga kompakta skummet är ljusbrunt och det sjunker långsamt utan att lämna några rester på glaset.

Doften har tydliga toner av rostad/svart malt och kakao. Torra dofter av röda bär och fruktgodis samt lite melass.

Smaken är halvsöt med massor av svart/mörk malt. Passerande tydlig alkohol. Den blir snabbt tung, närmast övertung, med en metallisk beska. Stor kropp. Eftersmaken har växande ren alkohol och kakao. Gröna växter, bränd malt och torrt kaffe i det långa slutet.

Kolsyran är kraftig, de små bubblorna är långlivade. Vätskan är medelmjuk.

För torr, lite för mycket alkohol… Och framför allt: Var är alla körsbär?

Betyg: 2,88. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 4 september 2015. Pris: 34:90 för 330 ml. Bäst före: 04-18 (batch 342).

Grisette Fruits Des Bois

Grisette är ursprungligen en vallonsk ölstil, ett slags lättare saison som var populär bland industriarbetare och gruvarbetare som ville ha något törstsläckande.

Sedan glömdes stilen bort men namnet återupptogs i modern tid, där den kom att stå för en ljus eller bärnstensfärgad lättdrucken osyrlig öl mellan 3-5 %. Ibland med tillsats av fruktsmaker.

Om detta visste jag lite när jag igår hittade en öl i folkölshyllan hos Hemköp Ryd som på grund av kort datum var nedsatt till halva priset. Jag högg en flaska.

När jag så studerar innehållsförteckningen på etiketten så inser jag att det här är på ytterkanten för vad som jag tycker kan kallas öl: Malt, humle, jäst, fruktkoncentrat, fruktaromer, sötningsmedel och konserveringsmedel.

Nå, Grisette Fruits Des Bois är en grisette-fruktöl på 3,5 % från belgiska Brasserie St. Feuillien.

Färgen är mörkt röd-lila (65 EBC), vätskan är grumlig. Det två fingrar höga skummet är rosa-beige och kompakt. Inga rester blir kvar på glaset när det sjunker ner.

Doften är sur/syrlig med blåbär, hallon och lite jordgubbar. Någon sötma, deg i bakgrunden.

Smaken är laddad med söta bär (hallon, blåbär, björnbär, smultron) och en lätt syra. En vass stör sötma passerar iväg, liksom aningar av jäst. Medelstor kropp. Eftersmaken är söt med frukt och bär, hallon och körsbär samt en växande beska. Avslutningen är helt igenom björnbärssylt.

Kolsyran är väldigt kraftig och vass, massor av stora kortlivade bubblor. Vätskan är lite kladdig och mjuk.

En okej kolsyrad fruktdrink, men som fruktöl betraktat är den för söt och vass i kolsyran.

Betyg: 2,85. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln (distribution Brill & Co). Pris: 19:95 för 250 ml (jag gav hälften). Bäst före: 28.10.15 (tillverkningskod 18 23:23).

Några länkar och funderingar

Det händer saker i ölvärlden. Hela tiden.

Världens största bryggerikoncern, AB-InBev, är på gång att gå ihop med den näst största, SABMiller.

Brittiska ölbloggar-gruppen Stonch tycker att man som ölbloggare ska ha en offentlig åsikt i frågan. Annars är man isolationistisk. Typ.

Fast jag har haft svårt att hitta denna åsikt. Ja, det kommer säkert att ändra en del, framför allt i USA. Men jag har inte sett detaljerna i denna framtid.

En del röster har hävdat att den här affären är början till slutet för The Craft Beer Revolution, ni vet det där som förändrat våra liv i grunden. Samma röster som skrikit samma sak när ett mindre bryggeri blivit uppköpt av ett större. De stora bryggerierna är ju bara ute efter att krossa allt det som hänt de senaste 30 åren, och vill ha oss tillbaka till en tid när en wienerlager var något exotiskt och vågat.

Men ingen har riktigt kunnat förklara exakt hur det ska gå till.

Fram till att jag läste den här artikeln i Times ekonomidel. Relevant och tankeväckande.

