De första jag träffade på under Stockholm Beer & Whisky Festival and Tasting Experience var Ida och Peter från det göteborgska fantombryggeriet Electric Nurse. De berättade att
Train Station Brewery från Märsta stod på ett hörn i Slottskällans monter. De berättade att intresset för deras folköls-IPA var väldigt positivt, och att planen är att fortsätta brygga den hos Slottskällan och att de skulle göra testbryggder i sitt egna bryggverk allt eftersom.
Brekeriet har börjat brygga på egen hand, något som ingen ölbloggsläsare kan ha missat. De alltid lika trevliga bröderna Ek förklarade att de fullt ut satsade på öl som de själva ville dricka utan minsta tanke på maknadsanpassningar. Och det är tydligt att de vill dricka belgiskt. Deras Cassis är hittills mässans mest hypade öl, själv missade jag den utan provade i stället Saison som var jästig och något torr och helt fokuserad på kryddiga fenoler. Farmhouse Ale var mer tillbakadragen i jästen och mer humlad. Den var frisk och fin, även om jag hade lite svårt att få grepp om den i mässmiljön. Båda brygderna är förbluffande bra för att vara första försök, det kommer garanterat mer begoöl av hög kvalitet härifrån i framtiden. De förklarade också att de inte räds konstiga mikroorganismer. Vågar man hoppas på något riktigt tjurigt surt?
Jeffery. |
Björn och kollega. |
Horst letar papper. |
Jag gick vidare till Philipson & Söderberg och deras ölmärke FrEQuency. Där stod NO-Patrick igen, det är han som bryggt flera av ölen som fanns i montern. Samtalet kom in på mer eller mindre tråkiga oktoberfest-öl. Jag fick lära mig att Nils Oscar Oktoberfestbier och FrEQuency No Sleep In October är mycket lika i receptet. Huvudskillnaden är att NO-ölen har mindre andel karamellmalt, något som ändrar den maltfokuserade ölens karaktär helt. Jag nämnde något om den konstiga moss-smaken i No Sleep… och fick ett smakprov av denna, där den inte fanns. Å andra sidan är den här ölen ganska känslig för serveringstemperatur. Ölen har bryggts i 3 batcher, man de blandades innan buteljeringen så det ska inte vara några skillnader mellan olika flaskor. Dock höll han med om att maltigheten är lite svårfångad och mycket väl kunde slå över i vissa sammanhang.
Alambic (som trots namnet inte hade med sig någon suröl!) delade monter med Eskilstuna Ölkultur. Där stor bryggare Lucas och förklarade att de inte bryggt något öl med hans namn i år heller. Men att de nu i alla fall bara hade 1 sorts flaskor i sortimentet vilket underlättade en del. Tyvärr såg jag inte till deras nyaste öl Höst 2012 som ska vara en stark skotsk ale.
Daniel. |
Var jag inte förbi Brill & Co? Jo, två vändor. Problemet var att det var så fullt med folk redan innan mässan öppnat att det var omöjligt att föra ett samtal med någon av de bakom disken. Jag utgår från att andra ölbloggare har mer tur där. Eller, ja det är ju inte ett problem när en distributör har så vansinnigt mycket bra öl, så…
Däremot hoppade jag över Oliver Twist/Brewers Association och Wicked Wine-montrarna. Det går inte att hinna allt på en dag. Återkommer där.
Så blev det special-provning. Mer om det snart.
Efteråt gick jag förbi Hall II. Där stod bland andra Åbro med sina bryggmästare och presenterade sin Bryggmästar-serie där de fått tillfälliga tillskot av en (snäll) rauchbier och en kellerbier. Jag pratade lite med bryggmästare Lennath om konsten att både stå för sina traditioner och utveckla sig. Det är en annan värld än den för 10 år sedan när det gäller drycker.
Hittade distributören Doorstep Brew i ett hörn. De höll på att knyta till sig några finska bryggerier, och förklarade att det varit stort intresse för blanda-själv-lådorna.
Tja, det var väl det jag hann med under min första torsdag, jag hade valt att ta ett tidigt tåg hem. Om några dagar är det dags igen. Då har jag bestämt mig för att fokusera på de utställare som jag mer eller mindre medvetet gått omvägar runt i veckan och ibland under tidigare år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar