Achel Blond 8° Bier

Mycket att göra. Hinner jag samtidigt en öl? Bäst att vara effektiv!

”Trappist är aldrig trist” som en bekant skaldade vid en belgoprovning jag höll för länge sedan. Och varför inte skriva en ölrecension om just en trappistöl? Det har ju inte blivit så mycket recensioner här på senaste tiden.

Achel Blond 8° Bier är den andra av de två öl från Brouwerij der St. Benedictusabdij de Achelse som kom på Systembolaget tidigare i vintras. Det är en trippel, en rätt normalstark sådan, på 8%.

Utseende: Ölen bildar ett gigantiskt skum när jag häller upp den i mitt kalk-glas, det är vitt och kompakt. Färgen på den klara vätskan är guld med en aning orange (9 EBC). När den fasta skumkronan långsamt sjunker ner blir det kvar massor av rester på glaset.

Doften är söt med lite jästiga toner, men det är fruktiga estrar som dominerar: Gröna och mogna bananer, äpplen och päron. Lite alkohol och en lätt beska. Så ren som den ska vara.

Smaken är söt och ren med en torr fruktig ton. Lite mild jäst och en hel del bananer och ananas. Rena och eleganta smaker med aningar av värmande alkohol. Eftersmaken är rätt mild med aningar av te och sandelträ.

Kolsyran är kraftig med massor av skarpa kortvariga bubblor. Vätskan är något torr.

En mycket ren och stram tripel. Kanske alltför reserverad för min smak, faktiskt.

Betyg: 3,73. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter februari 2011 (lagerstatus). Pris: 29:90 för 330 ml. Bäst före: 02/09/12.

Vaga framtidsplaner för Ofiltrerat

I samband med utlottningen av DVD-skivan bad jag de som ville att nämna något de vill läsa mer om här.

Ja, ska jag vara ärlig var det väl den huvudsakliga anledningen att göra den där utlottningen: Att provocera fram lite åsikter även från de som normalt bara läser.

De flesta verkar tycka att allt är bra, vilket är så mycket beröm som går att få. Tack för alla uppskattande ord!

Nå, det kom in en hel del åsikter och tips. Ett par av dem var riktigt inspirerande och jag började direkt att jobba vidare med dem. Utan att säga för mycket så kan jag nämna att jag engagerat två bekanta i det här; en som är intresserad av företagsekonomi och en som är en jäkel på mätprober.

Resultaten bör komma under våren/sommaren.

Utlottningen lottad!

Så, utlottningen av The American Brew är nu avklarad. Vinnare blev Simon Lindgren. Grattis!

Nils Oscar Hop Yard IPA

Sedan ett par år tillbaka har Nils Oscar Company en amerikansk IPA på 7,2% som de kallar Hop Yard. Den har tidigare till och från funnits på en viss lokal holländsk krog och uppskattats av gästerna.

Nu har den också kommit buteljerad på Systembolaget. Humlen har varierat, så här skriver de själva om den nu:

Likt en klassisk IPA är den rikt humlad. Det är en blandning av Cascade, Simcoe, Pacific Gem, Nelson Sauvin och Amarillo som alla har mycket fruktiga dofter. Dessutom är den generöst torrhumlad med Amarillo, Citra och Nelson Sauvin för att inte gå miste om de lättflyktiga humlearomerna.

Doften är besk med aningar av rök, fikon, örter och en lätt ton av aceton. Lite fruktig sötma i bakgrunden.

Färgen är bärnsten (16 EBC), vätskan klar. Det fingertjocka skummet är beige och kompakt. Den sjunker långsamt och lämnar en del rester på glaset.

Smaken är syrligt besk med en snabbt övergående rökig aning. Torra beska fruktiga toner (lime, physalis) och värmande alkohol. Lite bröd-lik sötma och lätt peppriga kryddiga toner Eftersmaken är något tung med alkohol, blandad exotisk frukt och en skarp beska. Avslutningen är torr.

Kolsyran är medelstark, de små bubblorna kortvariga. Vätskan är aningen kladdig.

En okej amerikansk IPA om det inte varit för den där konstiga röken i början. Jag minns den som betydligt bättre förut. Mycket bättre.

Betyg: 2,85. Tillgänglighet: Systembolagets strategiska nyheter 1 april 2011. Pris: 25:40 för 330 ml. Bäst före: 11 SEP (det här är, om jag tolkar de mystiska signalerna rätt, från batch 1).

Bild: Nils Oscar Company.