Något senare fick jag se en helt annan artikel, den här gången i Vanity Fair, som exemplifierade olika bryggares mer eller mindre självpåtagna roll som ”rockstjärna” i branschen. Åter intressant läsning, som snuddar vid de tidigare ämnena.

Och visst, att ha en tydlig och offentlig person kan vara en nog så effektiv marknadsföringsmetod.

Jag funderade lite över hur det funkar i Sverige, och jag kommer på både exempel där bryggarens personlighet är centralpunkten i bryggeriverksamheten, och de där personerna bakom har en medvetet låg närvaro på nätet utan försöker i stället bygga identiteten på ölens varumärken. I båda fallen med argumentet ”jag vill behålla kontrollen över mig på internet”.

Och båda metoderna verkar fungera, fast olika bra på olika kundgrupper…

Ytterligare en fundering började gro när jag någonstans läste (oklart var just nu) ett konstaterande att de unga som nu börjar dricka öl aldrig upplevt något annat Sverige (eller var det USA?) än det där det finns många småbryggerier och spännande ölnyheter från hela världen, som lanseras med jämna mellanrum på Systembolaget. För oss gamla är det här fortfarande något lite spännande, för de unga är det vardag.

Det är ett perspektiv jag inte insett finns tidigare.

Evil Twin Hipster Ale

Det började med något slags serie öl med prefixet Hipster Ale från Evil Twin, då danskt och nu USA-baserat fantombryggeri. Öl namngivna efter olika hipster-områden kring världen, när trenden var som hetast kring 2011-12: Istedgade, Shoreditch, Williamsburg, El Raval, Södermalm…

Efter ett tag kom en mer långlivad variant på burk, Hipster Ale, en amerikansk pale ale på 5,5 %. Den är fysiskt brygd hos Two Roads Brewing. Jag hittade den hos Kihoskh i Köpenhamn.

Färgen är ljust guld (7 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet sjunker långsamt lämnandes en del rester på glaset.

Doften är rätt lätt med spannmål, omogen frukt och en aning av kondenserad mjölk.

Smaken startar oväntat beskt med lite knäckig sötma, apelsinskal och beska örter. Medelstor kropp. Eftersmaken har en tydlig alkoholsmak och en sträv beska. Det långa slutet är faktiskt ännu beskare med en del limejuice och syrligt godis.

Kolsyran är lätt med mjuka små långlivade bubblor. Vätskan är medelmjuk.

En oväntat beskt och enahanda APA. Inte speciellt god.

Betyg: 2,74. Tillgänglighet: Köpt i Danmark (kan beställas i 6-pack hos Systembolaget). Pris: 28:00 DKR för 355 ml. Bäst före 01.09.17 (påklistrad etikett), burken märkt 19015 20:32.

Stockholm Beer 2015: Master Class Jästskola

Claus.

Det är tack vare Portersteks-Johan som jag hamnade på den här föreläsningen/master class.

För om jag inte hade stött på honom i trappen till hall II på andra torsdagen under Stockholm Beer så hade jag nog missat den, trots att jag hade gjort en mental not om att jag borde gå på den, för ämnet är intressant.

Ämnet var alltså ”Jästskola” och det var en gratis föreläsning snarare än provning. Föredragshållare var Claus Christensen, doktor i hälsovetenskap samt och bryggare hos Munkebo Mikrobryg.

Vi var mellan 5 och 10 tappra åhörare som alltså skulle offra en knappt timmes golvtid för ett föredrag, jag kände igen flera skribenter bland oss.

Claus började som utlovat med en historisk exposé över öljästens historia från mellanösterns bondestenålder till 1500-talet då lagerjästen plötsligt dök upp i södra Tyskland.

Han övergick sedan till att berätta om Emil Hansens arbete med att isolera en enda lagerjäststam under mitten av 1800-talet.

Efter denna genomgång berättade han om sitt egna arbete: Han hade funderat över hur svårt det skulle vara att återupprepa Hansens arbete idag.

