Stockholm Beer 2013 - del 4

Sista delen av mina betraktelser från årets Stockholm Beer & Whisky Festival. Som tog slut för en vecka sedan, så det finns ingen direkt praktisk nytta med den här. Men det är å andra sidan kostnadsfritt för er att läsa. Så…

… jag stod där vid Brills monter. Och det fanns öl att prova i övermått.

• Siren Broken Dream Breakfast Stout hade en stor komplex syrlig doft. Kaffe i mjuk balans. Komplex smak med mycket kaffe. Ingen märkbar beska eller strävhet. 
• Jag provade också säsongens Mikkeller K:rlek Höst/vinter 2013. En märkbar instängd plåtig ananas-ton. Varför?
• Mer fruktig öl, men  Siren Limoncello IPA som var brygd med citroner var riktigt annorlunda och god (en inte helt vanlig kombination): Inte så söt som man kunde tro, och påminde inte så lite om italiensk citronlikör. Smaskens, och ganska långt från vanlig öl. 

Nästa utställare var i andra ändan av hall 1, Södra Maltfabriken har jag följt på just SB&WF sedan de startade. Då, 2011, hade de ordentliga problem med både recept, bryggverk och bryggprocess. Men det har blivit klart bättre och jag tycker att de nu är uppe i den kvalitet ett bryggeri ska ha.

• Södra Pale Ale 3,5 % hade honung i doften. Ren och snygg. Lätt och lite skalig i slutet. God. 
• Södra Almighty är en av deras nyaste öl, en pale ale med 100 % Citra. Lätt kropp och långt citrusslut. 
• En av de nya ölen därifrån var Södra Undressed, den hade mycket blodaplesin i doften och en torr maltprofil. En bra matöl som nog skulle göra sig till milt kryddade hamburgare.

Här blev det en timmes paus från öldrickandet då det var dags för en intressant träff med Sveriges Bryggerier. Som jag får återkomma till.

Åter ute på golvet så traskade jag förbi Brill & Co. Nu stod Mikael Dugge Engström och myste i montern. Ord växlades. Öl provades.

• Duggish DIPA var humlefokuserad, som det ska vara. Runda toner, massor av gräs/frukt och medelstor beska. 
• High Five är en klassiker och en av det första svenska AIPA-ölen. Nu är receptet modifierat för att passa bryggverket i Landvetter. Jämfört med mina minnen var den nu mindre karamellig och mindre aggressivt vass i beskan. Försiktigare, kort sagt. En matöl till de kryddiga rätterna.

Det kändes som om jag ignorerat Great Brands och Brewers Association i år. När jag gick förbi frågade jag om de hade något som verkligen stod ut i år. Det hade de.

• Elevation Engel Weisse var torr med lite gueuze-mineraler. Sur, nästan vass. Inte så frisk som de alltför få tyska jag testat.

På andra sidan dörren stod Malmö Brygghus kvar. Hade de något jag missat från förra veckan?

• Canned Wheat, en vete-IPA med humle och syra i doften. Lätt frisk citrus i smaken. Mest citron, faktiskt. Uppfriskande!

Jag tog ytterligare en promenad bland utställarna och hittade fram till en monter jag inte varit hos: Nynäshamns Ångbryggeri. Mycket prat blev det även där, och två smakprov:

• Skatkobben, deras samarbete med Ska Brewing.Jag hade väntat mig något i stil med Samuel Adams Imperial Hallertau Pils, men denna extra-pilsner saknade det humlebettt och den ta-över-världen-storhet som jag gärna ser att imperial pilsner har. Här blev det mer lättdrucket och kryddigt. 
• Arketyp en betraktelse över en historisk öltyp som bryggts tillsammans med Dogfish Head, som jag noterade ”kolla om det finns flaskor kvar att beställ och lagra dem några år”om. Det har jag visst inte gjort. Hm. Om själv ölen skrev jag det här: Honung, syra, älgört, ingen alkohol, lingon kommer i slutet.
• Valsviken Vinterporter: Kaffe och bra rundhet. Var den helt nybryggd eller lagrad? Minns inte. 

Hos Strömsholms Brygghus fanns den serie öl som har namn och etiketter från serien Herrman Hedning.

• Bitter och kränkt kan vara det bästa svenska ölnamnet någonsin. Doften var vaxig och smaken konstigt syrlig. 
• Behemothian Bastard hade samma sorts vaxduksliknande doft. Stark kolsyra, gräddig-gräsig smak, men en tom kropp? Infektionsvarning.

Inte alls långt från den montern stod Nils Oscars. 

• FrEQuency Nitar och Fläder på 4,9 % var brygd med fläderblommor. Ren torr doft med medicinska toner. Lätt smal med lite citrus-dricka, torr och ren och oerhört lätt.

Och med det så tyckte jag att det fick vara nog för idag. Och med det tackade jag för mig och årets Nacka-festival.