Clausthaler Classic

Clausthaler Classic är en alkoholfri (0,45%) ljus lageröl från tyska Binding Brauerei (som ingår i Radeberger-gruppen). Det är en av väldens mest sålda öl i sin nisch. Genom en egen specialteknik så är det här inte en öl där man fått en låg alkoholhalt genom lågt maltinnehåll, avbruten jäsning eller filtrering utan genom att förhindra bildandet av alkohol i jäsningen. Vad nu det betyder.

Eftersom jag i kväll ska vara utskänkningsansvarig på en synthfest på RFSL Linköping i samarbete med Nuclear Nation så tänkte jag att det kunde vara lämpligt att koppla av med ett alkoholfritt alternativ.

Clausthaler ja. Eftersom jag såg på tok för mycket satellit-tv ungefär 1988-1993 så kommer jag alltid att läsa det ordet med en omotiverat djup tysk basröst som går upp i ton i näst sista stavelsen. Det är väl min främsta koppling till märket.

Doften är maltig och väldigt söt med aningar av spannmål och gräs. Lite beska i bakgrunden. Om du aldrig besökt ett bryggeri och undrar hur det luktar när man kokar vört så har du ungefär svaret i den här drycken. I alla fall när den är kall. Det finns också den där typiskt lite tunga känslan i doften därifrån.

Färgen är guld (9 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga vita skummet sjunker ner ganska snabbt och lämnar tunna trådlika rester på glaset.

Smaken är söt med massor av spannmål och vört, kanske också lite deg. Viss beska i början. Toner av vanilj, honung, burkmajs och corn flakes. Smakerna är genomgående mjuka och gräddiga. Medelstor kropp. En kemiska toner i bakgrunden. Eftersmaken är mycket söt med toner av honungspastiller och beska örter. Beskan försvinner iväg rätt kvickt.

Kolsyran är stark och uppfriskande. Massor av små bubblor. Vätskan är aningen kladdig.

Ett klart acceptabelt alternativ till starkare öl, fast jag tror den skulle tjäna ordentligt på lite mer humle i alla bryggsteg.

Betyg: 3,43 (ska givetvis ses i ljuset av stilen). Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: 11:50 (ICA Maxi Linköping). Bäst före: 02.08.12.

Bild: Radeberger Gruppe.

BeerSweden & Brewdog Hello My Name Is Ingrid

Redan en av årets mest omtalade öl: Grannbloggen BeerSweden blev erbjuden att brygga en batch öl hos skotska BrewDog. Darren lät läsarna avgöra stilen – det blev en amerikansk dubbel IPA bryggd med hjortron – och namnet, Hello My Name Is Ingrid. Alkoholhalten är 8,2% och underrubriken ”a sophisticated Bergmanesque beer”.

Doften är aggressivt besk och humlig med en distinkt, närmast skarp syrligt fruktig ton som får mig att tänka på kiwi, lime, pomerans och en aning hjortron. Viss sötma och alkohol i bakgrunden.

Färgen är djupt bärnsten med en aning guld-orange (27 EBC). Vätskan är nästan klar. Det fingertjocka skummet är varmt smutsvitt och mycket kompakt. Det sjunker mycket långsamt och lämnar lite skumrester på glaset.

Smaken är humlig och besk med värmande alkohol. Söta sylt-smaker, lite hjortron, hallon, apelsiner och lime. En stor genomgående beska och stor kropp. Eftersmaken är fruktig med massor av humle med brödlik malt. Hjortronsylt i slutet.

Kolsyran är medelstark med små bubblor. Vätskan är len och lite kladdig.

En mycket elegant DIPA med en extra lite lyxig fruktsmak som faktiskt funkar ihop. Vad jag framför allt gillade var att hjortronen inte var med som någon gimmick, här bidrog den till en botten för humlen. Stort tack till Tommy som lät mig få en flaska ur hans kolli!

Betyg: 4,6. Tillgänglighet: Systembolagets beställningssortiment släppt 1 mars 2011. Jätteslutsåld. Pris: 39:90 för 330 ml. Bäst före: 31-01-12, batch 424.

Mohawk Black IPA Easter Edition säljstoppad

Mohawk Black IPA Easter Edition från Mohawk Brewing / Wicked Wine har säljstoppats på Systembolaget.

Enligt Mattias Grane på Wicked Wine (via Facebook till Allt om öl) beror det på ”Något fel på torrhumlingen i första batchen. Planerad säljstart i nästa vecka. Gott om tid till påsk!”

Allt om öl skriver mer här.

Senare tillägg: Det här är vad Systembolagets presstjänst svarar om det hela:

Leverantören har beslutat detta [att dra tillbaka varan] utifrån att de inte är riktigt nöjda med produkten ur ett sensoriskt perspektiv.

Mohawk Black kommer inom kort att vara tillbaka på hyllorna.