Så då gjorde han det: En användbar öljäststam skulle hittas, isoleras och testas. Han skulle kunna använt sig av modern odlingsteknik och DNA-analys för att få fram bra förutsägbara resultat. Men, nej. Om nu Hansen hade klarat av det utan moderna hjälpmedel så skulle han också göra det.

Efter att ha odlat upp ett antal kommersiella jäststammar var han säker på metoden.

Men var hittar man jäst ute i det vilda? Alejäst (Saccharomyces Cerevisiae) finns på frukter och än mer på humlor och bin som fångar upp dem i blommor. Lagerjäst (Saccharomyces Pastorianus Saccharomyces Eubayanus) har hittills bara hittats på trädbark i subtropiska miljöer så det skulle bli svårare i Danmark. Ale fick det bli.

Experimentet började med att grannens biodling besöktes, och ett antal bin fick krypa omkring inne i värme-steriliserade provrör.

Claus fyllde sedan dessa rör med näringslösning, men lyckades inte få något att växa i dem. Tills han hällde ut sockervattnet och ersatte det med vatten. Då började det växa ordentligt i ett av rören. Ja, han hade lyckats få fram något slags jäst!

Som den vetenskapsman han nu är hade han i förväg tagit fram en metod för att jobba vidare: Jästen skulle klara av att jobba i en näringslösning med 10 % alkohol och kraftig humling under rumstemperatur. Snabb jäsning var bättre än långsam, och resultatet utvärderades efter sin doft.

Prototypen genomgick dessa tester och doften… Var tydlig, men också svårbeskrivbar. Till slut kom han fram till vad det doftade: Krossade konserverade tomater. Spännande, men inget att gå vidare med för ölbryggning.

Det hela upprepades med ännu fler bin och provburkar. De burkar som inte klarade sig plockades bort, de bästa delades.

Till slut hade han fyra isolerade jäststammar. En som doftade skumbanan och nejlikor – han hade hittat hefezeizenjäst. Men den finns redan så den sorterades bort. Likaså två andra som kändes orena. Den som till slut blev kvar hade en frisk doft av persikor och aprikoser.

Och den hade han alltså bryggt öl med på sitt bryggeri: Hjemstavn Ale på 4,7 %. Claus var noga med att poängtera att det här inte var något slags lambic eller wild ale, eftersom det var bryggt på en ren jäststam. Det var en ”Dansk Ale”, något han nu försöker övertyga Untappd, Ratebeer med flera om: En helt ny kategori av öl…

Efter den här spännande föreläsningen var i alla fall jag rätt nyfiken på ölen, som fanns i Bishops Arms monter. Jag fick ett smakprov, och… Det var en rätt snäll ganska så brittisk pale ale/bitter. Kanske aningen jordig…

Ölen var okej. Historien var mycket bättre.

Bonus: Ni som vill ha en mer påläst text om jästhistoria anmodas att läsa Lars Marius Garshols text i ämnet som hittas här.  

Mikkeller Kihoskh APA

Jag har hört mycket om, men aldrig besökt ölbutiken Kihoskh i Köpenhamn. Vid senaste besöket så var det äntligen dags!

Denna annorlunda affär är på övervåningen en liten servicebutik med några öl och seriealbum på gatuplan, men i källaren finns en trång och välsorterad ölaffär med smak för det exklusiva: Mycket amerikanskt, en hel del danskt och belgiskt. Sverige var främst representerat genom Brekeriet och Omnipollo. Inte illa…

De har ett par öl som bara kan köpas på plats: En av dem kommer från Mikkeller, en amerikansk pale ale i form av Kihoskh APA på 5,5 %.

Färgen är guld-bärnsten (25 EBC), vätskan aningen dimmig. Det tre fingrar höga skummet är ljust bärnstensfärgat, det är fast och sjunker långsamt lämnandes massor av rester på glaset.

Doften är lite sträv med fruktig humle och söta kex. Apelsinskal, grapefrukt, omogna äpplen och katrinplommon. Lite smör i bakgrunden.

Smaken är besk och fruktig. Tydlig utan att gå till överdrift. Apelsin, aprikos, gröna bananer, lime). Beskan tonar ner sig och lämnar plats för kex/småkakor, honung och fruktljuice-sötma. Lite gummi och grankåda i bakgrunden. Medelstor kropp. Eftersmaken är besk-fruktig med växande alkohol, exotisk frukt, citrusskal och fruktgodis. Avslutningen är mjuk med värmande alkohol och beska örter.

Kolsyran är medelstor, de små bubblorna friska (nästan vassa) och långlivade. Vätskan är medelmjuk.

En mjuk och balanserad APA full av fruktig humle. Väldigt mycket Mikkeller.

Betyg: 3,9. Tillgänglighet: Köpt hos Kihoskh. Pris: 23:00 DKR för 330 ml. Bäst före: 16/12/16.

Brutal Brewing The Wonder of IPA

Vem hade väl kunnat tro att folk-IPA skulle bli en egen liten genre i matbutikens hyllor? Nu är det i varje fall så. Den här hittade jag hos Maxi ICA Stormarknad Linköping i söndag: The Wonder of IPA som Spendrups' in-house-fantombryggeri Brutal Brewing (fast kapsylen är märkt Pistonhead?) tagit fram. Amarillo, Galaxy, Cascade och Magnum. 3,5 %.

Färgen är guld (8 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är varmvitt, och det sjunker långsamt till ett tunt lock lämnandes lite rester på glaset.

Omogna gröna frukter dominerar den torra beska doften. Aningar av knäck och metall liksom köttbuljong.

Smaken är besk med lime och beska örter. Gröna växter och en aning dieselrök. Lätt till medelstor kropp. Eftersmaken är besk med gröna örtiga toner och lite syrligt godis. Det korta slutet är något maltigt med en aning träsav.

Kolsyran är kraftig, de medelstora bubblorna är kortlivade. Vätskan är rätt så lätt.

En humlig session-IPA som blir något för besk och har något för mycket bismaker.

Betyg: 2,88. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: 14:90 för 330 ml. Bäst före: 18.01.2016.

Kommande ölprovning: Internationellt

Vi firar FN-dagen med en internationell provning med Magnus Bark!

Extra fredligt men med stora smaker från spännande bryggerier. 6 öl med enda gemensamma nämnare att de inte är bryggda i samma land.

• Lördag 24/10 2015 kl 15.00
• Plats: De Klomp
• Tema: Internationellt
• Provningsledare: Magnus Bark
• Pris: 200kr/person

Obs! Ingen föranmälan behövs. Efter provningen har bar och kök öppet som vanligt. Om du vill underlätta för oss i dukningen får du jättegärna klicka i att du kommer här på facebook. Vi öppnar dörrarna ungefär 14.45. Om ni är ett större sällskap rekommenderar vi att ni kommer i god tid i samlad trupp så blir det lättare att hitta ett bord där ni får plats allihop.

Välkommen!

Old Tom - igen

När jag idag gick in från garaget så kände jag en fuktig, lite lätt multnande doft. Luften var klar, frisk och aningen bitande.

Ja, hösten har definitivt kommit till Linköping!

Och lika snabbt insåg jag vilken sorts öl jag ville dricka i kväll. Något maltigt, brunt och lite starkare. Och brittiskt.

Efter en hel del rotande i skafferiet hittade jag en öl i rätt stil: Old Tom från engelska Robinsons. Det är en engelsk strong ale på 8,5 %.

Åldern på denna flaska är jag inte helt säker på, men bäst före-datumet är JUN 14. Men om det är samma flaska som står på skrivbordet som var den jag fotograferade senast så bör jag ha köpt den i maj 2013. Kan det stämma?

I vilket fall har jag tidigare recenserat Old Tom, i februari 2005 gav jag den hela 4,35 i betyg. Då tyckte jag att den var stor, elegant och komplex med massor av torkad frukt.

Ikväll tänkte jag dricka och beskriva, utan betyg.

Friskt pys när flaskan öppnas, färgen är mycket mörkt vinröd med en del brunt. Det fingerhöga skummet är kompakt och beige, det sjunker ner oerhört långsamt utan att lämna mycket rester på glaset. Vätskan är klar.

Doften… är intensivt fruktsaft-söt och drar åt rött starkvin. Russin. Marsipan. Lite alkohol. Och övermogna jordgubbar i massor!

Smaken är betydligt mindre söt än vad jag väntat mig kexig röd malt. lite alkohol, russin, en lite jästig syra och aningar av knäck/kola och röd blandsaft. Medelstor kropp. Eftersmaken är ganska lätt (för stilen) har lite mer värmande alkohol, något slags trött beska, blandade nötter och övermogna bär/frukter. Högre alkoholer i slutet (lite lösningsmedelskänsla) och en något sträv ton av torkad frukt.

Kolsyran är mjuk, de många små bubblorna långlivade. Vätskan är lätt och sträv.

Nej, det här var inte riktigt vad jag hoppats på. Det verkar som om något (brett?) i flaskan jäst vidare under åren och ätit upp allt socker. Fortfarande fullt drickbar, men inte så där lyxigt elegant som den varit tidigare. Dessutom finns det väldigt mycket av flagig fällning i flaskan.

Harboe Ølfabrikken Aggerpils

En burk jag hittade hos Føtex i Köpenhamn för någon vecka sedan: Aggerpils, en öl som bryggs av Harboe under etiketten Ølfabrikken tillsammans med Daniel Agger och Damgaard. Caramunich-malt. Perlehumle, Sterlinghumle och korianderfrön. 5 %.

Färgen är gul (5 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är vitt och kompakt, och det sjunker långsamt ner lämnandes lite rester på glaset.

Doften är något kryddig och lite syrlig. Deg-toner, hö och blommig humle.

Smaken startar medelsött med en märklig kryddighet i bakgrunden. Deg och bröd, lite blommig humle och en metallisk beska. Medel till stor kropp. Eftersmaken har mer kryddor, hö och en ren beska. Avslutningen är bitter-söt med lite smör.

Kolsyran är kraftig, de många små bubblorna är friska. Vätskan är något kladdig.

Korianderfröna verkade intressanta när jag läste om den, men det funkar inte i ölen. Kanske hade det varit bättre om det varit en kraftigare öl än en dansk pilsner…

Betyg: 2,7. Tillgänglighet: Tillfällig produkt i danska livsmedelsbutiker. Pris: 8:95 DKR för 330 ml. Bäst före: 10102015.

Har jag blivit tråkigare?

Jag träffade på en gammal bekant för en tid sedan. Vi jobbade ihop en del med öl för några år sedan men tappade sedan kontakten.

Han läser Ofiltrerat, och kom med en observation: Mina betyg har med åren blivit allt mer likriktade och ligger nästan alltid mellan 3 och 4. Variationen har blivit mindre. Hur kommer sig det?

Sedan dess har jag funderat en del kring detta, och tittat på mina betyg.

Inte bara tittat, faktiskt. Jag tog de senaste 100 recensionerna/omdömena och analyserade lite för att se om det verkligen stämde. Tidsmässigt är det perioden mellan mars och oktober 2015

Medelbetyget under denna tid är 3,42 (på en skala mellan 1 och 5). Det högsta är 4,83 och det lägsta 1,93.

Av de 100 ligger 19 betyg under 3, och 8 betyg över 4. Alltså  73 stycken mellan (och inklusive) 3 och 4.

Så… Ja. I sak hade han rätt. I alla fall om dagsläget.

Hur såg det ut tidigare? Jag slumpade fram perioden mellan juli 2011 och  december 2011 (vilket råkade inkludera min resa till Bamberg).

Medelbetyget nu blev 3,46. Lägsta betyg under perioden 2,02 och det högsta 5,0. 23 betyg hamnade under 3 och 13 betyg över 4. 64 betyg i området 3-4.

Mindre förändring än jag trott, faktiskt.

Om jag i stället ska gå på magkänslan och tycka att jag har färre toppbetyg och färre bottendito nu än… förr. Och i så fall, varför?

Vad gäller toppbetygen så är det kanske svårare att överraska mig positivt nu när jag recenserat över 2.000 öl. Mina krav på öl har förhoppningsvis höjts, i alla fall på de allra bästa.

Bottenbetygen? Jag låter andra ta smällarna först, det är väldigt sällan jag numera dricker något från ett bryggeri som har nybörjarproblem eller infektioner. Jag ser helst att andra tycker att ”nu börjar det ordna sig för dem”. Jag chansar mindre, helt enkelt.

Tråkigare? Ja kanske.

To Øl Liquorice Confidence

Lördag. Firas med starkt och mörkt öl: Liquorice Confidence från danska fantombryggeriet To Øl, en öl bryggd med lakrits och chili på hela 14 %.

Färgen är kolsvart, det fyra fingrar höga skummet är mörkbrunt,  fast och kompakt. Det sjunker mycket långsamt och lämnar en del rester på glaset.

Doften är mycket choklad-söt med massor av rostad malt, pumpernickel, viss ren beska, kryddig chili och gräddig söt (dansk) lakrits.

Smaken är gräddig och mycket mjuk med rostad malt och mörkt rågbröd. Aningar av beska och malt-syrlighet. Lätta toner av sötlakrits och mörk choklad. Medelstor till stor kropp. Eftersmaken är söt och fruktig något het chili och en aning av syrliga omogna frukter. Avslutningen är söt och oväntat kort med en lätt ren alkoholsmak.

Kolsyran är mjuk med massor av små bubblor. Vätskan är mycket tjock, närmast trögflytande och väldigt mjuk.

Om jag ska sammanfatta denna öl i ett ord så är det ”mjuk”: Trots att den inte ens är året gammal är smakerna helt sammansmälta och oerhört avrundade. Och de fjorton procenten är otroligt väl dold. Kompetent genomförd.

Betyg: 3,82. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 10 april 2015 (slutsåld). Pris: 69:90 för 375 ml. Bäst före: 12/01/25.

Mikkeller Sour In Berlin

Drycken på bilden är inte med i texten.

Okej, jag hade fel. Igen. Jag skrev visst mer än 1 recension på Mikkeller Bar häromveckan. Det var bara det att jag gjorde en till på ett ställe där jag senare glömde bort den… Ett litet papper så det blev få och små bokstäver.

Ännu en syrlig berliner weisse från Mikkeller: Sour in Berlin på 2,7 %.

Vätskan är klar, färgen guld. Litet vitt skum.

Doften påminner om vinäger med en ton av nypon.

Smaken är syrlig och torr med smak av syrligt godis och äppelsyra. Medelstor kropp. Enkel ren eftersmak med syrliga frukter.

Stor småvass kolsyra, lätt vätska.

En ren och frisk berliner weisse. Okomplicerad och god.

Betyg: 3,84. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 30 DKR för 200 ml.

Grebbestad Oktoberfest

På första torsdagskvällen under Stockholm Beer hamnade jag i oktoberfest-tältet mellan hall I och II som ställts upp av Paulaner / Spendrups. Stekt korv med surkål lockade. Till det tog jag en … öl. Blixtsnabbt kom det fram en sejdel Paulaner Oktoberfest-Märzen.

Lika snabbt som jag tog den första klunken insåg jag vilket misstag jag gjort – är det någon öltyp jag har allt svårare för så är det starkare översöt ljus lager. Speciellt som de också hade haft den betydligt trevligare och torrare Paulaner Original Münchener.

Mer än ¾ av slisket åkte ut i närmsta slask.

Med det sagt så har Oktoberfest från 20-åtsjubilerande Grebbestad Bryggeri en viss uppförsbacke… Det är en oktoberfestöl på 5,7 %.

Den helt klara vätskan är ljust guldfärgad, det två fingrar höga skummet är vitt. Mycket fina skumrester när det snabbt sjunker ned.

Doften är maltig med lite godis-sötma och en aning pappersmassa. Ganska anonym lite örtig beska.

Smaken är väldigt maltig (som sig bör) med toner av franskbröd och värmande alkohol. Kemiska aningar av pappersmassa. Medel till stor kropp. Eftersmaken har åter den där billigt godis-sötman och lite ofokuserad humle och en aning av deg. Slutet är sött.

Kolsyran är kraftig, de medelstora bubblorna långlivade. Vätskan är ganska lätt.

Nå, stilmässigt är det väl ungefär så här de ska vara, kanske är den här lite mindre söt. Inte för att jag älskar den, men i alla fall…

Betyg: 3,11. Tillgänglighet: Systembolagets små parter 1 september 2015 (lagerstatus). Pris: 24:90 för 500 ml. Bäst före: Utgången av 8 2016.

Dugges Stillwater Tropic Thunder

Så varför inte recensera en av de öl som var med på Dugges surölsproving på Stockholm Beer förra veckan (länk)?

Jo, så får det bli. Tropic Thunder är en syrlig öl på 4,5 % som bryggts tillsammans med Stillwater Artisnal (eller, tja). Den har syrats med lactobaciller och smaksatts med mango, passionsfrukt och persikor.

Färgen på den aningen disiga vätskan är kallt guld-gul (7 EBC), det låga vita skummet försvinner iväg snabbt.

Doften är söt-syrlig och mycket fruktig. Exotiska intensiva toner av aprikos. persika, ananas, mango (i massor) och sträv passionsfrukt. Färsk gurka och mineraler i bakgrunden.

Smaken är rätt så sött tjock i början med söt-syrliga toner av aprikos, ananas, passionsfrukt, mango och stjärnfrukt. Sötman dämpas och lämnar rum åt syrlig friskhet. Medelstor kropp. Eftersmaken är mer… omogen med sträva toner av mango och passionsfrukt. En snabbt passerande sträv-mjölig smak dessutom. Det långa slutet är något sött med tydliga toner av passionsfrukt.

Kolsyran är lätt, trots det är de stora bubblorna vassa och friska. Vätskan är något tjock (som en fruktjuice) och ganska sträv.

Massor av exotisk frukt i den här lite starkare och tjockare berliner weissen/amerikanska vildölen.

Betyg: 3,47. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 18 september 2015 (lagerstatus). Pris: 32:70 för 330 ml. Bäst före: 2017-08-14 (batch T538).

Malmö Craft Brewing Festival - Göteborg

Evenemangstips!

Malmö Brewing har bestämt sig för att hålla ett antal ölfestivaler, men till skillnad from flertalet kommer de att vara nischade på något speciellt område.

Den första kommer att hållas 24 okober 2015, och temat Göteborg. Cirka 15(!) bryggerier kommer att närvara, de kommer att servera två öl i taget och det är fri entré.

Ett mycket trevligt initiativ, och en mycket lagom festival för några timmars ölunderhållning!

Facebookarrangemanglänk.

Stockholm Beer 2015: Master Class med Dugges

Det blir väldigt många intryck under tre dagar på Stockholm Beer & Whisky Festival, lite svårt att veta var jag ska börja.

I stället för att träla sig igenom det hela linjärt så kommer jag att plocka lite här och var.

Som bärare av presskort så har jag förmånen att kunna vara med på (om plats finns) de skolor och master class-pass som pågår under de sex dagarna. Vilket jag utnyttjade ett par gånger. Visst, man tar ju av ”tiden på golvet”, men det kändes inte som något verkligt problem för mig… Och öl kan man ju dricka vid andra tillfällen.

25 september 19:30 så var det dags för denna provning:

Ämne: Dugges - Surt sa räven, historien bakom Dugges serie av syrliga öl med lactobacillus

Beskrivning: Dugges Ale- & Porterbryggeri AB har sedan starten 2005 varit en av ledstjärnorna i den svenska hantverksölen. Hör Mikael Dugge Engström berätta om den senaste utvecklingen med suröl i fokus.

Vilket lockade mig, jag gillar Dugges i stort och är fortfarande lite förvånad att de börjat med suröl för något år sedan.

Vi åhörare fick först en snabb genomgång av Dugges historia och öl.

Att man alls startade med syrliga öl  berodde på att fantombryggeriet Kissmeyer Beer & Brewing skulle tillverka en öl i projektet Ny Nordisk Öl, jag tror att det var det som till slut blev Hippofæ, och de började sedan skissa på en berliner weisse som skulle smaksättas med syrliga bär.

Tanken var att brygga den på traditionella 3-3,5 %, men man insåg snabbt att det skulle bli lättare att få ut denna öl på Systembolaget än i dagligvaruhandeln. Så styrkan ökades till 3,6 % och snabbt var en hel serie på tre öl framtagna.

Nu kom också en av dessa in i glasen: Lingon Bärliner som blev en oväntad försäljningssuccé under sommaren 2014.

Efter detta en öl på 4,5 % som främst är riktad till den amerikanska marknaden. Syrligt är smaksatt med rabarber och lingon och etiketten flörtar friskt med godiset Swedish Fish (skissbetyg 3).

Nästa öl var Reign in Raspberry som fått den nya designen på etiketten. Denna hallonöl på 4,5 % var något tyngre i fruktsmakerna än de tidigare ölen (skissbetyg 3).

På frågan om hur de får tag i syran svarade bryggaren att de hade en egen mikrobiolog som sköter de lactobacill-stammar som de själva odlat upp från malt. De hade funderingar på att börja surmäska för att ytterligare få fram syra, men det var inget som de kommit igång med i produktion än.

Nästa öl var Black Currant som var ännu kraftigare i den närmast sträva svartvinbärssmaken. 100 % pilsnermalt, 0 % humle (skissbetyg 3,75).

Just nu jobbar de på  har de bryggt en en salt syrlig öl, tillsammans med Stillwater med det göteborgska namnet Förgose Förgås…

Körsbär, som köps in som puré och som får jäsa med ölen tillsammans med vaniljstänger, gällde i Choose Cherry. Jag tyckte den var något sötare än de andra, kanske var det vaniljen som lurade mig till det?

Sist ut var en öl de sålt mycket mer än väntat till krogarna under sommaren 2015: Tropic Thunder som smaksatts med persikor, passionsfrukt och mango. 4,5 %. Ett samarbete med amerikanska Stillwater… På en direkt fråga så bestod samarbetet den här gången i att de satt sin logotyp på etiketten.

Plötsligt hade det gått en timme och det var åter dags att bege sig ut i ölhavet.

Öppen ölprovning – Brunt och svart

Idag höll jag den första av mina provningar i höst hos De Klomp, temat var Brunt och svartoch tanken var att det skulle bli lite större öl för kallare dagar. Nu har det inte blivit så höstigt i luften, och jag har gjort rätt lite reklam för provningen. Trots det var det massor med gäster (drygt 40) som trängde in sig i den ommöblerade lokalen. Tack för det!

1. Ocean Göteborgsporter är en klassiker som varit med på flera provningar. Med all rätt eftersom det här är en utmärkt klassisk engelsk porter. 
2. Weihenstephaner Korbinian är en rätt så lätt dubbelbock med fina frukt- och mjölkchokladtoner. Och brun är den. 
3. Coronado Stupid Stout 2014 togs fram för att vara en höstvinteröl, och är en robust lite chokladig stout med en behaglig beska. 
4. Evil Twin Yin var också en amerikansk imperial stout, och kraftigare i allt: Malt, sötma, beska, brändhet, kropp. En mer klassiskt bredaxlad impsout.
5. Beerbliotek Black Ale Chilli är en av de öl som göteborgarna bryggt oftast. Väldigt chokladig med en mycket lätt chiliton i slutet. God. Bobo påpekade att han tyckte den doftade gödsel. 
6. Rodenbach Grand Cru är väl mer röd än svart-brun, men det blev med sin mäktiga frukt-syrlighet en bra avslutning på provningen. 

Handuppräckningen vanns (lite tveksamt) av Rodenbach.

Nästa provning blir 2015-10-10 15:00, då Bobo återkommer för ännu en unik Trådlös provning.